Direktlänk till inlägg 26 maj 2021
En ung entusiast och en gammal bössa!
Här är min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 - rätt så original ännu..
Ibland blir jag kontaktad av entusiaster som vill prata luftgevär, vilket alltid är lika trevligt. Det händer kanske inte så ofta numera eftersom jag det finns så många bättre former av information än en gammal gubbe i Ucklum men när det väl inträffar så är det som regel ganska trivsamt.
Hursomhelst...
En kille ringde, mycket trevlig, och hade lite funderingar runt ett bra luftgevär till lågt pris. Han hade hört mycket gott om HW30S och övervägde därför ett sådant. Jag kunde bara bifalla hans analyser och den information han tidigare hade hittat själv, han var helt enkelt på rätt väg. Han ville målskjuta lite på sina förändrars lantställe, där fanns en gammal Diana som han gillade men han hade nu blivit utlovad något bättre av sin pappa i utbyte mot diverse trädgårdsarbete och ett löfte om att stanna på lantstället och inte försöka vilja bo kvar inne i staden under semestern.
Efter en trevlig konversation fram och tillbaka så nämnde han i förbifarten att han var 15 år gammal, ett år yngre än min egen grabb. Inget konstigt med detta, han lät lite ung om än kanske inte riktigt så ung eftersom han hade ett moget och eftertänksamt sätt att resonera kring hobbyn.
Här har vi samma Ultra under sensommaren 2012
Efter samtalet så började jag fundera lite, killen som jag precis talade med var alltså lika gammal (ung?) som mitt eget BSA Ultra! Har jag redan ägt den bössan så länge nu - 15 år? Tydligen, så är det. När killen som ringde föddes så tog jag samtidigt leverans av den bössan som jag fortfarande har i min ägo, men det känns ju nästan som igår?
Jag köpte mitt BSA av Lloyd på BAR och han skickade den i ett paket hem i brevlådan, detta var ju på den tiden som det inte fanns någon VCR-act i England och då de fortfarande var med i EU. Jag betalade £249 + frakt på £28, vilket jag tyckte var en smula dyrt även om det var leverans till dörren på bara ett par dagar.
Efter lite juridiskt krångel (överlåtare saknades ju) så lyckades jag till sist få licens på den ett par veckor senare efter att ha sålt den på papparet till en handlare med tillstånd, som därefter sålde tillbaka den till mig - två transaktioner med den symboliska summan av 1 krona styck. På detta sätt stod handlaren som överlåtare och licensen accepterades.
Detta var ju 2006 och idiotstoppet på luftvapenlicenser 2000-2005 i Västra Götaland hade just stoppats. Däremot så ville de plötsligt ha någon form av intyg från en klubb?! Ingen hade hört talas om detta tidigare. På 1990-talet räckte det ju bara att ange "Enskilt målskytte" som "ändamål" liksom "Låst plåtskåp" som "förvaring" för att de små gula licenslapparna skulle hoppa fram.
Samma BSA är nu 15 åt gammal..
Osäker på hur jag skulle göra så nämnde jag saken på jobbet till en bonde som jag visste var med i en lokal jaktvårdskrets. Han grymtade sympatiserande mot detta påfund och skrev direkt ut ett intyg om klubbmedlemskap i jaktvårdskretsen åt mig, mot att jag betalade 50 kr i årsavgift! Papper och kvittens hade han lustigt nog med sig i sin jättelika torghandlarplånbok!? Med detta intyg ihop med ansökan så kom licensen knappt två veckor senare.
Sedan dess har min BSA haft många olika skepnader. Originalstocken i bok ersattes av en av valnöt från en Mk III eftersom man inte erbjöd valnöt direkt vid introduktionen av modellen 2005. Jag köpte helt enkelt en likadan fast licensfri Ultra med kaliber 177 och vanötsstock, skiftade stockar på vapnen och sålde den licensfria.
Från början hade jag ett mitt gamla Leupold EFR VX-I på Ultran men bytte ganska snabbt mot ett Tasco Varmint som fortfarande finns på plats. Till detta så har även tillkommit ett annat avtryckarsystem från Rowan Engineering, en fyllventil med manometer från Darrin på XTX-Air - i övrigt så har jag behållit den som original.
Tyvärr så har den dock ramlat lite mellan stolarna och inte fått så mycket användning det senaste decenniet.
Så här glad blev man vid leveransen i juni 2006 - 35 år ung!
Åker jag till banan så skjuter jag i regel min FX Airguns Elite 25 som är betydligt roligare på långa avstånd och skjuter jag hemmavid eller inom bebyggelse utanför skjutbanor så använder jag licensfria vapen, som jag egentligen tycker är roligare. Av den anledningen så har Utran mest fått stå i skåpet som ett monument över en svunnen tid då jag var ung och rask.