Överblivet? 

Liten, billig och kul - vad mer kan man begära?

Under mitt 7 år långa ägande och succesiva ombyggnad av min 1701 så har jag samlat på mej en hel del prylar som kanske aldrig kom att användas på sista raden, antingen för att jag helt enkelt ändrade mig eller för att jag hittade bättre saker att använda. De införskaffade komponenterna hamnade då i förrådet i väntan på bättre tider, eller i alla fall bara liggandes.

En dag när jag inte hade något att göra så funderade jag lite över vilka saker jag hade i gömmorna och insåg då att jag förmodligen hade prylar nog för att kunna bygga ihop ytterligare ett litet vapen.

Kärnan blev en Crosman 2240 som jag köpte för 500 kr för säkert 5-6 år sedan till grabben men då han inte (ännu) blev någon skyttefantast så hamnade den i mitt förråd. Sedan tidigare så hade jag dessutom en 1389 axelstock ett främre pistolgrepp. På eBay köpte jag för länge sedan en främre rail för 2240/50 eftersom jag tyckte den var smart, men den blev aldrig använd utan hamnade i förrådet oöppnad. Min gamla Phantom dämpare har ju nu blivit liggande då jag har en bättre enhet på min BSA samt en shroud på 1701 så den fanns också ”över”, liksom en adapter för Crosmans smala pipor till ½ UNC.

När jag hade min 1701 som pistol så hade jag ett rödpunktsikte som jag gillade, så mycket faktiskt så att jag köpte ytterligare ett men för Picatinny-rail för vapnet när det som bullpup istället fick en sådan skena. Mitt första rödpunkt med 11 mm fäste hamnade därför i förrådet men passade ju utmärkt på 2240s metallbreech – en detalj som jag köpte strax efter själva vapnet eftersom grabben ville skjuta med kikarsikte.

Allt detta grävde jag fram nu och vips – så fanns det ytterligare en liten smidig och lätt isärtagbar bössa tillgänglig.

Den längsta delen är bara 45 cm!

Själva ihopmonteringen gick snabbt och enkelt men tyvärr så hade jag inga 12 gram Co2 patroner hemma så jag har inte kunnat skjuta med den ännu. Dock vill jag minnas att den gav runt 9 joule med 16 grains projektiler för ett tjugotal bra skott med tillräckligt god praktisk precision för att kunna samla 10 skott under ytan av en enkrona på 10 meter.

Allt sammantaget så blev det en ball liten bössa med en hyfsad låg budget då den totalt bara har kostat mig ca 2600 kr. Närmast står att köpa lite kolsyrepatroner och ta en dag för att testa den praktiska precisionen samt skapa en effektkurva i kronografen.

Enkelt kan ju ofta faktiskt vara mycket roligare än vad man tror.

Lågpris på 30 meter!

BSA Red Star högt upp och JSB RS längst ner, klicka för förstoring.

Till sist så blev det dags för 30 meter mellan favoriten JSB RS och den nyfunna utmanaren i budgetklassen, BSA Red Star. 

Dessvärre så förmådde inte Red Star att imponera på samma sätt som vid 10 meter och man kan tydligt se den ojämnhet som ofta präglar budgetprojektiler, speciellt om man jämför storleken på bästa 9 skott med den totala träffbilden på 10 skott.

Om vi börjar med JSB RS så ger den här två bra grupper med 15 respektive 16 mm för 10 skott. Vi kan också notera att bästa 9 skott också är jämna och inte speciellt mycket bättre hos 14 respektive 16 mm. Däremot hos Red Star så är grupperna för 9 skott riktigt bra med 16 respektive 19 mm – klart acceptabla i skenet av RS och inte minst det låga priset för Red Star.

Tittar man däremot på den totala träffbilden med alla 10 skott så ökar den dramatiskt till 31 respektive 37 mm, vilket ju är alldeles för mycket på detta avstånd. Orsaken är som regel en flyer. Jag har nu skjutit otaliga grupper över 30 meter med dessa diaboler växelvis och även om gruppstorlekarna skiljer lite hit och dit så är mönstret dessvärre hela tiden detsamma, Red Star håller ihop 8 eller 9 skott och får sedan en flyer som kastar bort gruppen helt.

Kontrasten till JSB RS är därför stor som hela tiden ger jämna grupper med såväl 8, som 9 och 10 skott. Dagens tavlor är alltså utvalda som illustrerande exempel på detta mönster och efter ett tiotal tavlor med respektive modell så hamnar dessa på en representativ nivå.

Mitt referensvärde för detta avstånd är som tidigare ”halva-lika-regeln + 60 procent”, alltså 24 mm.

Nu återstår att testa dessa på ett avstånd mitt-emellan liksom att pröva om möjligtvis kontrollvägning kan vara det som får Red Star att bli av med sina flyers.

My size is right size! 

En pelletsizer.

Jag noterade att någon reagerade över att jag använde en pellet sizer till min senaste diabolutprovning och någon funderade över vad detta är för något.

En pellet sizer är helt enkelt ett verktyg som kalibrerar en diabol till en exakt diameter. När man köper diaboler med en viss storlek så får man en huvudstorlek på exempelvis 4.52 mm men dessa diaboler har inte alltid en storlek på just 4.52 mm, även om en sådan angivelse i sig självt låter väldigt exakt, och stjärten på diabolen håller definitivt inga 4.52 mm!

Rent matematiskt så håller ju ett .177 en metrisk storlek på 4.4958 mm. Det betyder att en 4.52 mm diabol som i verkligheten kanske är närmare 4.53 mm och med en kjol på uppåt 4.65-4.68 mm blir väldigt trögladdad och dels skaver den av en massa bly i pipans bommar helt i onödan.

"A look down the business end..."

Vad värre är att hastighetsvariationen kan bli betydande när luftpulsen vid ena avfyrningen knuffar en smal diabol som lätt skjuts igenom loppet samtidigt som nästa avfyrning måste knuffa en grov diabol som trögt skjuts igenom loppet. Jämnhet är alltså därför viktigt - för vad spelar det för roll om regulatorn ger en jämn luftpuls om luftpulsen själv måste jobba med högst varierande belastning?

När vi exempelvis väger diaboler för att få dem att väga lika mycket, då säkerställer vi jämnhet i hastighet från skott till skott. Detta är precis samma sak med samma tanke - igenom att siza en diabol så säkerställer vi också jämnhet i hastighet, inte igenom en uniform vikt då, utan igenom en uniform dimension.

  Verktyget består av två delar.

Själva verktyget som sådant är tillverkat av mässing och består av två delar, en inre del som knuffar diabolen igenom den yttre delen vars håldiameter är just exakt vad man önskar, i mitt fall 4.52 mm.

Hanteringen är mycket enkel, ner med diabolen, huvudet först, i den yttre delen och efter diabolen så stoppar man in den inre delen. Slutligen så trycker man ihop den yttre och inre delen varpå diabolen med ett klick ramlar ut under den yttre delen. Det hela är jättelätt och går snabbt att göra.

  Slutresultatet, kolla kanten runt kjolens ända.

Kollar man sedan på diabolen efteråt så kan man tydligt se att kjolen är tillpassad både på insidan och utsidan längs dess yttersta kant. I vissa fall så är till och med huvudet lite tillpassat runt sin periferi och resultatet blir en diabol som håller exakt 4.52 på såväl huvud som kjol.

Resultatet är diaboler som blir helt jämna i sina dimensioner och betydligt mer lätta att ladda i de flesta vapen samt som inte blyar igen pipan lika mycket. Tar man sig dessutom omaket att tvätta diabolerna, smörja dem lätt och väga den till viktkorrekta batcher så har man skapat premiumdiaboler av högst ordinära eller till och med budgetversioner.

Bästa budgetvalet?

Vad sägs om 450 diaboler för 35 kr?

Det finns ju ett talesätt som säger att om något är billigt, så är det billigt av en anledning.  När jag först såg Red Star så var jag väldigt skeptisk, bara namnet för ju tankarna till de gamla öststaterna och deras ofta obefintliga kvalité. När tillverkaren dessutom är BSA så finns det ytterligare skäl till oro eftersom GAMO äger BSA och GAMO är ju stora på diaboler, vilka tyvärr sällan tillhör de bättre på marknaden. Slutligen ett superlågt pris.

Ni förstår ju?

Hursomhelst så kunde jag bara förlora 35 kr, vilket ju inte är så mycket så jag köpte en ask på chans. En redig burk med skruvlock bekräftade misstanken om att det egentligen var produkter från GAMO, låt vara under BSAs något bättre varumärke.

Riktigt grovhuggna skapelser med en tydlig presslinje längs hela sin längd och dessutom kopiöst smutsiga. Ett par missbildade diaboler kunde skönjas i burken, vilket ytterligare cementerade mina förväntningar. Här snackar vi budget, riktig lågprisbudget!

Testade att ladda en i min Crosman och kunde knappt stänga mekanismen utan avsevärd ansträngning, sannolikt rejäl oversize på dem men vilken storlek som de egentligen skulle ha var omöjligt att hitta uppgifter om. Lösningen blev att plocka fram en pellet sizer på 4.52 eftersom just 4.52 är den storlek som jag har på JSB RS, vilket ju är den diabol som har levererat bäst resultat hittills. Raskt körde jag igenom ett trettiotal och det var inte helt utan ansträngning som de klickades igenom till en kalibrerad storlek på exakt 4.52 mm.

JSB RS levererade dessa 5-skottgrupper på 10 meter.

Givetvis så vill jag inte ha in en massa smuts i pipan så de fick en sväng i ultraljudstvätten med tvättmedel och en avsevärd mängd blydamm landade på botten. Rena och torra så tog jag 25 st och gjorde mig beredd att testa lite. Först sköt jag 25 st JSB RS bara för att få en referenstavla och det gick ju ungefär som förväntat, någon bra grupp, någon sämre.

Sedan så prövade jag Red Star och de inte bara träffade på samma storlek som RS trots 8.00 grains angivet jämför med 7.33 grains – de sköt också ofattbart bra!  

WTF !?!

Alltså inte bra för sitt pris utan bra i allmänhet, riktigt bra, seriöst bra. Faktiskt lika bra eller till och med något bättre än tidigare ledande RS trots en märkbar prisskillnad. Justerat för 500 diaboler så kostar ju Red Star blott 39 kr där JSB RS betingar 89 kr! Det är en skillnad på 600 kr för 10 burkar! Numera efter exakt 40 år i hobbyn sedan 1982 så är det ytterst sällan som jag blir överraskad över något, det mesta man möter följer givna mallar och mönster så detta var sannerligen något exceptionellt. Hur hade jag kunnat missa dessa?

BSA Red Star imponerade med dessa 5-skottsgrupper på 10 meter - jämför RS ovan!

Här har jag hållit på och importera svindyra QYS från Tyskland bara för att konstatera att de möjligtvis levererar lika bra som RS, när jag hade Red Star på XXL bara en mil söder om min arbetsplats rakt över disk för 35 kr per burk och som levererar minst lika bra, om inte bättre?

Det hela känns minst sagt egendomligt.

Visst, jag har prövat GAMOs diaboler tidigare och de har stabilt levererat på en nivå mellan värdelösa till möjligtvis usla med undantag av gamla TS-10 som i vissa vapen nådde upp till nivån acceptabla. Dessa Red Stars var dock på en helt annan nivå.

Dock!

Nu ska vi kanske lugna oss lite och inte dra för stora växlar på enbart några tavlor över 10 meter, självklart så ska de även få bekänna färg mot RS på såväl 15 som 30 meter innan jag kan ge ett fullständigt omdöme men nog katten hajade man till över dessa träffbilder, eller hur?

Då blev det 30 meter!

Nej, den här träffbilden på 30 meter med 5 skott kom inte från QYS utan från JSB RS

Så blev det dags för 30 meter och jag körde denna gång både grupper på 10 skott och på 5 skott, med JSB RS såväl som QYS Streamline.

På 30 meter för 10 skott så är målet 24 mm c-t-c, alltså ”halva-lika-regeln” + 60 procent.

Utfallet blev 22 mm för QYS med 19 mm för de 9 bästa. När det gäller RS så körde jag 2 tavlor och fick då 19 respektive 24 mm med 15 och 14 mm för 9 bästa. Helt acceptabelt, om inte lysande. För skojs skull så testade jag även JSB Heavy som levererade 18 mm med 14 mm för topp 9.

Här har vi JSB Heavy till vänster och JSB RS till höger med 10 skott vardera på 30 meter.

När jag sedan skiftade till 5 skott så är målsättningen ”halva-lika-regeln” alltså 15 mm c-t-c och här blev det 2 tavlor för QYS som föll ut vid 19 respektive 14 mm där JSB RS gav 14 samt fantastiskt fina 5 mm över dessa 30 meter!

Slutligen för JSB Heavy så landade den gruppen på 22 mm.

Sammanfattningsvis så är dessa 3 sorter väldigt jämna i sin prestanda där dagsformen hos skytten verkar vara den mest avgörande faktorn för vilken projektil som levererar bäst resultat. Noterbart är att JSB Heavy – som förväntat – träffar målet med betydligt mer auktoritet vid 30 meter än den synnerligen lätta RS, liksom att RS är betydligt mer flackskjutande än vad den borde vara, även räknat med sin låga vikt och därtill hörande höga utgångshastighet.

Sannolikt är det förmodligen så att RS har en oproportionellt hög BC i relation till sin blygsamma vikt. QYS Streamline å andra sidan, som förväntades ha hög BC, har jag inte kunna notera några tecken hos på för just detta.

VId 30 meter med 10 skott så levererar QYS bra - men inte så bra så att dess höga kostnad är motiverad.

Den kinesiska diabolen kan med lite god vilja anses skjuta lika bra som RS men då den är avsevärt dyrare och svårare att hitta så kommer den inte att ha något existensberättigande jämfört med de billigare RS som också är enklare att få tag på. JSB Heavy och dess systermodell Hades är dessutom relativt enkla att hitta och rimligt prissatta så de har fortfarande en funktion igenom sin höga vikt, även om de i mina utvärderingar inte har visat sig skjuta bättre än RS, möjligtvis likvärdigt.

Min gissning är emellertid att min utgångshastighet är för låg och min piplängd för kort till Heavy för att kunna ge den en hög BC, tyvärr så tappar både Heavy och Hades höjd ganska så fort med dalande projektilbanor.

Allt sammanvägt så ser jag idag inte QYS som ett realistiskt alternativ på grund av pris/tillgänglighet, även om de tekniskt sett är bra. Heavy är bra men inte lika allround och förlorar därför också mot RS men sökandet kommer att gå vidare.

Vad får man för 35 kronor numera?

Igår köpte jag en ask Red Star från BSAs varumärke som påstås vara inspirerade av JSB och tillverkade av Gamo med erfarenheter ifrån gamla TS-10, som faktiskt levererade riktigt förbluffande bra resultat i vissa vapen. Den riktiga styrkan hos Red Star är emellertid priset – bara 35 kr för 450 stycken! Detta ger ett styckpris på 7.77 öre/st jämfört med RS på 17.80 öre/st eller QYS med sina hårresande 33 öre per skott. Frågan är hur mycket sämre Red Star levererar för mindre än halva priset av redan rimligt prissatta RS?