Airpang

Senaste inläggen

Av Johnny Ottosson - 3 juli 2021 22:30


Sommaren i suburbia!


 

På detta sätt vill nog många se sin skjutplats - stora, vackra och ostörda ytor.

 

Det är den sista halvtimman av dagsljus, klockan har precis passerat 22.

 

Regnvädret under eftermiddagen har sänkt temperaturen och nu när solen så sakta går ner märker man hur skyar av dimma samlas på fälten i fjärran. På den andra sidan om den täta häcken så har den uppsluppna stämningen successivt dämpats till mera av ett sorl, avbrutet med ett och annat fyllefnitter.

 

Grannarna har haft grillfest och en underbar doft av deras måltid har spred sig tidigare över nejden.

 

En hel del fylla har inneburit att åtminstone en av männen har ledsagats in till byggnaden av sin respektive för att inte somna på stolen. Av rösterna att döma så har vi en man och 3-4 kvinnor kvar, diskuterande livet och världen över ett otal antal glas med vin.

 

Bortsett från dem så är det verkligen tyst, skrämmande tyst, i omgivningen. Det är så tyst att man faktiskt kan höra robotgräsklipparens dämpade surr på andra sidan en annan häck åt ett annat håll.


 

I verkligheten så ser det ofta ut på det här sättet istället.

 

Om jag ställer mig på tå så kan jag i dunklet tydligt se hur deltagarna i grillfesten har kurat ihop sig med varsina filtar över axlarna i det matta skenet från några värmeljus och den falnade glöden från grillen.

 

Jag sätter mig ner på min gamla tävlingskudde och i blir ett med mörkret från skuggan av min täta Tuija-häck.

 

Ännu en gång överraskas jag av ljusgenomsläppet från min 15 år gamla smala Leupold, tänk att ett så tanigt kikarsikte kan ge sådant ljus och klarhet här i det skumma ljuset. Trots skuggorna och det annalkande mörkret kan jag fortfarande relativt tydligt avskilja de fem riktpunkterna på min måltavla, 15 meter bort, tvärs över tomten.

 

Jag anspänner andäktigt vapnet och dess mekaniska klick låter kusligt tydligt i den totala tystnaden.

 

Jag lyssnar spänt – hörde någon, något? 

 

Nej, de lågmälda diskussionerna löpte sömlöst på den andra sidan häcken.

 

Jag måste påminna mig själv att jag håller i vapnet och att min upplevelse av ljudet är många gånger starkare och mer påtagligt än deras, dels 15 meter bort och dels eftersom de inte kopplar ljudet till min aktivitet. Jag laddar och lyssnar, helt vindstilla.

 

 

En labyrint av hus och mängder med små tomter inramade av häckar.


 

Skottet går.

 

Ett vagt prasslande läte berättar att diabolen passerade den tunna kartongskivan där borta. Ingen reaktion på andra sidan häcken. Både vapnets tillbehör och unigum har förtjänstfullt gjort sitt arbete. Fler skott, fortfarande ingen reaktion. Jag slappnar av och tänker bort dem. De småpratar, skojar och fnittrar vidare totalt ovetande om vad som sker bara ett par meter bort.

 

Jag skjuter 25 skott utan att någon reflekterar över saken i en för övrigt dödstyst miljö.

 

 

Buskar, träd och häckar dämpar ljud och ger skydd mot insyn, en annorlunda jaktmark för många.


 

Nu börjar mörkret falla ordentligt. Gatubelysningen tänds, det är helt stilla i området, skenet från fönstren avslöjar avrundade lata sommardagar framför Netflix eller HBO.

 

Nu är det dags för en promenad med sportbagen i handen, ner till det där trädet längst bort där hela bostadsområdets samling av skator tenderar till att träa över natten i inväntan på nästa dag.

 

Det är sommarnatt. 

Av Johnny Ottosson - 26 maj 2021 11:00


En ung entusiast och en gammal bössa!


 

Här är min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 - rätt så original ännu..


Ibland blir jag kontaktad av entusiaster som vill prata luftgevär, vilket alltid är lika trevligt. Det händer kanske inte så ofta numera eftersom jag det finns så många bättre former av information än en gammal gubbe i Ucklum men när det väl inträffar så är det som regel ganska trivsamt.


Hursomhelst...


En kille ringde, mycket trevlig, och hade lite funderingar runt ett bra luftgevär till lågt pris. Han hade hört mycket gott om HW30S och övervägde därför ett sådant. Jag kunde bara bifalla hans analyser och den information han tidigare hade hittat själv, han var helt enkelt på rätt väg. Han ville målskjuta lite på sina förändrars lantställe, där fanns en gammal Diana som han gillade men han hade nu blivit utlovad något bättre av sin pappa i utbyte mot diverse trädgårdsarbete och ett löfte om att stanna på lantstället och inte försöka vilja bo kvar inne i staden under semestern.


Efter en trevlig konversation fram och tillbaka så nämnde han i förbifarten att han var 15 år gammal, ett år yngre än min egen grabb. Inget konstigt med detta, han lät lite ung om än kanske inte riktigt så ung eftersom han hade ett moget och eftertänksamt sätt att resonera kring hobbyn.


 

Här har vi samma Ultra under sensommaren 2012


Efter samtalet så började jag fundera lite, killen som jag precis talade med var alltså lika gammal (ung?) som mitt eget BSA Ultra! Har jag redan ägt den bössan så länge nu - 15 år? Tydligen, så är det. När killen som ringde föddes så tog jag samtidigt leverans av den bössan som jag fortfarande har i min ägo, men det känns ju nästan som igår?


Jag köpte mitt BSA av Lloyd på BAR och han skickade den i ett paket hem i brevlådan, detta var ju på den tiden som det inte fanns någon VCR-act i England och då de fortfarande var med i EU. Jag betalade £249 + frakt på £28, vilket jag tyckte var en smula dyrt även om det var leverans till dörren på bara ett par dagar.


Efter lite juridiskt krångel (överlåtare saknades ju) så lyckades jag till sist få licens på den ett par veckor senare efter att ha sålt den på papparet till en handlare med tillstånd, som därefter sålde tillbaka den till mig - två transaktioner med den symboliska summan av 1 krona styck. På detta sätt stod handlaren som överlåtare och licensen accepterades.


Detta var ju 2006 och idiotstoppet på luftvapenlicenser 2000-2005 i Västra Götaland hade just stoppats. Däremot så ville de plötsligt ha någon form av intyg från en klubb?! Ingen hade hört talas om detta tidigare. På 1990-talet räckte det ju bara att ange "Enskilt målskytte" som "ändamål" liksom "Låst plåtskåp" som "förvaring" för att de små gula licenslapparna skulle hoppa fram.


 

Samma BSA är nu 15 åt gammal..


Osäker på hur jag skulle göra så nämnde jag saken på jobbet till en bonde som jag visste var med i en lokal jaktvårdskrets. Han grymtade sympatiserande mot detta påfund och skrev direkt ut ett intyg om klubbmedlemskap i jaktvårdskretsen åt mig, mot att jag betalade 50 kr i årsavgift! Papper och kvittens hade han lustigt nog med sig i sin jättelika torghandlarplånbok!? Med detta intyg ihop med ansökan så kom licensen knappt två veckor senare.


Sedan dess har min BSA haft många olika skepnader. Originalstocken i bok ersattes av en av valnöt från en Mk III eftersom man inte erbjöd valnöt direkt vid introduktionen av modellen 2005. Jag köpte helt enkelt en likadan fast licensfri Ultra med kaliber 177 och vanötsstock, skiftade stockar på vapnen och sålde den licensfria.


Från början hade jag ett mitt gamla Leupold EFR VX-I på Ultran men bytte ganska snabbt mot ett Tasco Varmint som fortfarande finns på plats. Till detta så har även tillkommit ett annat avtryckarsystem från Rowan Engineering, en fyllventil med manometer från Darrin på XTX-Air - i övrigt så har jag behållit den som original.


Tyvärr så har den dock ramlat lite mellan stolarna och inte fått så mycket användning det senaste decenniet. 


 

Så här glad blev man vid leveransen i juni 2006 - 35 år ung!


Åker jag till banan så skjuter jag i regel min FX Airguns Elite 25 som är betydligt roligare på långa avstånd och skjuter jag hemmavid eller inom bebyggelse utanför skjutbanor så använder jag licensfria vapen, som jag egentligen tycker är roligare. Av den anledningen så har Utran mest fått stå i skåpet som ett monument över en svunnen tid då jag var ung och rask.

Av Johnny Ottosson - 21 maj 2021 18:00


Lätt eller tung?


   

Utan ljuddämpare så blir smidigheten oslagbar men det smäller naturligtvis betydligt mera.

Nu har det varit en lång tid sedan senaste uppdateringen vilket delvis hänger ihop med att jag drabbades av Covid för en månad sedan. Lyckligtvis så var jag en så kallat asymtomatisk smittbärare och sjukdomen bröt inte ut hos mig, ska sanningen fram så var det ren tur att jag råkade göra ett test just då på grund av att min hustru var krasslig och gjorde ett eget test. Då visade det sig att jag var smittad men inte hon!?


Dock så gick det bara någon vecka på jobbet innan jag åkte på någon influensa som tog rekordlånga tre veckor att återhämta sig ifrån.


Det jag har ägnat mig åt den senaste tiden är att testa med idéerna runt de tyngre projektiler, som ju har kommit allt mera på modet det gångna året, inte minst med slugs.


Är höga vikter (över 10 grains) överhuvudtaget försvarbara för effekter under 10 joule?


Problemet med en given effekt är ju att man tappar utgångshastighet med tyngre projektiler och därför måste man väga in om den längre bantiden och den mindre flacka projektilbanan kompenseras av ett högre BC. I den bästa av världar så ska ju den tunga projektilens BC vara så bra att projektilen trots högre vikt ändå flyger näsan lika flackt. När så sker då kommer den tunga projektilen att vara ett bra val eftersom den levererar mera energi till målet samtidigt som den kommer att hantera problem på vägen, typ sidvind, bättre.


 

De första fem skotten på uppmätta 30 meter gick ite till vänster med JSB RS


Om den tunga projektilen däremot inte har tillräckligt högt BC i dessa relativt låga hastigheter så kommer den att dala för mycket och det blir därmed svårt att träffa målet. Dessutom kommer den långsammare projektilen att bli mer utsatt för sidvind eftersom det tar så lång tid för den att nå fram.


Det betyder i praktiken en större spridning i sidled och därmed sämre praktisk precision. Nyckeln är alltså BC och att den tunga projektilen verkligen har riktigt hög BC. Problemet med angivna BC på diverse projektiler är att de tenderar till att vara uppmätta vid relativt höga hastigheter - BC är ju inte ett statiskt värde utan det varierar i takt med hastigheten.


Precis som för många andra saker så tenderar tillverkaren av projektiler att ange så ”bra” värden som möjlighet till sina produkter och därmed är inte sällan BC väldigt mycket högre angivet än vad köparen kanske får ut i verkligheten.


Mäter tillverkaren exempelvis projektilens BC vid 1000 fps så får man ett klart högre värde än om man mäter vid 500 fps.


 

Nästa 10 skott på samma avstånd, med lite kompensation för vinden..


Det kan betyda bekymmer för en svensk fantast som vill skjuta 10J med projektiler som kan väga 13-15 grains och som utlovas ha en BC på 0.050-0.070 när de kanske i verkligheten (i hans hastighet) möjligtvis når 0.025-0.030 Tappar man då så pass mycket BC på grund av en lägre hastighet så finns det ingen chans i världen att BC kan hämta in skillnaden i vikt och därmed bantid och projektilbana.


Konsekvensen blir en projektil som är svår att träffa med på grund av sin böjda projektilbana och som dessutom är känslig för sidvind på grund av sin långa bantid.


Visst, man får mycket bibehållen anslagsenergi, men vad spelar det för roll när man inte träffar?


Min eget förstahandsval är istället en så lätt projektil som möjligt, med så hög BC som möjligt. Nu har lätta projektiler sällan bra BC eftersom de har liten massa att forma till bra BC men den BC som de trots allt har tenderar till att skilja mindre mellan lägre och högre hastigheter så om man skjuter i låga hastigheter så stämmer ofta angivet BC bättre med den svenska verkligheten under vårt tak av 10J.


 

Nästa 10 skott var med JSB Heavy och började sprida ut med märkbart långsammare hastighet pga sin vikt


Till fördelarna hör då att man får en kort bantid till målet och därmed mindre risk för påverkan av sidvind jämfört med långsammare projektiler som har snarlik BC, dessutom så är det oftast enklare att skjuta bra med eftersom den kortare tiden som projektilen vistas i pipan ger mindre utrymme för resultatet att bli negativt påverkad av en medioker insats som skytte. Lätta projektiler är därför oftast mer lättskjutna eftersom de är snabbare.


Till nackdelarna hör tveklöst ett sämre bibehållande av anslagsenergin men om man ändå skjuter på relativt korta avstånd, kanske ut till 30 meter, vilket är vanligast – då räcker energin till gott ändå.


Det viktigaste är ju trots allt att man träffar och då är det enklare med en flackare projektilbana, en kortare bantid och en projektil som är enkel att skjuta bra med.

Av Johnny Ottosson - 28 april 2021 20:00



Ballistisk Coefficient på piedestal? 


 

Slugs i miniatyrformat är en nyhet från JSB!



Något som har blivit glödhett de senaste åren är slugs och den här trenden har dessutom paradoxalt nog även spridit sig nedåt även till kaliber 177, den kaliber som normalt sett är i särklass sämst lämpad för skytte på längre avstånd.


Frågan som många ställer sig nu är därför – kan slugsen ändra på detta?


Välkända JSB har nu lanserat sina egna slugs under produktnamnet KnockOut och de finns nu i två versioner - dels en lättare på 10.03 grains med 4.51 mm diameter samt ett BC på 0.047 liksom en tyngre version som väger 13.43 grains, är något större med 4.52 mm och till detta då en ännu högre BC om 0.066


Som man snabbt kan notera av dessa siffror så är i alla fall den lättare inte orimligt tung med 10.03 grains i perspektiv av att exempelvis miniéprojektilen JSB Heavy väger in på 10.33 grains.


Med något lägre vikt och dessutom en dubbelt så hög BC så borde ju dessa slugs vara en given vinnare – eller hur?


Det jag har funderat över när jag tog del om nyheten av KnockOut är hur bra dessa båda slugs står sig mot dels JSB Heavy och dels en riktig lättviktsdiabol som JSB RS.

 

Två vikter finns att välja mellan i den minsta kalibern.



Alltså – för svenska förhållanden med våra 10J, kan KnockOut motivera sitt högre pris igenom inte bara leverera mer anslagsenergi down range utan dessutom flyga flackare och mindre påverkad av sidvind?


Tyvärr så har jag inga KnockOut tillgängliga ännu men det är intressant att bara köra lite beräkningar på dem under de förutsättningar som tillverkaren uppger. Förutsatsen jag lägger är ett E0 som bestämmer V0 för dessa slugs på samma nivå som JSB Heavy, vilka jag har mätt till i genomsnitt 12.20 joule. För den lättare JSB RS så sätter jag E0 till 11.00 joule, vilket jag har uppmätt själv i mitt eget vapen.


Inskjutningsavstånd på 25 meter, i ordning RS, Heavy, lätt slug, tung slug:


10 meter: -0.82  =  -0.44  =  -0.58  =  +0.10

15 meter: -0.11  =  -+0.48  =  +0.33  =  +1.01

20 meter: +0.39  =  +0.63  =  +0.53  =  +0.98

25 meter: +0.00  =  +0.00  =  +0.00  =  +0.00

30 meter: -1.12  =  -1.46  =  -1.28  =  -0.95

35 meter: -3.01  =  -3.78  =  -3.31  =  -4.88

40 meter: -5.69  =  -7.01  =  -6.15  =  -8.80

45 meter: -9.27  =  -11.14  =  -9.78  =  -13.79

50 meter: -13.75  =  -16.26  =  -14.25  =  -19.80


BC = 0.021  =  0.031  =  0.047  =  0.066


Som synes så är det en ganska intressant läsning när man har allt uppspaltat framför sig.


Den uppenbara slutsatsen är att en energi på 11-12 joule inte räcker för att ge slugsen rättvisa. Fördelen av deras högre BC blir eliminerat av dess högre vikt och dito lägre utgångshastighet. Samma fenomen uppstår också vid sidvind. Fördelarna för slugsen är dock obestridligen att de tyngre projektilerna behåller sin anslagsenergi betydligt bättre.


 

Kanske inte så välfungerande för licensfria vapen men visst ser de mäktiga ut?


Sammanfattningsvis så är slugs dyrare och för detta så får man mer anslagsenergi levererat vid målet, jämfört med lättare projektiler. Det man däremot INTE får (vilket många upplever som paradoxalt) är en flackare projektilbana och mindre vindpåverkan.


Vill man uppnå detta så krävs det - mer effekt!

Av Johnny Ottosson - 5 april 2021 20:00


Längre avstånd och rakare projektilbana!


 

Med precis maximal licensfri effekt så får man en dugligt rak projektilbana ut till 30 meter.


Idag så tänkte jag testa min bullpup över uppmätta 25 meter för att se så att mina beräkningar om projektilbanan stämde med verkligheten liksom att pröva den praktiska precisionen över samma avstånd. Då det dessvärre visade sig blåsa halv storm ute denna annandag påsk och därtill blott +3 grader på eftermiddagen så spelade den molnfria himmelen ingen roll -  skulle det skjutas så ska det definitivt skjutas inomhus!


Sagt och gjort så begav jag mig till en favoritskjutplats i form av en maskinhall där det inte finns någon verksamhet nu i helgen så där kunde jag i lugn och ro, utan att frysa, skjuta en liten stund.


Plotten ovan illustrerar projektilbanan utifrån skyttens perspektiv. Vi kan se att vid 10 meter så tar träffen lågt men redan vid 15 meter så har jag ett (mycket litet) överslag. Projektilbanan fortsätter att stiga för att toppa vid 20 meter varpå den går rakt på målet vid inskjutningsavståndet på 25 meter. Efter detta så börjar nedgången med ett litet tapp för 30 meter innan de verkliga rasen nedåt för 35 och 40 meter.


Som en jämförelse så är zon "10" och högre (svart zon) 20 mm i diameter. Zonen "11 & 12" är tillsammans 12 mm.


Man kan tydligt se att vid en inskjutning på 25 meter så är det enkelt att träffa ett mål bara igenom att hålla rakt på. Väldigt få mål är ju mindre än 20 mm i praktiken. Man kan också se hur dramatiskt stor skillnaden är mellan 30 och 35 meter för att inte tala om fulla 40 meter!


Men är inte 30 meter en väldigt kort maximal räckvidd då?


Det beror ju på. Testa att mäta din egen tomt, har du någon säker skjutvinkel som ger fri flyktbana på 30 meter eller mer så är det bara att gratulera, men det är relativt ovanligt (i alla fall runt bebyggda trakter). Likaså kan man gå ut på en parkeringsplats och ställa ner en tändsticksask eller liknande för att sedan gå bort 30 meter och betrakta asken, sittande på huk. När man kollar då så är asken faktiskt rätt så långt borta. 


 

Det blev tre tavlor med precisionsskytte på 25 meter också!


Förutom plotten så passade jag på att kolla så att den praktiska precisionen var tillräckligt bra på 25 meter. En rimligt flack projektilbana är ju förvisso bra, men det är av ringa värde om man ändå inte träffar något i slutet av densamma. När jag skjuter på avstånd bortom 15 meter så brukar jag använda en pistolskyttetavla eftersom jag finner det som enklare när jag enbart använder x6 förstoring. Här är den svarta zonen 50 mm i diameter och den innersta zonen mäter 13 mm som diameter.


Här kunde jag notera (från vänster och från ovan, nedåt), 10 - 11 - 17 mm vilket är helt acceptabelt. På 25 meter så vill jag ju se "halva lika-regeln" för att bli nöjd. På 25 mm så innebär det alltså 10 träffar inom c-t-c på 13 mm. Idag så fick jag detta utfall på två av tre tavlor och med detta så fick jag känna mig belåten.


Jag tog inte med min buddy-bottle så jag hade bara vapnets 30 tillgängliga skott så detta fick då räcka för dagen.

Av Johnny Ottosson - 1 april 2021 21:00


Efter ett par veckor..


 

Ännu ett fint resultat med JSB RS och nu har effekten ökat lite därtill..


Då har det gått ett par veckor och regulatorn börjar så sakta sätta sig. Symptomatiskt för många regulatorer är att de ökar lite i effekt när de har blivit lite inskjutna och så även med min bössa. Dagens utfall blev följande:


709, 09, 03, 05, 699, 696, 06, 11, 05, 08

709, 06, 06, 08, 06, 08, 03, 09, 06, 09

706, 05, 00, 11, 03, 05, 09, 06, 03 00


Högsta värde: 711 fps - 8.20 fpe = 217 mps - 11.20 joule

Lägsta värde: 696 fps - 7.90 fpe = 212 mps - 10.70 joule

Medelvärde:  706 fps - 8.10 fpe = 215 mps - 11.00 joule

Spridning: (över 30 bästa skott) = 15 fps / 1.06% avvikelse (jämfört med HUMAS angivna 1.00% på vägda projektiler)


Anslagsenergi E4 hamnar vid genomsnitt 706 fps ovan på 10.33 joule.


Som synes så blev effekten trots lätta projektiler lite för hög men detta är svårt att göra något åt i praktiken. I min setup ovan så har jag minimal förspänning på hammarfjädern samt en så mild inställning som möjligt på hammarens längd - ändå går effekten lite för högt. 


Anledningen är ju att ventilen inte längre styr luftflödet direkt utan ventilen öppnar ju bara regulatorn och det blir plenumets tryck och volym som styr effekten tillsammans med transferportens storlek. Enda sättet att reglera ner effekten är då att ställa ner regulatorn tryck, minska plenumvolymen eller (enklast) att sätta in en mindre transferport. 


 

När våren kommer kan man skjuta utomhus - här 15 uppmätta meter.


När allt var injusterat så fyllde jag om och testade den praktiska precisionen på 15 meter utomhus och visst gör regulatorn nytta. Precis som alla andra extremt små vapen så är 1701 som bullpup mer krävande att skjuta jämfört med ett konventionellt gevär så en hög nivå av koncentration krävs. Likaså har den högre effekten nackdelen att skottljudet ökar avsevärt så bra dämpning är ett måste, både för vapnet och målytan. TIll fördelarna hör dock en betydligt flackare projektilbana och jag valde att lägga min inskjutning mot 25 meter. I det läget så får jag en projektilbana som ser ut på följande sätt (räknat med Vo 706 fps och BC= 0.021):


10 meter: -0.82 cm

15 meter: +0.11 cm

20 meter: +0.39 cm

25 meter: +0.00 cm

30 meter: -1.12 cm

35 meter: -3.01 cm

40 meter: -5.69 cm


Projektilbanan ovan innebär att man ligger inom +/- 2 cm hela vägen mellan 10-30 meter och att skott bortåt 35 meter är rimliga att göra utan att behöva ställa om rattarna. Det här tycker jag är en rimlig och praktisk inställning mellan räckvidd och risk för över- eller underslag.

Av Johnny Ottosson - 30 mars 2021 11:00




Praktiskt och billigt! 


  Krympslangen ger pipan ett mer homogent utseende.



Krympslang är ett smidigt sätt att täcka över och skydda olika cylindriska föremål med måttlig diameter, exempelvis pipor. Det kan ju vara så att man exempelvis har en pipa som har dålig finish eller att man avser att använda sitt vapen i en utsatt miljö där pipan behöver mera skydd, både för mekanisk skada och från fukt, eller då man helt enkelt inte vill ha en blank pipa skinande.


Krympslangen förs över det önskade föremålet och värms sedan med en varmluftspistol varvid den krymper och smiter åt föremålet både tight och sömlöst.


 

Trots att krympslangen bygger lite på diametern så kvarstår pipan som friflytande.


Jag prövade nu själv på min 1701 främst för att bli av med alla skarvar då jag ju har en 10 tum pipa, förlängd med en adapter för att få ½ tum gänga och därefter ytterligare en pipförlängning, både som expansionsutrymme för ljudbangen vid skottet och dels för att pipan totala längd ska fungera ihop med den längre lufttuben därunder. Till detta så kommer dessutom ett par hål för stoppskruvar, som håller fast gängadaptern osv.


 

På grund av adaptern och pipförlängningen så blir pipan lite grövre till vänster om pipbandet.


Allt detta täcks nu av krympslangen som ger ett homogenare intryck av vapnet med en unison färgsättning på hela pipan istället för de nyansiella små skillnader som fanns mellan de tre olika blånerade delarna. Precis som vid vattentransfer och sprejmålning så krävs det emellertid lite känsla vid appliceringen. Jag kan konstatera att ju lägre värme man har på varmluftpistolen, desto långsammare går processen och desto enklare är det att få ett bra och skrynkelfritt resultat.


  Krympslangen smiter åt väldigt tight, exempelvis runt gängan ovan


Bäst blir utfallet om man långsamt och jämnt värmer krympslangen runt dess diameter. Monteringen är emellertid enkel, lättare än att sprejmåla bra och avsevärt enklare än att använda vattentransfer. Slangen sitter dessutom åt hårt och har inget tomrum som ett rör. I ändarna där slangen klipps till önskad längd sipprar det ut ett lim, som fixerar ändarna. Detta måste man ha med i beräkningarna och det pöser ut långsammare och mer kontrollerat med måttlig värme. Bäst är naturligtvis att det inte sipprar ut för mycket alls men om det ändå händer så är det rimligt enkelt att trimma bort med en skalpell eller annan riktigt vass kniv.


 

Finishen blir helt sömlös och döljer skarvar och hål för skruvar.


Väl på plats och avsvalnat så sitter slangen solitt och hårt men inte omöjligt att avlägsna om man ångrar sig eller inte får till det perfekt direkt. Slangen sitter hårdast i ändarna och får man bara upp en ända så är det förbluffande enkelt (i skenet av ur hårt slangen sitter) att avlägsna den på ett skonsamt sätt. Det blir inga märken kvar där slangen har suttit. Slangen har en mjuk och lätt gummiaktig karaktär men med en tät yta och en skön taktil känsla vid beröring, den är dessutom varm när man känner på den och inte metallkall.


Prisläge ungefär upp till en hundralapp, om man väljer en bra kvalité (vilket rekommenderas).

Av Johnny Ottosson - 28 mars 2021 19:00


Med lite tyngre projektiler..


   Ytterligare en mycket trelig kurva.


Idag så prövade jag JSBH och resultatet blev ännu en mycket bra kurva men tyvärr så gjorde effektiviteten hos dessa tunga projektiler att anslagsenrgin stegade iväg över den licensfria nivån, vilket då föranleder en omjustering. Resultaten av dagens mätning blev följande:


636, 31, 34, 34, 31, 30, 31, 31, 34, 30

628, 34, 34, 33, 29, 29, 33, 30, 33, 29

634, 33, 26, 31, 29, 33, 31, 30, 31, 31


Högsta resultat: 636 fps - 9.30 fpe = 194 mps /12.60 joule 

Längsta resultat: 626 fps - 9.00 fpe = 191 mps / 12.20 joule

Medel resultat: 631 fps - 9.10 fpe = 192 mps / 12.40 joule

Spridning: 10 fps


Sammanfattning: Här kan man tydligt se vilken enorm skillnad som vikten av projektilen gör till anslagsenergin och märk väl att jag har en för PCP osedvanligt kort pipa på detta vapen, bara 26 cm. När jag körde min vanliga ammunition, JSB RS, så låg jag precis på den licensfria nivån i genomsnittsutfallet med 10.04 joule E4, där jag då jag använder JSBH lätt hamnar på närmare 12 joule E4 - alltså en ökning på hela 20 procent!


Detta är dessutom bara mätt E0 och E4, hade jag mätt downrange så hade naturligtvis skillnaden blivit ännu större.


Nu tror jag inte att någon behöver ligga sömnlös av oro ifall vapnet ger 12 joule med tunga diaboler då den ger under gränsen med mer normaltunga projektiler, men dessa 1-2 felande joule spelar ändå ingen större praktisk roll och de är dessutom oftast mycket enkla att justera bort, vanligtvis med hammarfjäderns förspänning.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

868 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skapa flashcards