Airpang

Alla inlägg under mars 2017

Av Johnny Ottosson - 31 mars 2017 18:00



GISS i det lilla formatet...


  Överst Diana 70 utan GISS och nederst Diana 72 med GISS.


Fascinerad som jag är av små och smidiga vapen så har jag alltid haft en svag punkt för Dianas minimatchgevär, modellerna 70 och 72. Dessa små pärlor är helt enkelt gevärsvarianter av Dianas dåtida fjäderluftpistoler modellerna 5 och 6. Skillnaderna mellan 70 och 72 är att den sistnämnda, precis som pistol 6 och till skillnad från pistol 5 är utrustade med GISS rekyleliminering.


Som många av er säkert känner till så är GISS en mekanik som bygger på rekyleliminering via motbalansering. Grundidén är alltså ungefär densamma som för balansaxlar inuti en förbränningsmotor, när en komponent rör sig åt ett håll så rör sig samtidigt en annan, likvärdigt vägandes, komponent sig åt precis motsatt håll.


  GISS-systemet följer samma layout även för de fullstora vapnen, här Diana 66   


De rörliga massakrafterna balanserar då på så sätt ut varann och vapnet blir således rekylfritt. Det handlar alltså inte om någon fri flytande mekanik som exempelvis hos FWBs 300-serie eller Dianas egna nutida 54/56. En fördel med GISS är då också att optiken inte påverkas av rekylen och systemet tillför inte heller lika mycket mekanikvikt som med slädupphängda system.


Nackdelar då?


Naturligtvis så finns det även sådana och den mest uppenbara är komplexiteten hos själva konstruktionen, att meka med ett GISS-system är bökigare än att göra samma arbete med ett konventionellt fjädergevär och här så är man dessutom begränsad till en ganska måttligt maximalt effektuttag då rekylbalanseringen tar en del fysiskt utrymme i anspråk inuti mekaniken. Detta är något som inte förekommer hos fri flytande mekanik där rekylelimineringen sitter utanpå mekaniken, mellan denna och stocken.


Just bristen på möjligheter till hög effekt och en högre produktionskostnad är tyvärr det som har gjort GISS till ett relativt sällsynt system i samtiden, vilket är synd då det erbjuder ett fjädervapen med rekylfrihet i ett relativt smidigt format. Friflytande system är förvisso inte jättevanliga heller men det finns ett antal och de existerar fortfarande till stor del just eftersom de kan erbjuda betydligt högre anslagsenergier.

  Två rundlar på sidan om cylindern visar att geväret har GISS.


Storhetstiden för GISS och dess rätta element var alltså hos vapen för formellt tävlingsskytte på 10 meter inomhus men då fjäderprincipen som drivkälla konkurrerades ut av först kolsyre- och sedan tryckluftsdrivna vapen under slutet av 1900-talet så försvann det mest naturliga användningsområdet för systemet som sådant.


Trist, inte minst för att de var väldigt tekniskt intressanta konstruktioner som kunde erbjuda charmiga, smidiga och harmoniska fjädervapen för den som önskade maximal praktisk precision utan att behöva dundereffekt.

Av Johnny Ottosson - 25 mars 2017 19:30


 

Beeman Chief testad!


  Första testen online nu.


HAM har i dagarna testat nya Beeman Chief och modellen fick som förväntat (Stephen Archer har ju importerat QB-serien till USA) gott betyg. Den praktiska precisionen imponerar, i alla fall på kortare avstånd, men spridningen ifrån skott-till-skott kräver uppenbarligen en ordentlig justering av ägaren - rakt ur kartong så är den sannerligen inte mycket att hänga i granen.


Länk:


http://hardairmagazine.com/reviews/beeman-chief-pcp-air-rifle-test-review-177-cal/

Av Johnny Ottosson - 23 mars 2017 19:00



Fortfarande bäst i branschen!


  Detta är ett automatindexerande magasin som blev upprinnelsen till Axsor-magasinet.


När marknadens första moderna PCP lanserades under mitten av 1980-talet så var de i regel enkelskott. Idén att använda ett magasinsystem blev därför nästa steg och i slutet av 80-talet så var flera tillverkare inne på just detta.

 

En av de här pionjärerna var Fredrik Axelsson som hade utvecklat ett automatindexerande magasin som han kallade för Urverksmagasin och som skulle utgöra basen i ett helt nytt vapen som snart skulle vara redo att ta steget från hobbyprojekt till en riktig produktionsfärdig produkt.

 

Kruxet för hans del då var att principen bakom hans magasin var redan patenterat hos en annan aktör i branschen och därför fick detta magasin skrinläggas. Lösningen blev då att utveckla samma produkt på ett annat sätt för att inte tränga in på patentet men ändå kunna leverera ett vapen med ett bra magasinsystem, detta blev då grogrunden för Axsor-systemet.


  Visst ser man linjerna från Axsorn i den här tidiga produktionen?


På den här vägen så kom då dagens två dominerande magasinsystem att utvecklas sida vid sida samtidigt som ett tredje system sakta fasades ut succesivt och det är idag tämligen sällsynt – det en gång så populära linjemagasinet.

 

Automatindexerande magasin..

 

Den här magasinstypen fick sitt genomslag hos Theoben SLR-88 och den samtida BSA Goldstar, båda fjädervapen. Principen är den att så fort en repeterrörelse inträffar så indexerar (vrider sig) det cirkulära magasinet inuti magasinhuset ett sjundedels varv (på ett sjuskottsmagasin) varvid en laddad kammare kommer framför transferporten eller matarpinnen.

 

När skottet har avlossats så upprepas principen till dess att magasinet är tomt. Kraften för indexeringen kommer ifrån en liten plattfjäder vilken, likt en fjäder i ett urverk, dras upp manuellt i samband med laddningen av magasinet.

 

  Theobens automatindexerande magasin blev stilbildande.      

 

Fördelen är att magasinet är väldigt exakt och det kan klara ett högt avfyrningstempo utan att missa, något som man inte minst kan se hos dagens semiautomatiska vapen. Den här typen av magasin kräver dessutom väldigt lite förändringar av själva vapnet då hela mekanismen för magasinet sitter inuti detsamma. Det är alltså enkelt att välja om man vill skjuta med magasin eller enkelskott samtidigt som magasinen kan få stor kapacitet med många diaboler. I övrigt så har systemet mest nackdelar, magasinen är skrymmande, dyra, tunga och mekaniskt komplexa.


 Modellen Fast Hammer blev ingen succé men det var de första stegen mot dagen FX Airguns Crown!


Revolvermagasin

 

Det berömda Axsor-systemet populariserade den här magasintypen och den fick sitt riktigt stora genombrott hos efterföljaren FX2000. Här sitter indexeringsmekanismen inuti själva vapnet och utgörs av en liten vippa som putter till taggar eller hakar på det cirkulära magasinets kant.

 

  Axsor-systemet fick många efterföljare, här från Air Arms.


 Principen är i grunden väldigt gammal och användes på tidiga krutrevolvrar och även på knallpulvervarianter av samma tema under 50, 60 och 1970-talet. Systemet innebär relativt billiga, små och smidiga magasin med lång livslängd och stor driftsäkerhet. Nackdelarna är en mindre kapacitet, en långsammare repeteringsförmåga samt att många vapen med detta system inte utan svårighet kan användas för enkelskottskytte.

 

  Career från Shin Sung populariserade radmagasinen.

 

Radmagasin...

 

Den här magasinstypen är idag relativt ovanlig och slog igenom hos Co2-pistolen Crosman 600 men för PCP så är den mest känd hos de mäktiga koreanska uddabössorna Career liksom hos avsomnade brittiska premiumfabrikatet Ripley. Här ligger diabolerna på rad, nos mot stjärt, i en lång rad där själva magasinet utgörs av fyra lister. När magasinet laddas så för man tillbaka en magasinförare som komprimerar en lång klen spiralfjäder vilken därefter pressar diabolerna framåt till dess att en plockarm flyttar dem i sidled från magasinets ingång till matarpinnen när vapnet används.

 

Den här typen av magasin sticker inte upp över kilbasen utan är vanligtvis integrerade inuti själva blocket hos vapnet. I övrigt så är det mest nackdelar, bäst fungerar systemet med diaboler som är likadana, lagom långa och rundnosade. Övriga varianter av diaboler kan lätt ge matningsfel och i synnerhet om man repeterar lite raskt. Förutom dessa tre dominerande magasinsystem så finns det även lite udda varianter liksom kombinationer av de tidigare nämnda.

 

  Ett tvärställt radmagasin.

 

Övriga..

 

Tvärställda radmagasin som går ifrån den ena sidan på blocket till den andra är vanliga på vissa typer av tävlingsvapen men de är alltid begränsade till en mycket måttlig kapacitet, vanligtvis fem diaboler. Likaså har SKAN kört ett udda magasinsystem där magasinen är horisontellt liggande ringar och där diabolerna ligger med huvudet utåt och där magasinet ligger tvärs över blockets bakre del. Den sistnämnda typen av magasin har mig veterligen aldrig fått någon efterträdare.

 

Ska man slutligen drista sig till att utnämna den bästa typen så är mitt personliga val Axsor-systemet som erbjuder en bra kompromiss mellan goda egenskaper och få nackdelar samt dessutom till en låg kostnad. Tyvärr så har dock detta system fallit lite i glömska bakom de automatindexerande magasinen dessa dagar.





Av Johnny Ottosson - 22 mars 2017 20:00


-En annan hobby- 


  Att färdas med elcykel är ekonomiskt, miljövänligt, friskvårdande och oslagbart roligt!


Som många trogna läsare vet så är jag inte bara fascinerad av luftvapen utan även av elcyklar, två aktiviteter som faktiskt båda två har förbluffande många likheter liksom en del radikala skillnader mellan varann.


Båda är prylhobbys där det krävs en ganska så ansenlig investering för att börja med vettiga saker, man får normalt räkna med minst 15K och uppåt för en komplett utrustning såväl för ett PCP med fyllkälla som en hyfsad elcykel. En viktig skillnad finns emellertid redan här - ett luftvapen kommer bara att kosta pengar där en elcykel faktiskt kan betala tillbaka sig själv, förutsatt att man låter den ersätta sin bil vid ens olika transporter. Tillbehörssortimenten och lusten/glädjen att bygga på och utveckla respektive objekt finns hos dock hos båda dessa aktiviteter.


Vissa nöjer sig förvisso med vad som följer med från fabrik där andra bara ser nyleveransen som en inträdesbiljett till ett ändlöst skapande och modifierande. Det finns ju en stark community hos båda verksamheterna, man åker på mässor och olika träffar, både för att möta andra entusiaster från online likväl för att se olika handlare presentera det nyaste.


Man förbluffas, förskräcks och imponeras dessutom över andra personers skapelser och bedrifter.


På nätet så finns naturligtvis också olika mötesplatser där man kan dryfta diverse spörsmål i timtal till förströelse likaså som kunskapskälla. Det finns alltså väldigt många gemensamma nämnare men det finns som sagt också områden där skillnaderna är dramatiskt radikala, något som man naturligtvis lätt ser när man går ifrån en värld till en annan.


Omvärldens syn på saken..


Pysslar man med skytte så blir man tyvärr ganska ofta ansedd som lite märklig av den ointresserade omgivningen. Den som gillar krutvapen utan att pyssla med en välkänd tävlingsform eller jakt brukar betraktas som en suspekt vapenfetischist med dunkla motiv där luftskytten som regel noteras som harmlös men märklig, ungefär som när vuxna män leker med modelljärnvägar. En förkrossande majoritet av alla som sysslar med skytte är män och en del kvinnor tycker att intresse för skytte (o i synnerhet jakt!) är olämpligt eller rent av motbjudande. Som ett resultat av detta så ”smyger” en del med sitt skytteintresse och det är inte alltid detta rabblas upp först på listan över fritidssysselsättningar.


När det handlar om elcyklar så är nästan alla nyfikna och artigt intresserade, det är sällan man möter någon som tycker att detta är udda eller meningslöst. Många påpekar tvärtom att man är ansvarsfull som väljer ett miljövänligt transportmedel och att fler borde göra likadant, något som jag sällan hör i samband med skytte. Ovanligt många kvinnor är intresserade av elcykel som fenomen och frågar en hel del inför sina egna köp - att se en kvinna på elcykel är inte särskilt märkligt eller iögonfallande.


När man sedan nämner vilka distanser man kan tillryggalägga med en elcykel när man exempelvis pendlar till jobbet så förbluffas omgivningen och nickar gillande, något som sällan händer när man förkunnar helgens tävlingsresultat i fikarummet på sitt arbete efter helgens Field Target-tävling.


Cyklande och även då elcyklande betraktas i en klart större utsträckning som ett sunt intresse, en bra verksamhet.


Samhällets syn på saken..


Något som är ännu mer tydligt är synen på dessa olika hobbys när man har kontakt med myndigheterna. Frågar man vilken politiker som helst om framtiden för elcyklar så är alla, även fossilkramande sverigedemokrater, positiva. Samtliga är övertygade om att elcyklismen har en växande betydelse och även en viktig samhällsfunktion att fylla i framtiden. Att få en politiker till att utlova en ny cykelbana är hur enkelt som helst jämfört med att försöka få fram ett löfte om en ny skjutbana. Tittar man på lagstiftningen så underlättas möjligheterna för elcyklar hela tiden, olika underklasser tillkommer succesivt och diverse ekonomiska subventioner diskuteras ständigt.


För skyttet är det precis tvärtom, det är sällan som politiker öppnar för ny lagstiftning i syfte att underlätta för skyttet eller öka mängden civila vapen i samhället, snarare tvärtom. Vill man exempelvis stå på en kommunmässa eller liknande och berätta om förträffligheten av elcyklar och peka på det sunda i att ungdomar väljer dessa framför EU-mopeder och A-traktorer så möts man av öppna famnen jämfört med om man vill stå och tala för skyttesporten och vapenintresse istället för att ungdomarna ska syssla med andra sporter eller dataspelande.


Skillnaderna här är milsvida!


Sinsemellan..

 

Precis som inom skyttet och luftskyttet så har elcykelhobbyn en stark community men den är på många sätt mera differentierad, inte bara i fråga om kön utan även i fråga om ålder. Det är alltså inte bara män 30-50 år som pysslar med detta utan precis alla åldrar och förbluffande många kvinnor. En gemensam nämnare är dock ett miljöintresse och en viss aversion mot fossilfordon.

 

  Att resa i ett makligt tempo är också att resa inom sig själv..


 

Visst finns det gemensamma nämnare på samma sätt inom skyttet också, till exempel politikerförakt, men luftskyttar brukar tycka att krutskyttar är helt okej samtidigt som många krutskyttar visserligen kan ha en lite styvmoderlig syn på luftskyttet men de är i alla fall väldigt positiva till företeelsen som sådan. Att gilla eller ens nämna bensinmopeder eller andra närliggande fossila fordon i samma arena som elcyklar är däremot inte så populärt.

 

Det är både roande och slående att se vilka diametrala skillnader det är på de människor som utgör dessa båda grupper runt respektive hobby.

 

Skyttefolket är politikerföraktande individualister som tenderar att sympatisera åt konservativa politiska värderingar, från sverigedemokrater till gråsossar.

 

Elcykelfantasterna är klart mer positiva men ofta frustrerade över politiker och deras upplevda saktfärdighet. Dessa entusiaster är mer kollektivistiska och tenderar till att sympatisera med avsevärt mer progressiva politiska partier, som regel på vänsterkanten.

 

Organisatoriskt sett så är skillnaderna också stora; att en skytteklubb ska fungera som en ordentlig förening är inte helt enkelt, individualismen och det antiauktoritära sättet att se på saken kan ibland försvåra. För elcyklister med bakgrunder i kollektiv, bilpooler och mängder av engagemang i diverse olika föreningar, allt ifrån varpakastande till Fältbiologerna så föreningsverksamheten och dess förutsättningar mer bekanta och naturliga.

 

Pengarna..

 

Luftskytte är en liten hobby med relativt få ekonomiska aktörer, även om den har vuxit ordentligt bara under 2010-talet. Det säljs några tusen nya vapen varje år priserna handlar då om 2-20K i runda slängar. Vi har kanske 5-6 specialiserade handlare och en handfull vanliga vapenhandlare med luftsortiment något utöver det vanliga. Någon regelrätt mässa eller liknande finns inte men man kan hitta en och annan utställare på de vanliga jaktmässorna.

 

Kollar vi på elcyklar så såldes det förra året 65.000 enheter med ett pris mellan 15-85K - det är helt, helt andra siffror! Här finns landstäckande kedjor som bara säljer elcyklar och inget annat med vanliga butiker över disk i de största städerna och med representation på nästan varje ort i hela landet. Egna mässor finns några stycken varje år och mängder med utställare på vanliga cykelmässor. Här finns det en riktig boom vilket också avspeglar sig i media där man då och då kan se reportage i TV om elcykelframväxten.

 

När såg man förresten ett reportage om skytte och än mindre luftskytte i TV senast?

 

Här kämpar hobby och ser fram emot att se EN enda artikel om en tävling i vapenfantasternas egen tidning, något som har dröjt på månad efter månad.

 

Avslutningsvis..

 

Nu är inte syftet att framhålla en hobby framför en annan utan jag har själv roats över de kontraster och likheter man kan se mellan dessa två aktiviteter. Det är kul att se så många saker som man känner igen, samtidigt som det är lika många saker som är så väldigt annorlunda på olika sätt.

Av Johnny Ottosson - 21 mars 2017 05:30


 

En bra bipod!


  En bipod behöver inte ta så fysiskt stor plats, inte ens på ett litet vapen.


Ett mycket populärt tillbehör inte minst hos jägare med PCP är en bipod. Anledningen till detta är flera och den mest uppenbara är möjligheten att på ett smidigt sätt kunna få extra stöd för ett skott som kräver optimal precision i en improviserad situation, exempelvis vid ett jaktskott på lite längre avstånd. En bipod kan dessutom användas som avställningsstöd om man behöver ställa ifrån sig vapnet utan att vilja lägga det ner på sidan. Ytterligare ett användningsområdet är som balansvikt hos ett lätt baktungt vapen för optimala anläggningsförutsättningar eller som höjdgaranti vid skjutning igenom en krongraftunnel.

 

Till nackdelarna hör dock en högre vikt på vapnet liksom att den rent fysiskt sett kan vara i vägen vid sin placering på vapnet. Dagens bipods är emellertid tillverkade i förhållandevis lätta material samtidigt som de är kompakta igenom sina teleskopiska ben. I fråga om passform så är generellt sett korta bipodben alltid att föredra, ett par korta ben gör att bipoden tar minsta möjliga plats hopfälld samtidigt som den kan förlängas igenom teleskopfunktionen.

 

En lång bipod blir emellertid aldrig kortare än längden av sina längre ben. Behöver man ytterligare höjd så kan man ofta lösa detta igenom att placera bipoden på ett naturligt stöd i omgivningen, exempelvis en gren eller en sten etc.


  En bipod med tilt är absolut alltid att föredra jämfört med en fast!


En annan viktig egenskap att välja när man köper en bipod är dess tiltfunktion, alltså att den kan lutas i sidled från vertikalplanet. Detta gör det möjligt att alltid hålla vapnet horisontellt vid avfyrningen även om underlaget för bipoden är ojämnt.

 

Detta är tyvärr något som många förstagångsköpare av en bipod missar.

 

För den som ännu inte har skaffat sig en bipod så rekommenderas en sådant varmt, man kanske inte tänker på det när man inte har den men har man vant sig vid att ha en så känns det konstigt att vara utan.

Av Johnny Ottosson - 20 mars 2017 06:00


Tävlingsdags!


Den första annonserade öppna tävlingen utanför SSF för 2017 har nu påannonserats även om detaljerna ännu är en smula sporadiska. Jag tar mig friheten att citera:


En tävling för alla som vill prova på fallmålskytte under enkla förhållande.


Söndag 9 april 2017 Kl 10.00

Klasser.
10J pcp.
10J fjäder.

Över 10J pcp och fjäder. Max 45J
Öppna riktmedel gevär, och pistol med valfritt sikte max 12X. Max 45J

Regler.

20 mål på 10-40 m avstånd.
Max 12X förstoring på kikaren. Har ni större tejpar vi vid 12X.
Tillåtet att använda parallaxen.

OBS Inskjutningen är öppen 10,00- 11,00 därefter börjar tävlingen
och då stängs inskjutningsbanan. OBS.


Tävling för den som vill. 
Prova på för den som vill det.
Ingen publicering på forumet av resultat för dom som vill slippa.
Ev förtäring får var och en ta med sig. Grillmöjlighet kommer finnas. 
Adress via PM. Googla Nårunga Vårgårda kommun så vet ni ungefär.
Har du ingen bil eller någon att åka med, kan jag kanske ordna skjuts från Vårgårda station. Tar vi via PM.
Varmt välkomna.

 

PM är i sammanhanget ett Personligt Meddelande till arrangören, nickname Gubbe, på det svenska luftvapenforumet - även känt som LuftvapenInfo. Förhoppningsvis så kommer det mer klarifierande detaljer framöver, exempelvis om hur poäng räknas och liknande. 

 

Personligen så vet jag inte om någon annan öppen tävling under säsongen så passa därför på att att komma ut om ni vill pröva fallmålsskytte och träffa lite andra entusiaster, på detta arrangemang så förefaller det inte finnas några byråkratiska problem som hindrar ett deltagande i fråga om tävlingslicenser, klubbmedlemskap, skyttekort eller annan pappersexercis.  

 

Jag återkommer successivt om och när jag i så fall får mer detaljer runt arrangemanget. 

 

Väl mött!

Av Johnny Ottosson - 19 mars 2017 18:00


HPA-konvertering av 2240/50!


  Ett billigt sätt att konvertera till HPA med allt som man behöver.


Rojal har i dagarna presenterat ett fabrikstillverkat HPA-kit för 2240/50 till ett pris av €209. Då en vanlig lös 500 cc Luxfertubflaska brukar betinga runt 2000 kr mer eller mindre naken så är detta ett prisvärt kit för den som vill förvandla sitt Co2-vapen till HPA.


Kombinerar man satsen med en Crosman 2300S så får man ett smidigt takedown-vapen på tryckluft med LW-matchpipa och bra avtryck för under 5000 kr samt därtill oändliga utbyggnadsmöjligheter.


Länk: 


https://www.rojal.si/en/shop/airguns/air-rifles/rojal-2240-pcp-conversion-set.html

Av Johnny Ottosson - 17 mars 2017 19:00


Leupold EFR


Det finns många goda skäl till att detta sikte är drömmen för många luftvapenfantaster!


Leupolds EFR är ett sikte som har vunnit ett genuint gott anseende under åren, om än kanske inte översvallande som hos dagens video. Personligen så köpte jag en föregångare till min egen VX-II EFR redan 2002 för 2500 kr, det var då en modell som man kallade för VX-I och som hade rheostatjustering av rattarna. Detta sikte hade jag i fem år och sedan sålde jag det för 2000 kr.

 

Anledningen till försäljningen var att jag länge hade varit sugen på efterträdaren och då jag fick möjlighet att förvärva ett fabriksnytt sådant för 3500 kr så blev bytet ett faktum. Detta nya sikte har jag alltså ägt under ett decennium nu och trots att dessa tio år har passerat så är jag lika nöjd med det då som nu. Av den anledningen så har jag aldrig funderat på att sälja det men då nypriset dessa dagar ligger runt 5500 kr över disk i Sverige så skulle jag sannolikt inte göra någon förlust vid en försäljning så ett mera prisvärt sikte har jag definitivt aldrig ägt.

 

Tekniskt sett så är siktet högst konventionellt med 32 mm lins och 3-9 gångers förstoring, givetvis med en justerbara parallax ända ner till knappa 10 yards. Riktmedlet är Fine Duplex, vilket passar mig helt perfekt. Vad är det då egentligen som gör detta sikte så högt ansett och populärt, trots sin höga prislapp, bland alla skiftande fantaster världen över?

 

Till att börja med så finns naturligtvis Leupolds adelsmärke där – rekyltåligheten. Detta är ett sikte som tål nästan allt och mera därtill. Förr i tiden så var detta en stor tillgång när många välbeställda ägare monterade dem på potenta gasfjädervapen men numera, när de flesta dyra kikarsikten hamnar på PCP, så är den här egenskapen lite grann ställd i skuggan.

 

Det man främst framhåller idag är däremot den absoluta klarheten hos optiken, även om skillnaden mellan billigare sikte och EFR i rättvisans namn faktiskt har jämnats ut under åren. Billigare sikten blir alltså succesivt allt bättre och skillnaden till premiumklassen minskar steg för steg. Faktum kvarstår dock, den som växelvis kikar igenom ett EFR och ett vanligt kikarsikte i prisklassen upp till 3500-4000 kr brukar förvånas över vad Leupold förmår att leverera.

 

Den tredje starka sidan förutom rekyltålighet och optisk kvalité är modellens blygsamma format, detta är ett litet och smidigt sikte, vilket naturligtvis är en fördel på många av dagens endera tunga eller bullpupkonfigurerade vapen där man vill få ner tyngdpunkten så mycket som möjligt.

 

Självfallet så är inte Leupold EFR inget optimalt riktmedel för alla upptänkliga situationer men för allroundbruk, rekreativt skytte eller HFT med räckvidder ut till runt 50 meter så är detta sikte helt optimalt, liksom naturligtvis för skadedjursjakt och inte minst då under dunkla ljusförhållanden.

 

Nackdelar då?

 

Jo, investeringskostnaden är dryg, över 5000 kr är mycket pengar för de flesta och i synnerhet för ett ”enkelt” kikarsikte. Likaså kostar original tillbehör multum därtill. Den löpande kostnaden över tid är emellertid förbluffande låg, detta är ett attraktivt kikarsikte med bra andrahandsvärde. För den som har mer specialiserade syften som F/T eller BR-skytte på riktigt långa distanser så finns det naturligtvis bättre (o dyrare) sikten på marknaden.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

868 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skapa flashcards