Airpang

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Johnny Ottosson - Måndag 15 juli 23:00



En aldrig sinande utveckling..


 

I begynnelsen var FX2000.....i alla fall för dagens FX Airguns AB


För någon vecka sedan så skrev jag lite om hur imponerad jag är av utvecklingen hos FX Airguns och när den här typen av lovord haglar över en specifik tillverkare så lyser aldrig kritiken mot detta med sin frånvaro. Ett genomgående tema hos de som inte delar min beundran av utvecklingen hos FX Airguns är tyvärr påfallande tydligt - det är inte helt acceptabelt att hylla just FX Airguns numera..


Varför då?


Dels så är det nog lite av det etablerade tankemönstret i dessa lägen - "alla" gillar en underdog och har en latent skepis mot ett "etablissemang", vilket man numera får erkänna att FX AIrguns i dessa dagar tillhör. Företaget är numera inte en liten källarverksamhet utan ett stort väletablerat företag med globala ambitioner. 


 

Serienummer 1 - en äldre serietillverkad FX2000 existerar inte.


Nästa perspektiv är att företaget i sin signifikanta drivkraft att driva sin verksamhet - och hela sin branch - framåt är att man hamnar på ett annat stickspår mot framtiden än den väg som många tongivande luftvapenfantaster själva har valt, vilka då vurmar för den formella tävlingsgrenen Field Target med strypta 16J-vapen i kaliber 177 - en kategori vapen som FX Airguns AB närmast har skött med vänster hand och tillskrivit samma engagemang som sin satsning på skidskyttegevär, typ.


Att bli förbisedd och få den tävlingsformen man älskar ignorerad, känns naturligtvis aldrig skönt..


Så, vart går då FX Airguns i framtiden?


 

Airgun Slugs !


Fysikens lagar kan vi inte förändra, bara anpassa oss mot. En begränsning hos diaboler är ju det styrda luftmotstånd som balanserar diabolen under dess flykt mot målet. Den här klassiska midjeformen garanterar god precision i måttliga utgångshastigheter och på relativt korta avstånd. I takt med att tillverkarna började producera luftvapen med allt högre utgångshastighet så stod det tydligt att precisionen försämrades, man nådde ett glastak strax under ljudvallen och därefter gick utvecklingen mot allt grövre kalibrar för att vinna ytterligare anslagsenergi och inte minst bättre BC.


Nästa steg står vi vid nu, att byta projektilform.


Riktigt bra diaboler med konventionell formgivning, exempelvis JSB Heavy Mk2, ligger vanligtvis runt 0.037 Räknar man på diabolformen så kan man i bästa fall komma upp till 0.040 inom de hastigheter där diaboler fungerar precisionsmässigt. Man har alltså i princip slagit i taket även här. 


Om man däremot skiftar till airgun slugs, alltså boattail-formade ovalkulor så kan man nå upp till 0.095


Det är alltså frågan om en dramatisk förbättring av BC vilket öppnar för helt andra möjligheter att få bra praktisk precision på avstånd som tidigare har varit närmast orealistiska för hyfsat normala luftvapen. Föresatsen är dock att man har en tillräckligt hög utgångshastighet med dessa tunga och kompakta projektiler liksom att man har en pipa med en räffelstigning som kan ge projektilen rätt rotation för att gå stabilt på sin färd ner mot målet.


Det är här, på ny obruten mark med stor utvecklingspotential, som vi hittar de ytor där FX Airguns vill verka i framtiden. 


Anledningen är enkel - alla kan idag tillverka konventionella bra PCP. Man kan köpa dem från Kina eller varsomhelst för alla möjliga prisnivåer och de fungerar dessutom förbluffande bra även i den rena budgetnivån. Vill man tjäna bra pengar och ha rejäla marginaler så måste man helt enkelt leda utvecklingen och kunna erbjuda vapen som klarar av saker som inga andra aktörer kan erbjuda. Klarar man det så kan man också motivera en prislapp som anstår ett premiumvapen - och det finns förbluffande många entusiaster som är beredda att betala enorma summor pengar för ett vapen som motsvarar deras våtaste drömmar. 


 

Dagens PCP är fantastiska skapelser - den här levererar fem skott inom ett kreditkort på 250 meter!


Med en såpass hög BC samt utgångshastigheter strax över 1000 fps med projektiler som väger närmare 50 grains så öppnas dörren till helt andra räckvidder och - desto viktigare - även under tuffa förhållanden, såsom sidvind etc. Vill man inte skjuta bigbore men ändå nå ut till långa räckvidder med sina luftvapen så är small bore slugs rätt väg att vandra. Som en extra bonus så kan man också med modellerna från FX AIrguns dessutom lätt skifta pipa/kaliber och justera om effekten så att man enkelt kan få ett vapen som hanterar flera roller, från ett snällt och tyst källar-skjutar-vapen till en long range supersniper. Kan ett vapen klara flera roller och dessutom hantera något som få andra tillverkares modeller klarar av så ökar ju sannolikheten att kunden anser att ett högt pris i detta perspektiv ändå är högst rimligt.



 

Ett lämpligt inskjutningsavstånd på 100 meter är inte så vanligt för luftgevär..

I praktiken så ger den nya tekniken inte bara dubbel BC hos projektilen utan även en ungefär dubblad räckvidd. Skjuter man in sitt PCP på 50 meter så klarar en motsvarande bössa för airgun slugs ett inskjutningsavstånd på 100 meter. Om man tidigare kunde drista sig till att skjuta på 125 meter så verkar det som att gränsen med den här typen av nya vapen landar på en kvarts kilometer! I USA så talar dessutom en del entusiaster om förbluffande goda träffbilder även på 300 yards, vilket blir ytterligare lite längre än 250 meter.


Utvecklingen går ständigt vidare och nu börjar listan bli lång på de innovationer som FX Airguns har presenterad under sin 20 år långa existens och raden av nya banbrytande konstruktioner verkar aldrig ta slut... 




ANNONS
Av Johnny Ottosson - Söndag 7 juli 16:30



Gammalt gevär - nya diaboler...


 

JSB pressar ständigt gränsen för vad som är möjligt - till gagn för alla entusiaster!



Efter många om och men så begav jag mig äntligen iväg till min skjutplats för att pröva de JSB Heavy Mk2 som jag köpte i våras, detta då för att jämföra dem mot de JSB King 25.40 som jag brukar skjuta med i form av JSB. Det var ett tag sedan jag sköt med min FX Airguns Elite och nu kunde jag konstatera att vårens byte av regulator hade gjort gott - bössan sköt jämnt och fint, som den ska. 


 

Fem skott på uppmätta 30 meter med nya Mk2 King är....ja, vad ska man säga...?


Det är alltid intressant att skjuta med Elite när man inte har gjort det på ett tag, just känslan av kraft gör vapnet underhållande och karismatiskt att använda. Den långa totallängden på 120 cm och det faktum att jag använde en liten tom kartong att vila vapnet på gjorde att rekylen blev väldigt påtaglig. Själva avfyrningen låter som en kvävd nysning ungefär, man hör att det är stora luftmängder som den gigantiska ljuddämparen stryper, ett mycket karaktäristiskt ljud. Likaså känner man att mynningen rör sig när skottet går och detta märks extra tydligt på de tunga diabolerna med vikter på drygt 30 grains.


 

Dagens diaboler är kusligt bra i de grövre kalibrarna - o de slår ohyggligt hårt downrange..


Jag har skjutit en del med dagens moderna bullpups och förutom deras tekniska fördelar av kortare totallängd med likadan piplängd som ett konventionellt vapen så har de inte alls samma rörelse i skottögonblicket. Varför vet jag inte. De kanske är tekniskt förbättrade eftersom de är 8-9 år nyare eller så beror det på att vapnets layout tyglar rekylrörelsen bättre. Rent mekaniskt sett så borde ju en kortare totallängd ge en mer uttalade rekylrörelse men så har jag aldrig uppfattat det med varken FX Airguns Impact eller dito Wildcat.


 

Med dagens mått mätt så är detta en "dålig" träffbild, för 10 år sedan så hade den varit riktig bra!


När man sedan har hängt med i hobbyn under några år så kan man inte låta bli att förbluffas över hur de grövre kalibrarna har utvecklats de senaste åren. Fram till augusti 2009 så tillverkade JSB överhuvudtaget inga diaboler med kaliber 25. Ville man skjuta kvarttummaren så fick man välja HN Baracuda eller rent usla diaboler som Rhino från gamla Milbro. Det fanns helt enkelt inget vettigt utbud på diaboler med kaliber 25 och följaktligen inte heller någon efterfrågan då antalet PCP med kaliber 25 var mycket måttligt.  


 

Gamla King på 25.40 öppnade Pandoras Ask för kaliber 25, notera att de träffar lite högre


Succén med King byggde upp en efterfrågan från kunderna på en tyngre diabol med alla de goda egenskaperna från King. Resultatet kom i september 2015 med den då supertunga 33.95 gn tunga King Heavy. Nu skapade man en mer avlång diabol med grövre midja och den högre vikten gjorde sig direkt påmind i utgångshastigheten. Kunde man tidigare få 920 fps med King så gav King Heavy bara 820 fps - 100 fps långsammare!


 

Man kan se att de lättare King sprider lite mer och går en hel del högre även på 30 meter.


Den lägre hastigheten gjorde naturligtvis en del entusiaster tveksamma men det visade sig sedan att trots detta så sköt de tyngre diabolerna minst lika bra även på riktigt långa avstånd och dessutom så bara de med sig betydligt mera anslagsenergi. Själv så sköt jag aldrig med de första King Heavy utan det var först med vårens inköp av Heavy Mk2 som jag för första gången bekantade mig med JSB i den här viktklassen.


 

Sista tavlan blev även den med de lätta King och de skjuter både snabbt och högt.


Min första känsla av de tunga King var att de känns väldigt förtroendegivande att använda. De går stabilt även i vind, som ni kan se på bilderna ovan så är alla sex tavlorna skjuta med vind som drar åt höger, och de träffar som förväntat en smula lägre även på det korta avståndet som 30 meter utgör för den här kalibern och effekten. På längre avstånd så kommer naturligtvis det här droppet att bli ännu mer uttalat.


 

Kaliber 25 - den bästa kompromissen för vapen på licens!


Avslutningsvis så var det riktigt kul att komma ut och skjuta igen och kaliber 25 är sannerligen en favoritkaliber. Skottlätet, rekylupplevelsen, swoosh-lätet igenom luften och det mustiga ljudet när de tunga diabolerna trasade sönder det gamla trästaketet som utgjorde fäste för måltavlorna skapar tillsammans en mycket behaglig upplevelse. 


Visst, det kan vara skoj med slowshooting och luftvapen med 177 och låg effekt också, det är jag den förste att medge, men detta sagt så är kaliber 25 på full effekt en mäktig känsla. Ska man ju låsa ett luftvapen på licens - ja, då finns det i mina ögon inget vettigt skäl för något annan än kaliber 25. 






ANNONS
Av Johnny Ottosson - Lördag 6 juli 21:00



Den iranska vinden!


 

Air Arms Shamal var ett mycket viktigt vapen i utvecklingen av dagens moderna PCP.


I mitten av 1980-talet så ägdes varumärket Air Arms av Bob Nicholls genom sitt företag NSP och direktören för den här verksamheten Bill Sanders fick under våren 1986 i uppdrag att utöka luftvapenverksamheten igenom att utveckla ett luftgevär med en helt ny drivkälla - ett tryckbärande pneumatiskt luftgevär av samma typ som konkurrenten Daystate marknadsförde med sin Huntsman.

 

Ett år senare, till våren 1987 så var de första prototyperna klara och arbetet med att marknadsföra modellen påbörjades. I Airgun World Mars 1987 så presenterades prototypen för allmänheten i och med att tidningen fick möjlighet att göra en bekantskap med den.

 

 

Visst är rubriken "Det är en vinnare!" rätt så entusiastisk...?

 

För att vara en ny konstruktion, om än konventionell för att inte säga primitiv med dagens mått mätt, så fungerade vapnet helt utmärkt redan från början, något som annars brukar vara ovanligt med helt nya produkter. I samband med att ett fåtal prototyper började användas på tävlingsscenen för Field Target i händerna på dåtidens namnkunniga skyttar med Nick Jenkinsson i spetsen, så presenterade man namnet på bössan - "The Shamal", namngiven efter den heta ökenvinden i Iran och helt i linje med Air Arms dåvarande koncept att namnge sina vapen efter världens olika vindfenomen.

 

 

Lite orientaliskt typsnitt på vapnets namn underströk modellen som exotisk, både som namn och koncept.

 

Något som inte fungerade lika bra som själva vapnen var tidsschemat för utrullningen av produktionsexemplaren. Ursprungligen så var tanken att de första gevären skulle nå sina kunder i augusti 1987, vilket flyttades till brytet mellan september och oktober för att slutligen - i små nummer - komma ut i verkligheten lagom till julen samma år.

 

När vapnet väl kom ut lagom för säsongen 1988 så lugnade sig kunderna, de som fick ut sina vapen. När produktionen därefter började komma ikapp efterfrågan så var alla parter nöjda. Air Arms hade kalkylerat med att sälja modellen under fem år för att få tillbaka sin investeringskostnad men då vapnet sålde bättre än väntat så ökade inkomsterna snabbt och man fick därför tänka om.

 

 

Första riktiga testen av ett produktionsexemplar 1988

 

Framgången med Shamal hade drivit på intresset för PCP och den nya drivkällan var inte längre en kuriositet från Daystate utan de flesta i branschen insåg att den här typen av vapen hade framtiden för sig. Med bakgrund av detta så beslöt man sig att ta nästa steg inom Air Arms nu, att satsa och ersätta Shamal med en helt ny serie av PCP med fler olika modeller för olika behov - en serie som skulle mynna ut i den så kallade 100-serien. 

 

Den ramlade ut på marknaden i slutet av 1989 och ersatte då Shamal, men det är en helt annan historia... 

 

 

 

 

Av Johnny Ottosson - Måndag 1 juli 19:00


Globaliseringen!

 

 

I april 2001 så köpte jag mitt första PCP från FX Airguns - ett litet företag med ett enda vapen i sortimentet.


På det svenska luftvapenforumet så går det just nu en intressant tråd om huruvida FX Airguns har "glömt bort" den svenska marknaden eller inte. Anledningen till funderingarna är tydligen att det mesta av den marknadsföring som FX Airguns bedriver är riktad mot just USA samtidigt som någon konstaterar att FX Airguns inte är intresserade av att sponsra svenska luftvapenarrangemang längre, i samma utsträckning som förrut.


Att FX Airguns riktar sig mot USA är ett rent företagsekonomiskt beslut och ett mycket klokt sådant.


Den marknaden har en stor mängd tänkbara kunder, man har en minst sagt etablerad vapenkultur och dessutom så finns det pengar i omlopp - samt - inga eller få juridiska restriktioner på vad man får äga och använda. Här finns alltså stora möjligheter att tjäna pengar och att växa som företag.


Vad gäller intresset för att sponsra så vill man naturligtvis stödja de tävlingsformer där ens egna produkter används och detta är naturligtvis helt rimligt - ett företag som tillverkar schackpjäser har ju exempelvis ett högst ringa intresse att sponsra en VM i att kasta varpa.


Fallmålstävlingarna som vi hade i Sverige har ju utvecklats till renodlad Field Target med effektbegränsade vapen på 16 eller 45 joule. FX Airguns däremot tillverkar ostrypta vapen för Benchrest, jakt och allmänt rekreativt skytte. Detta kan låta snarlikt men skillnaden är ju milsvid, även att många entusiaster förvisso rent historiskt sett har skjutit fallmålstävlingar med just produkter från FX Airguns.


Jag tror och hoppas att den här utvecklingen fortsätter. FX Airguns AB är idag ett mycket expansivt, lönsamt och välmående företag och det glädjer mig stort. Fredrik Axelsson är inte bara en gudabenådad luftvapeninnovatör utan dessutom en bevisat skicklig företagsledare, i en och samma person.


Jag kommer själv ihåg när jag hälsade på honom första gången för två decennier sedan på Förrådsgatan i Mariestad i det då nyöppnade PRE-Charge AB och när han bara hade en enda grundkonstruktion i sitt sortiment - men ändå med en glasklar vision om att bli världens största luftvapentillverkare.


På den tiden, innan ens verksamheten i Fagerlids gamla sågverk hade börjat, så var det många som fnissade men Fredrik har alltid följt sin egen personliga vision och aldrig någonsin brytt sig om varken kritiker eller andra tillverkares konstruktioner. Han vet vad han vill, hans självförtroende är enormt och hans kapacitet till att skapa internationellt storsäljande innovativa konstruktioner har satt både skräck och respekt i branschen. 


Nu tillhör de svenska entusiasterna inte längre hans huvudsakliga målgrupp och det kan naturligtvis skapa en besvikelse. En del av anledningarna till detta har vi skapat själva, igenom ett ensidigt tävlingsfokus på just Field Target, där andra faktorer ligger utanför vår möjlighet att påverka, exempelvis lagstiftning och demografi. Detta är inget att göra åt men istället för att vara missundsamma och bittra så kommer i alla fall jag alltid att lyfta på hatten för Fredrik och hans företag som, kanske inte skapade, men i alla fall populariserade PCP på den svenska marknaden.


Den betydelsen kan ingen ta ifrån honom, inte ens muttrande finsmakare med fåniga sittkuddar och fula jackor..





Av Johnny Ottosson - Lördag 1 juni 17:00


Måltavor till kanonpris!


 

Här finns det 40 små tavlor eller 20 större för 15 kr.


Måltavlor och målmaterial är ju som bekant förbrukningsvaror så har man möjlighet att komma över dem till riktigt bra pris så är det naturligtvis en stor fördel, inte minst för den som skjuter väldigt mycket. Personligen så föredrar jag de mindre på 14x14 cm eftersom de passar i de vanligaste projektilfången. De större tavlorna däremot är suveräna på riktigt långa avstånd och i synnerhet när man använder kikarsikten som har en måttlig förstoring.


Är man inte intresserad av pappersmåltavor så fanns det även snurrmål av metall, dock ganska tunna sådana så man får nog reservera dem till licensfria vapen. Rejäla mängder fanns det i alla fall och affären ifråga är Göksäter på Orust.

Av Johnny Ottosson - Fredag 17 maj 22:00


 

Till sist - HUMA-regulatorn på svart och vitt!


 

En mycket trevlig kurva.


Idag så blev det äntligen tid att pröva HUMAs regulator till Royale 500, fast denna gång i min gamla FX Airguns Elite. Totalt så sköt jag 40 skott från 200 bar och ned till 120 bar. Av erfarenhet så vet jag dock att om jag istället hade laddat från 230 Bar så hade jag fått 20-25 skott till och när jag använde original regulator så fick jag ut 75 stycken skott mellan 230 bar och ner till 110 bar.


Resultatet den här gången blev:


798, 806, 808, 816, 816, 818, 808, 812, 812, 812


818, 820, 814, 814, 816, 814, 814, 816, 818, 814


822, 812, 816, 820, 816, 814, 822, 814, 826, 818


818, 816, 822, 814, 816, 812, 810, 808, 808, 806


Högsta värde:  826 fps - 252 mps = 51.45 fpe - 69.76 joule

Lägsta värde:  798 fps - 243 mps = 48.02 fpe - 65.11 joule

Genomsnitt:  814 fps - 248 mps = 49.96 fpe - 67.74 joule

Spridning: 28 fps - 8.53 mps


Enligt specifikationerna som ny så ska vapnet kunna leverera 50 fpe och med ett snitt på 49.96 så kommer man nästan så nära som det överhuvudtaget är möjligt. Spridningen var tyvärr högre än vad jag hade förväntat, här uppger HUMA en variation på 1 procent vilket då hade inneburit ett spann mellan 806-822 fps, sett från genomsnittet av 814 fps. 


Detta sagt så brukar de flesta regulatorer "sätta sig" när de blir inskjutna och då tenderar spridningen att minska, nu ligger ju spridningen på 3,43 procent. Av dessa 40 skott så var det totalt bara 2 skott som inte klarade gränsen på 1 procent. Räknar man bort dessa 2 skott så landade istället spridningen vid 16 fps.


Enligt uppgifterna från fabriken så skulle spridningen som original ligga inom 10 fps med viktade diaboler så 16 fps är riktigt bra, givet att dessa var oviktade. Dessutom så nådde jag som bäst (med oviktade diaboler, dock lättare på 30,90 gn) en spridning av 15 fps som original, när bössan var ny.


Allt sammanvägt så är jag alltså mer än nöjd med utfallet.



Av Johnny Ottosson - Tisdag 16 april 16:30


Utvecklingen!


 

FX Airguns Elite - här med syntetstock och 400 cc tubflaska.


För tio år sedan så såg marknaden för kraftfulla PCP ut på ett helt annat sätt. Det alla ville ha och som man köpte på den tiden var vapen med kaliber 22 som med full effekt i bästa fall gav runt 33 fpe, alltså 45 joule.


Visst, det existerade ett fåtal PCP med kaliber 25 också men dessa var sällsynta och de hade inte speciellt imponerande prestanda. Effekten var vanligtvis runt 40 fpe, de gav 30-40 skott på fyllningen (400 cc) och de var dessutom utomordentligt högljudda då dagens utvecklade shrouds inte existerade ännu. Ett typexempel på den här generationen av PCP är exempelvis Theoben Rapid 250/25.


Anledningen till dessa tillkortakommanden var främst att självregulerande ventilsystem inte fungerade så bra grov kaliber och hög effekt samt att det inte fanns några regulatorer som kunde hantera så pass hög effekt. Allt detta ändrades 2011 när FX Airguns presenterade sin Elite – det första PCP på marknaden med en högeffektsregulator.


 


Här finns inget magasin eller någon farthållare, de tekniska landvinningarna fanns inuti mekanismen.


Nu kunde man få 70-75 skott ur 400 cc samtidigt som effekten ökade till över 50 fpe utan att spridningen blev värre än 20 fps. I kombination med en rejäl shroud av modern typ så blev kaliber 25 för första gången en kaliber med potential att bli storsäljare. Elite-serien var väl egentligen närmast lite udda prototyper men tekniken kom sedermera i den storsäljande Royale-serien och dessa lade därför grunden till utvecklingen av dagens Impact och inte minst Crown.


Tekniksprånget innebar att kaliber 25 kom att stjäla en hel del kunder från kaliber 22 samt att man fick en grogrund för att tillverka vapen med både kaliber 30 och 35 liksom möjlighet att skapa ett tryck på projektiltillverkarna att framställa diaboler i dessa kalibrar då en marknad för detta plötsligen skapades.


Gamla Royale är på många sätt snarlik min Elite, både i fråga om effekt och praktisk precision.


Idag är kaliber 25 det smarta valet bland de mindre kalibrarna för de som tar ut ett vapen på licens - allting som kaliber 22 kan klara är ju sådant som kaliber 25 klarar ännu bättre och till en marginell merkostnad dessutom. Vill man sedan ta steget upp till ännu grövre kalibrar så fungerar principen här på samma sätt, kaliber 35 kan tas på jaktlicens och har därför fler fördelar än kaliber 30, bortsett från möjligtvis projektilutbudet men detta tror jag kommer att förändras och jämnas ut över tid.


De tre kalibrarna 20, 22 och 30 tror jag kommer att tappa mer och mer popularitet då de flesta får en komplett teckning av alla möjliga tänkbara behov med en licensfri 177 och en licenspliktig 25 eller 35, detta så möjligtvis undantaget vissa udda tävlingsgrenar som subventionerar klenare kalibrar på högre effekt.


 

FX AIrguns Crown


Så, vad har då hänt sedan de första trevande stegen för kaliber 25 i skiftet mellan 2011/2012?


Jo, en modern Crown har flera finesser som saknas på en dåtida Elite/Royale. De äldre vapnen saknar externt justerbar regulator, liksom en externt justerbar hammarfjäderförspänning och det moderna pipsystemet Smoothtwist X som innebär utbytbara liners inuti pipan för individuellt val av unika liners för just den aktuella projektilmodellen. Bortsett ifrån dessa större skillnader så har de äldre vapnen tyngre tuber av aluminium istället för kolfiber samt längre slaglängd i sidospännararmen, en högre totalvikt samt mindre förfinade stockar i form av finish och finesser på dessa.


Visst är dagens Crown ett betydligt bättre vapen än en 8 år gammal Royale men man kan ändå inte låta bli att förundras över hur förbluffande modern en så pass gammal Royale ändå upplevs i skenet av den hysteriskt snabba utveckling som har inträffat i segmentet bara de senaste åren.


 

Med dagens mått mätt en ganska primitiv syntetstock.


När jag tittar på min egen 2012 Elite och sneglar mot en fabriksny Crown så är det faktiskt inte så mycket som jag saknar, om ens något. Personligen så brukar jag inte laborera med inställningar av hammarfjäderförspänning, transferportsstorlek eller regulatortyck så den enkla justerbarheten av detta är för min del av ringa värde. Samma sak gäller i princip även med pipsystemen, visst kan det vara kul att byta liners men juridiskt sett så är dessa licenspliktiga i Sverige eftersom de jämställs med instickpipor för krutvapen, men främst så tenderar man ofta att välja en pipa som går bra med en specifik diabolsort som man därefter håller sig till att använda.


En del fördelar med den nya Crown är dock obestridliga, modernare tuber ger lägre vikt, liksom pipsystemet, fräschare stockar är alltid trevligt liksom större magasinskapacitet, för de som skjuter med magasin. Tyvärr så är dock kolfibertuberna på bara 480 cc istället för 500 cc för den äldre typen av aluminiumtuber men nu börjar det komma kolfiber även i ännu större storlekar, uppåt 600 cc, vilket går runt det problemet.


Ska man avrunda det hela så är Crown/Impact den senaste inkarnationen av ett vapenkoncept som har funnits med oss ända sedan debuten för Theoben Rapid 1991 eller egentligen ännu längre tillbaka när brittiska List gjorde sina första vapen med tubflaska under sent 1980-tal. Trots modernare layouts med bullpupkonfigurationer och liknande så känns det ändå som att det traditionella PCP-geväret med sin klassiska tubflaska har möjlighet att vara med oss under många år till framöver. 

Av Johnny Ottosson - Måndag 15 april 18:00



Monteringen!


 

Klicka på bilden för högre upplösning


Så har äntligen min nya regulator från Huma anlänt och visst finns det rejäla skillnader mot föregångaren, en del till och med ganska uppenbara. Man kan tydligt se att det finns ett antal års utveckling mellan de båda enheterna.


Originalet från FX Airguns är längre och tyngre med en viss känsla av grovsmide med sin konventionella Nyloc-mutter i ändan jämfört med Humas justerskruv och tillhörande skala. Fördelen med den sistnämnda är att ägaren själv kan ställa in önskat tryck efter exempelvis en service då skalan ger referenspunkter för inställningen. Samma sak kan förvisso göras även med originalet men det kräver då ett digitalt skjutmått samt lite mer kunskap runt tillvägagångsättet.


Notera även att skruven högst upp på Huma-regulatorn inte sitter där när regulatorn är monterad i vapnen, den är bara en monteringshjälp. När jag beställde regulatorn så begärde jag den inställd på 135 Bar eftersom den inställningen var spritpennetextad på originalet.


 

Två regulatorer med 8 års skillnad, Huma till vänster, FX Airguns till höger.



Själva monteringen var otroligt enkel, man skruvar av tubflaskan, påfyllningsnippeln samt ändan på regulatorhuset. Sedan tar man ut en regulator och sätter in den andra (med ventilationshålet riktat uppåt pipan), sedan är resten av monteringen den omvända. Allt fungerade perfekt direkt.


Här hade jag laddat för att drabbas av diverse justeringar hit och tid men utan att röra något annat så testade jag bössan som den var och fick omedelbart en riktigt lovande provkurva med 20 skott inom 6 fps spridning med ett genomsnitt av 818 fps (JSB King Heavy Mk II, 34.33 gn), alltså precis över 50 fpe. Enligt Humas specifikationer så ska avvikelsen hålla sig inom 1 procent vilket innebär +/- ungefär 8 fps med dessa diaboler, sålunda ett spann mellan typ 810-826 fps någonstans.


För skojs skull så monterade jag dessutom syntetstocken vid återmonteringen, den har jag faktiskt aldrig haft på någon gång tidigare. Tidiga Royale, alltså Mk I innan revisionen till Mk II med fartomställare, använde ju samma stock som Elite-serien. Så när min gode vän Sandstig beslutade sig för att sluta skjuta så ville ingen köpa hans Royale 22 på licens så lösningen blev att sälja den i delar för att lämna in pipa och block till Polisen för destruktion.


I samband med det så fick jag möjlighet att köpa hans stock för en symboliskt summa då det kunde vara kul att ha en stock av varje sort till min Elite, en valnöt och en syntet. Just dessa tidiga Royale-stockar är ju inte vanliga numera då både Mk II (med fartomställare) och Mk III (med regulator/fartomställare/matchavtryck) har ett uttag för fartomställarhjulet vilket saknas hos stockarna till Mk I.


Med dagens mått mätt så är ju syntetstocken tämligen simpel, visserligen varken ihålig eller lättviktig men ändå långt ifrån den finish, passning och känsla av kvalité som man får på dagens moderna Softtouch-stockar till exempelvis en ny Crown. Detta gjort så blir det nu dags för att köra lite kronograf och sedan skjuta in live.


Det ska bli riktigt kul.



Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se