Airpang

Alla inlägg under december 2009

Av Johnny Ottosson - 31 december 2009 23:01


 

Bloggens utveckling



I slutet av varje månad tänkte jag stämma av lite hur läget ligger på bloggen inför den kommande månaden. Det blir en reflektion bakåt för att summera statistik och det blir även lite previews på vad som är planerat inför månaden framöver.


Bloggen startades 091204 och hade denna dag blygsamma 4 unika besökare. Via 21 och 25 besökare dagarna efter så steg bloggen rejält den sjunde december till 42 stycken. Nästa peak var redan den tionde med 85 unika besökare.


Därefter så har antalet legat mellan 40 och 60 stycken fram till den tjugosjätte, då steg kurvan brant igen och sedan dess ligger bloggen jämt och fint på mellan 70-80 unika besökare varje dygn.


Det lägsta antalet fanns den åttonde med blogg 27 stycken, borträknat de första uppstartsdagarna då bloggen bara låg online av o till. Bästa dagen var tre dagar med toppnoteringen 85 besökare.


Detta resultat är jag mycket nöjd med, jag har gjort reklam för bloggen på 4 olika sätt, via signature på LuftvapenInfo och Airgun, via signature på Yellowforum och via en nu borttagen tråd på Airgun. Numera är det dock inte tillåtet för mig att fronta bloggen i min signature hos Airgun men hos LuftvapenInfo är det ännu inga problem så där ligger den kvar tills någon har ett problem med det.


Är jag nöjd?  Ja, det får jag nog säga - runt 100 besökare om dagen -  som målsättning, känns meningsfullt. Det är ungefär hälften av antalet som besöker Airgun och en tredjedel av antalet som besöker LuftvapenInfo varje dygn. För att vara en blogg i ett smalt ämne i ett land med relativt få entusiaster så känns det riktigt fint.



Den gångna månaden har dominerats mycket av mitt nyförvärv, Lonestar, samt en hel del om CZ. Dessa ämnen känns numera rätt tömda och enligt den respons jag har fått av bloggens besökare så önskas det mer allmänt hållna artiklar - samt lite om fjädervapen.

Vox Popularii - folkets röst..

Det som kommer den här månaden är ett bredare spektra av inlägg, jag kör vidare med samma koncept av att varva små inlägg och personliga reflektioner med större artiklar och artikelserier om gemensamma och allmänna ämnen. Först ut blir en serie om Air Arms och en om kronografer. Sedan så ska fler fjäderfabrikat komma fram i ljuset liksom en del kortare artiklar om bra tillbehör, som exempelvis linsskydd, spiritlevels och liknande. Även en del tekniska artiklar som den om kikarsikte ska läggas med.

Har ni synpunkter på innehållet - alla är välkomna att delge dessa via Gästboken, har ni synpunkter på en specifik artikel/inlägg, använd då kommentarsfunktionen till rätt inlägg så att det blir lättare för mig att hitta dem och relatera dem till rätt sammanhang.

Mera tid kommer att läggas på bloggen framöver då jag (ännu en gång) har lämnat arbetet som administratör på Airgun och den här gången så kommer jag förhoppningsvis att kunna vara kvar som vanlig deltagare utan att flaxa mellan allt från bannad till administratör och andra tidskrävande kullerbyttor.

Väl mött framöver...

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 31 december 2009 17:30


Ombyte förnöjer


  


Igår kom mitt Tasco 2.5-10/42 Varmint som jag beställde två dagar innan julafton. Total leveranstid blev alltså 4 arbetsdagar, vilket är ungefär normalt ifrån Opticswarehouse i England. Allt anlände ordentligt dubbelbackat i en yttre skyddande kartong med gott om fyllning.


  


Då jag tidigare har ägt ett precis likadant kikarsikte för sju år sedan så visste jag med andra ord vad jag skulle få för mina pengar och med tanke på prisbilden, strax under 1000 kr, så är jag mycket nöjd. Här finns vettiga linser, för sina pengar, justerbar parallax, target turrets, MilDot samt linsskydd (bikinityp). Det enda jag saknade var sunshaden som man verkar ha bantat bort nuförtiden.


Med detta så är nu den stora Varmintkikaren på 6-24/42 ledig åt Lonestaren.



ANNONS
Av Johnny Ottosson - 31 december 2009 00:30


 

931



Känn på siffrorna, 931 foots per second - det motsvarar noga räknat 283.769 meter per sekund. Jag har funderat lite på det ganska länge nu, det har liksom gnagt lite i bakhuvudet och när Sandstig ringde mig igår så kom frågan upp igen;


-"Exakt hur fort går din Lonestar egentligen, maximalt...?"


Jag visste inte, jag hade inget svar att leverera på den frågan men visst ville jag veta själv, jag hade liksom bara dragit ut lite på lusten att ta reda på saken.


931


Det är ganska fort med 284 mps, det är ungefär vad en bra justerad bössa av typen Cyclone ger när det gäller att skicka av en 16 grain JSB med kaliber 22. De flesta är mer än nöjda med ett sådant resultat för kaliber 22, då anser man att bössan är stark. Får man samma värde för kaliber 177 så är man kanske inte lika nöjd men den siffran är även i den kalibern en respektingivande, ingen bössa kan helt enkelt beskyllas för att vara långsam när kronografen kastar fram 931 fps rakt i ens ansikte - man blir nöjd helt enkelt, mer eller mycket mera - nöjd.


Ni kan därför förstå min nästan barnsliga förtjusning och ofattbara entusiasm när min blåa slitna Beta levererar de förlösande tre sifforna; 283 mps med 30.90 grains Baracuda.


Det är bra med kraft, noga räknat 81 joule - 8 gånger den licensfria nivån.


Glädjen grumlas dock av två problem, avtrycket hindrar ett upphak när man har maximal förspänning på hammarfjädern, dessa 931 fps är alltså ändå inte uppnådda med totalt maximal förspänning då inte upphaket tillåter detta. Lösningen är sannolikt en grövre lindad hammarfjäder. Med en sådan så borde 100 joule inte vara omöjligt att uppnå efter lite trixande.


Den andra lite mindre roliga detaljen är effektkurvan, den börjar ju naturligtvis bra men sedan faller den bokstavligen rakt ner i källaren - som väntat..


931

923

915

907

901

880

867

843

821

807




Topptrimmad? Javisst. Jag körde ifrån 250 Bar och landade på 130 Bar efteråt - när jag hade kört 10 skott!? Det betyder 12 Bar per skott. Behöver jag tillägga att rekyl och ljudnivå var på matchande nivå? Är det då något användbart med den här justeringen? Nä, kanske inget som jag vill ha hela tiden men för den som jagar aktivt och bara har bössan för jakt så visst kan man skottställa den på två skott och sedan köra ytterligare tre skott i skarpt läge då de fem första skotten faktiskt (till min förvåning) ligger relativt stabilt.

För min del så blir det dock att justera tillbaka den till normalt läge.

Nu ska jag greja lite med min CZ och se över den gamla Ultran som Sandstig ska få rasta lite när han kommer över nästa gång, förhoppningsvis någon gång under nyårshelgen.


Av Johnny Ottosson - 30 december 2009 09:15


 

Lite godis i helgtider



Naturligtvis så kan jag inte motstå frestelsen att dressa upp min nya favoritbössa lite precis som jag har gjort med min lilla trevliga CZ. Den första lilla godsaken som jag hittade var en helt ny avtryckare ifrån Rowans.


  

Rowans fullt justerbara avtryck.

 

Med en prislapp på £36 så känns det som en bra investering med tanke både på hantverk, justerbarhet samt finesser som overtravelstop.


Bortsett ifrån avtryckaren så måste man ju även matcha den mot en snyggare varbygel. BSA använder en standardbygel (samma som HW) fast med lite annan design med bland annat sin logo, vilken förekommer på alla möjliga och omöjliga ställen hos ett modernt BSA.


  

BSAs originalvarbygel - kolla skarven i mitten.

 

På bilden ovan så är inte avtryckaren original (Rowans) men däremot den billiga sandgjutna varbygeln med sin oerhört billiga look. Tyvärr var bra varbyglar svåra att hitta, GINB har dock några, en del är graverade och ser ut som något man skulle kunna hitta hos en vapenhandlare i Las Vegas och deras mer diskreta alternativ är dessvärre också i mässing. Inget fel på mässing iofs men det är inte det jag söker just nu. Här ska det vara obehandlad rå aluminium samt blank svarteloxering för att stämma med looken hos min Lonestar.


  

Maccaris frästa varbygel för HW.


Lösningen var en av Maccaris gamla (nu utgångna) frästa varbyglar som dessutom var blankeloxerade till en mycket hög finish. Jag köpte en sådan för ett antal år sedan och nu var det dax att ta fram den ur förpackningen. Alla mått var exakt korrekta jämfört med BSA och visst är det skönt med standardisering, detta brukar inte direkt vara britternas paradgren i övriga fall.

Av Johnny Ottosson - 30 december 2009 07:54


Marios Luftvapen


Mario Severi har ju sedan länge haft en mycket bra och inte minst fantastiskt fint fotograferad hemsida men nu har han även sedan en tid tillbaka öppnat en blogg med ännu mer bra material.


Här är en länk till hans nya alster: http://www.severi.be/?cat=4

Av Johnny Ottosson - 29 december 2009 16:45


The Springman´s car


  

Hur många fjädrar kostar en sådan kärra...?

 

Ni kan säkert räkna ut vem som äger en sådan trevlig bil. Jag är uppenbarligen i fel bransch, den saken är säker. Tänk att det gick att tjäna några kronor på luftvapen också..

Av Johnny Ottosson - 29 december 2009 05:30


 

Valfrihetens vånda

 

  

 




Så, du är nyfiken på ett PCP ifrån BSA och funderar på om det finns någon modell i deras sortiment som passar dig? Om vi börjar med tillgängligheten så kan vi kostatera att två stora luftvapenhandlare kan erbjuda följande modeller:


Hurricane:

Ultra - 5775 kr

Ultra Multishot - 7044 kr

Scorpion - 6895 kr

Sportsman HV (paket med pump, optik etc) - 8495 kr

Hammer Arms:

Lonestar - 5995 kr

R10 valnöt - 12.495 kr

Scorpion T10 - 9495 kr

Scorpion T10 syntet/bullbarrel - 8995 kr

Sportsman HV - 6560 kr

Ultra Multishot/bullbarrel - 8995 kr

Ultra Mulishot/syntet - 7225 kr




Samtliga vapen och priser är tagna direkt ifrån respektive handlares hemsida och aktuella idag. Jag utgår ifrån att de vapen som frontas också finns för omgående leverans då inget annat framgår av deras hemsidor.

Man kan alltså konstatera att det finns ett ganska brett utbud av vapen som kan köpas direkt över disk här i Sverige. Dessa vapen är normalt endera licenspliktiga eller licenspliktiga vapen som handlaren/importören har strypt på ett enkelt sätt, exempelvis igenom en annan/kapad hammarfjäder.  

BSA har känsla för de små detaljerna och en mycket vacker logo.


Alternativet till att köpa här i Sverige är att själv importera ett vapen direkt ifrån England. Den vanligaste handlaren för detta är Blackpool Air Rifles (BAR) och de erbjuder följande vapen:

Ultra syntet - 2940 kr

Ultra Multishot/syntet - 4534 kr

Ultra - 3370 kr

Ultra Multishot - 4840 kr

Ultra valnöt - 4166 kr

R10 valnöt - 7290 kr

Scorpion - 4154 kr

Scorpion T10 syntet - 5453 kr

(Alla summor är räknade ifrån Forex växelkurs om 12.25 kr.)


Här ser man alltså att det synbarligen finns en hel del pengar att spara på en privatimport men hur fungerar detta och hur mycket extra kostnader får man räkna med vid importen?

Eftersom både UK och Sverige ligger inom EU så tillkommer enbart frakt. Det utgår ingen tull och det tillkommer inte heller någon moms. Varan (vapnet) som köps betalas med den moms som är aktuell i salulandet, inte i mottagarlandet.

Detta är bra för oss då Sverige har ett momspålägg om 25 procent där UK bara har ett momspålägg ("VAT") på 15 procent. Värt och notera är dock att UKs VAT återgår till normal nivå (17.50 procent) från och med 100101. Regeringen i UK hade nämligen en temporärt sänkt VAT för att stimulera ekonomin under 2009.







Kostanden för VAT är dock liksom vår moms inbakad i priserna angivna ovan.

Något som däremot inte ingår är konverteringsavgifter för vapeneffekten, eventuella fullpowerkomponenter samt - inte minst- fraktkostnaden.

I princip samtliga vapen som man kan köpa licensfritt över disk i UK ligger på närmare 12 ft/lbs vilket motsvarar ungefär 16 joule. Detta är 60 procent över den gräns som är licensfri hos oss i Sverige. Bara för att ett vapen är licensfritt i ett land så behöver det sådeles inte vara licensfritt i Sverige.

Att importera ett skjutvapen utan korrekta papper är straffbart och ofta mer så än bara ett rent innehav. I rent strikt juridisk mening så är det lika illa att plocka hem ett luftvapen på licens utan rätt papper som att ta hem en älgstudsare. Chansa inte, slarva inte - ta bara hem vapen under 10 joule.

Risken att ertappas är förvisso försvinnande liten eftersom paketen inom EU bara genomsöks om tullen kan styrka en saklig anledning men påföljden OM man trots allt ertappas är alltså minst sagt dryg. Jag har själv aldrig fuskat på detta och skulle heller aldrig göra det heller - eventuella konsekvenser är helt enkelt inte värda risken. Naturligtvis gäller samma sak även med andra föremål, exempelvis ljuddämpare, som också kräver vapenlicens här hemma i Sverige.

Delar som kan användas till att konvertera vapen ifrån 10 joule och uppåt är dock inte tillståndspliktiga utan kan importeras licensfritt, även tillsammans med vapnet. Värt att tänka på är också att vapnet måste vara fungerande och under 10 joule för att anses som licensfritt. Är vapnet icke fungerande så anses det normalt som licenspliktigt då det bevisligen inte är licensfritt. Det duger alltså inte att bara plocka ut exempelvis hammarfjädern och tro att vapnet därmed kan importeras fritt.

  

Ännu ett exempel på BSA varumärkesvård.


Normalt så brukar en handlare som BAR begära mellan £10-20 för att konvertera ett vapen till 10 joule och sedan styrka detta i dokumentationen. Var alltid tydlig vid beställningen om att vapnet inte får skickas med mera än 10 joule. De flesta handlare i UK är mycket väl bekanta med värdet av att respektera effektregler igenom sin eget inhemska och mycket strikta regelverk.

Åt andra hållet, alltså för att ta upp vapnet till högre effekt, så säljer ofta handlaren ett så kallat FAC-kit som vanligtvis innehåller en grövre transferport och/eller en starkare hammarfjäder. Priset för detta brukar ligga mellan £15-20. Tänk bara på att många vapen har andra variabler som reglerar möjligheten till absolut fullpowereffekt, exempelvis längre pipor etc. De vapen som man köper ifrån UK är vanligtvis UK-versioner som kanske inte nödvändigtvis kan uppnå samma effekt som exempelvis fabriksbyggda FAC/Export-versioner, trots monterade FAC-kit.

Med rätt effekt injusterad och med önskade FAC-delar beställda så återstår det bara att betala frakten för bössan. Säljaren ordnar med frakten och den brukar kosta mellan £55-70 (SEK 670-850) beroende på transportör. Detta är den tunga posten som man bör ha med i beräkningarna när man importerar ifrån ett land inom EU. Köper man ett vapen ifrån övriga EU som inte är en ö-nation så är frakten som regel en hel del billigare.

Vilken modell ska man då välja i det digra utbudet?

Tja, det är ju alltid lite en fråga om tycke o smak samt vilka finesser man önskar. Den första frågan bör vara om den ska användas som licensfri hela tiden eller om den ska ha möjligheter till högre effekt framöver. En del modeller (ex Ultra) är i första hand skapade för hemmamarknaden med sin relativt låga effektgräns och utveckar aldrig full effekt utan stannar maximalt runt 25 joule. Andra modeller som USA-versionerna har lätt formatet emot sig som begränsade till 10 joule och känns lätt lite tomma. Väljer man kaliber 25 hos ett PCP med 10 joule så kan det dessutom vara svårt att få till en bra effektkurva.

Vapen med regulator har ofta en helt annan regulator som fullpower än som strypt och då kan det bli ekonomiskt kostsamt att uppgradera till full effekt. Korta pipor är ju inte heller, som bekant, gynnsamt för den som söker hög effekt.

Välj därför rätt vapen för rätt användningsändamål så att man inte ångrar sig.

BSAs MMC-system kan kräva rätt köpare, det känns lätt lite ovant i början. Systemet fungerar bäst på vapen med kort länkage då mekaniken blir mera distinkt samt när man har en relativt mjuk hammarfjäder. Ett ypperligt val för 10 joule, exempelvis en 177 Ultra. Jag har dock MMC på min Lonestar, vilken dock har en sällsynt styv hammarfjäder och den är därför en ren pest att spänna. Förutom att man måste pressa in knappen helt rakt så att inte länkaget sviktar så krävs det två handsgrepp med två fingertoppar ifrån varje hand samtidigt som man sätter bakkappan mot magen för att spänna upp den. Lonestar hade helt klart tjänat på ett omladdningssystem som Scorpion. Just Scorpions system brukar vara allmänt uppskattat och påminner ganska mycket om Logun Axsor/G-sor i handhavandet.  


Magasinsystemen hos BSA har igenom åren vållat en hel del kritik, inte minst de tidigare varianterna som fanns hos SuperTen. Magasinen kan kännas allmänt sladdriga och indexerar inte alltid 100 procent korrekt vilket ger manglade diaboler och lustiga träffbilder om man väl lyckas mata in diabolen rakt till loppet. Tyvärr så får man försöka ha tur och få tag på "bra" magasin eftersom magasinen är lite av individer och vissa fungerar bra medan andra fungerar mindre bra utan någon märkbar anledning. Magasinen är rätt dyra med 475 kr styck att jämföra med ungefär 200 kr för ett magasin till exempelvis Cyclone-serien vilket gör det lite störande om man råkar få eller köpa ett dåligt exemplar.

Sedan ett par år tillbaka så tillämpar vapentillverkarna i UK något som kallas Anti-Tamper (AT) på sina vapen vilket är ett sätt att låsa vapnet så att ägaren inte kan justera, reparera eller förändra effekten på sitt vapen. Köper man sitt vapen ifrån UK, vilket som sagt är frestande på grund av prisbilden, så måste man också vara medveten om att det är avsevärt svårare att öka effekten på dessa vapen än på de vapen som en importör i Sverige har tagit in. De svenska handlarna brukar köpa ostrypta vapen för marknader utan effektbegränsningar som de sedan själva stryper på enklaste tänkbara sätt med exempelvis bara en kapad hammarfjäder. Detta gör det enkelt för köparen att själv förändra effekten enligt egna önskemål.

Om vapnet däremot har AT så handlar det om skruvar med bortfilade huvuden, skruvar med Loctite, helt andra inre komponenter osv - alltså avsevärt mer svårforcerade hinder.

BSAs UK-vapen är vanligtvis strypta igenom en annan (trängre) transferport samt en klenare hammarfjäder. Detta låter kanske inte så svårt men det finns en hel del steg att tänka på om man själv ska bygga om sitt vapen.

För att komma åt hammarhuset och byta hammarfjäder så måste först mekaniken tas ur stocken. Därefter finns det en platt metallbricka längst bak på hammarhuset som normalt är limmad på plats.

  

Hammarfjäder med guide samt det fastskruvade bakstycket lossat.

Värmer man försiktigt brickan med en varmluftpistol till runt 80 grader så mjuknar limmet och brickan kan försiktigt petas loss. Med brickan borta så ska bakstycket till hammarhuset lossas.   

Den bakre delen av matarpinnen, delvis avskruvad på fotot.

Detta sitter med en skruv ifrån ovansidan och en ifrån undersidan. Den nedre skruven är helt synbar och kan relativt enkelt lossas efter att man har förvärmt den så att limmet (Loctite) släpper. Den övre skruven är däremot helt dold under matarpinnens bakre del. Matarpinnen är delbar med en vanlig skruvgänga men även den är försedd med Loctite, tyvärr så är den bakre delen tillverkad av plast som smälter eller missformas av värmen ifrån varmluftspistolen. Man får alltså kallt räkna med att den delen blir förstörd och en ny får införskaffas. Dessa är dock inte dyra och vapnet kan fortfarande användas, till nöds, utan den.  

Den nedre skruven till bakstycket, precis bakom avtryckaren.

När den bakre delen av matarpinnen är borta så kan man skruva loss den övre skruven och då kan bakstycket demonteras för fjäderbytet. Själva justerskruven för fjäderns förspänning är dock också försedd med Loctite och måste även den värmas loss.  

Matarpinnens bakre del avlägsnad och resten av matarpinnen intryckt.

Nästa bekymmer är transferporten. Till skillnad ifrån exempelvis en Typhoon så kan inte en BSA-pipa dras rakt ut, den lösa transferporten sticker nämligen rakt upp in i pipan vilket hindrar pipan ifrån att röra sig framåt eller bakåt. Man måste alltså lyfta pipan ifrån vapnets stomme för att kunna dra loss pipan ur det övre blocket, värt att tänka på om man bara tänker byta en pipa. Kruxet med hela operationen är att skruvarna som håller det övre blocket mot stommen sitter dolda.   

Fodret är utdraget bakåt, nu blottas skruven till att lossa blocket.

Den ena skruven är samma som håller bakstycket till hammarhuset ifrån ovansidan medan den andra sitter under ett "foder" i det övre blocket. Detta foder utgör själva diabolrännan där matarpinnen löper då vapnet laddas. För att man ska kunna blotta det skruvhuvudet så måste fodret avlägsnas och detta kan bara ske bakåt.  

Med fodret borta syns skruven som håller ihop paketet.



Man måste först haka loss den fjäderbelastade mekaniken som skjuter ut matarpinnen vid omladdning och med den borta så kan både matarpinne och foder avlägsnas.  

När vapnet är delat så är det en enkel sak att byta transferport.

Själva återmonteringen sker därefter åt omvänt håll. Vapnet på bilden är en Ultra men principen är samma på alla modeller i familjen även om R10 och Scorpion med konventionellt repeterhandtag har en del mindre detaljer som skiljer. LIkaså ser det övre blocket ut på ett lite annat sätt hos Multishotmodellerna som har magasin. Mekaniken för indexeringen av magasinen sitter dock i magasinen själva och inte i själva vapnen varvid den praktiska skillnaden vid arbete med dessa modeller är marginell.

Av Johnny Ottosson - 28 december 2009 17:36


 

 

Mera 50 meter



Idag hade vi ett kallt och relativt stilla vinterväder varpå utmärkta möjligheter för skytte på lite längre avstånd uppstod. Jag och Tomaz (som skjuter en Hatsan 44) diskuterade tidigare förträffligheten med kaliber 25 för skytte på lite längre avstånd så med anledning av detta så bestämde jag mig för att pröva lite fler serier i en och samma följd, för att utröna jämnheten i prestationerna.


  

Min Lonestar med dagens träffbilder, tyvärr har jag bara Daisy-siktet ännu.


Förhoppningsvis då dyker snart mitt nya sikte upp till 200 varpå dess 6-24 blir ledigt åt Lonestar. I samma förpackning så ska även fästen medfölja så att jag ka rigga det siktet på Lonestar. Det ska bli mycket skönt att slippa 4x32 då det känns som den mest begränsande faktorn vid skytte på längre avstånd, detta trots att jag generellt är van vid och trivs med lågförstorande sikten.  

Daisy Powerline är ett föga imponerande sikte med 4x32..

Hursomhelst så gick dagens övningar över förväntan, trots att jag har blivit van (läs, bortskämd) med bra träffbilder. Extra roande var det att jag även idag kunde notera best-ever med Lonestar någonsin.  

Dagens tavlor, 9 träffbilder i rak följd.

Fyllning mellan varje rad, 5 skott på varje träffbild.




Träffbilderna varierade som synes mellan fantastiska 6 mm upp till dagens i särklass sämsta på 30 mm, den dock pga en flyer. Genomsnittet blev totalt 17.44 mm, en god marginal under "halva likaregeln". Normalt så kan man räkna med ca 20 mm på en träffbild vid 50 meter som läget är just nu. En mild vind låg stötvis på åt höger vilket framgår tydligt på en del av träffbilderna.  

Dagens i särklass bästa träffbild.


Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

860 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok

Visitors

Följ på Instagram

Airpang på Instagram

https://instagram.com/airpangsweden/

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se