Airpang

Alla inlägg under februari 2011

Av Johnny Ottosson - 28 februari 2011 10:00


    

Mera fart


Erik på Airgun frågade mig härrom veckan om varför jag inte sköt min lilla fina CZ200T med 10J istället för på varierande nivåer under eller mycket under vår licensfria gräns. Jag har funderat en del mera över den saken och tja, varför inte testa?


Nu har jag ägt vapnet sedan december 2009 och bara justerat om hammarfjädern, respektive ersatt den med en kraftfullare. På detta sätt så har jag kunnat ligga mellan 6 till 9 joule. Därför är det nu dags att gå vidare och börja en maskinell bearbetning av vapnet för att eliminera de strypningar som modellen har inbyggda.


Mitt personliga vapen är CZ200T vilket är originalversionen av 200-serien och i ett subutförande tänkt främst till 10M klubbskytte. Effekten är ställd i enlighet med de krav som användningsändamålet dikterar, alltså 7.50 joule. Drar man sedan upp effekten igenom att öka luftvolymen men utan att öka flödet så får man en väldigt oekonomisk luftförbrukning. Ökade jag exempelvis ifrån 7 till 9 joule så föll vapnet ifrån 100 ner till 70 skott. Då ska man även betänka att 70 skott är vad UK-versionen ger med 16J.

Trimningen kommer alltså främst att handla om att skaffa ett bättre flöde.

Eftersom det finns mängder av subversioner till detta populära vapen så är det inte säkert att den trimningsmetod jag här beskriver är den lämpligaste för övriga subversioner. Brittiska UK-vapen på 6 fpe har exempelvis en härdad stålpinne insatt i tranferporten, vilket stryper flödet. Andra versioner har en ställskruv i transferporten så att ägaren själv enkelt kan reglera flödet. Min egen version (från Sportwaffen-Schneider) har ingen ställskruv och ingen strypning i transferporten. Jag har mätt transferporten på mitt vapen och den är drygt 3.00 mm vilket räcker till ordentliga effektuttag, vida överstigande exempelvis 16J.

Så...hur gör man då?


En halv CZ200T

 

Först så måste man ta loss eventuella riktmedel, om dessa sitter fästade på den första av de totalt tre olika kilbaserna. Sedan så delar man bokstavligt talat vapnet, efter det att man har skruvat loss tuben. Vapnet delas med två skruvar som sitter i den andra kilbasen och som håller fast pipan mot blocket samt med en skruv undertill på förstocken som håller förstocken fästad vid blocket. Med detta gjort så ser den ena delen av vapnet ut som på fotot ovan. Den andra delen består då av blocket samt kolvdelen av stocken. Ett eventuellt magasinsystem sitter kvar på blocket, vilket inte behöver röras i övrigt. Brevid vapnet hamnar det demonterade riktmedlet, i mitt fall ett kikarsikte, samt lufttuben.


När man sedan har den delen som består av pipa, pipband och förstock i sin hand så skruvar man slutligen loss förstocken, vilken sitter med en skruv längst fram på förstockens undersida. Kvarstår då gör pipan och pipbandet.


  

Strypningen hos CZ200T

 

Studerar man sedan transferkanalen ovanför transferporten, alltså själva genomföringen i pipan, så kan man lätt se strypningen. Till skillnad ifrån hos exempelvis FX Airguns Typhoon så sitter inte strypningen i själva blocket utan enbart i pipan! Man behöver alltså inte demontera hela blocket, borra och sedan avfetta/tvätta blocket innan återmonteringen. Här tar man bara loss pipan och borrar den - lätt och smidigt.


Arbetet fortsätter med att man placerar en "mustampong" (rengöringsplopp) inuti pipan, den petas sedan med exempelvis en liten insexnyckel till en position precis framför transferkanalen i pipan. Syftet med denna är att förhindra så att inte borrspån och liknande kontaminerar den övriga pipan. Som man kan se på fotot ovan så är det strypta hålet bara 1.20 mm stort, att jämföra med transferportens 3.10 mm (ca), alltså drygt tre gånger grövre. Mitt val blev ett borr på 2.50 mm, vilket jag tror blir lagom, ångrar jag mig så kan jag ju alltid borra mera, men aldrig mindre. Less is more alltså.


Efter borrningen, med en vanlig handborrmaskin, så använde jag en grov elkabel (2.50 kvmm) som jag sköt igenom pipan ifrån mynningen och bakåt tills mustampongen ramlade ut, tillsammans med resterna ifrån borrningen. När detta är gjort så tar man ett litet slipstift för exempelvis motorsågskedjor (diameter 4.00 mm) och putsar till det små kransarna av borrester som alltid uppstår på utloppsidan av ett borrhål. Då diabolerna ska passera över transferkanalen varje gång man skjuter så är det mycket viktigt att ytan runt hålet är slät och fin så att inte diabolerna skadas med usel precision som resultat.


När detta var klart så återmonterade jag vapnet, i omvänd ordning mot demonteringen ovan. Med stor spänning så blev det dags att besöka kronografen.

När jag justerar in PCP så använder jag alltid så tunga diaboler som möjligt, för att se vad vapnet optimialt presterar. Därefter så byter jag och skjuter precision med de diaboler som ger bäst teknisk precision. Av samma anledning så justerar jag in vapnen mitt i kurvan, då vapnets effekt peakar.

Med JSBH som väger 10.20 gn så gav vapnet innan trimningen ovan jämna och fina resultat med genomsnittet 508 fps, vilket betyder prick 8 joule, alltså ungefär ett halvt joule mer än lätta JSB RS på 7.33 gn. Tunga diaboler gör som sagt att PCP utvecklar maximal effekt. Med spänd förväntan så var det dags att med samma injustering (jag rör ju inte hammarens setup vid den trimningen ovan när transferkanalen borras) testa utfallet.

Resultatet lät inte vänta på sig - 680 fps !!

Det betyder alltså 14.38 joule och mer än 40% mer anslagsenergi än vår licensfria gräns. Notera också att det alltså var med exakt samma hammarpreload som tidigare vid 7.50 joule, nära dubbla effekten ifrån utgångsläget. Ett bättre flöde gav onekligen rejält mycket mer effekt, inte bara 2-3 joule mera som en starkare hammarfjäder kan generera.

Efter lite trixande med en ännu mildare förspänning på hammarfjädern så putsade jag ner utgångshastigheten till 580 fps och 10.44 joule E0. Helt perfekt inom lagens ramar. Nu återstår bara att gå ut och testa precisionen i praktiken.

Hur mycket bättre resultat kan jag nu förvänta mig med dryga 10J istället för knappa 8J? Lite, mycket eller knappt någon skillnad alls? Detta ska bli kul o kolla.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 27 februari 2011 13:00


 

Stilla och skönt..


Idag var det för en gångs skull helt vindstilla precis innan det var dags att åka till jobbet. Eftersom jag bara hade några minuter på mig så beslöt jag mig för att använda tillfället till CZ200T. Detta eftersom den är mest vindkänslig och därför mest beroende av bra yttre omständigheter för att kunna ge riktigt bra resultat.


  

Genomsnitt: 10.60 mm


Som vanligt så sköt jag över uppmätta 30 meter och med lätta JSB RS. Överlag så är det svårt att inte imponeras över hur bra ett så enkelt och billigt vapen kan prestera med så låg effekt.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 26 februari 2011 13:00


Till och med i England...


Även britter kan tydligen:


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/familyprotector.jpg


Synd bara att han inte hade ett hagelgevär så att de stackars skattebetalarna slapp betala för kost o logi åt missdådaren framöver...

Av Johnny Ottosson - 26 februari 2011 10:00


 

Ny video


Paul Capellos nya video om HW30S - aka Beeman R7


Som ni vet så gör Paul Capello en hel serie med luftvapenfilmer för Pyramid Air och förutom diverse highpower PCP så testar man även lågprisvapen och tidlösa fjäderbössor som dagens Beeman R7

Av Johnny Ottosson - 25 februari 2011 10:00


 

Att leva på andra...


  

Predator Pellets (original) & Gamo RedFire (kopia)

 

Gamo har, som ni säkert känner till, lanserat en diabol vid namn RedFire. Denna diabol är en klockren kopia på Predator Pellets, som naturligtvis har blivit mycket upprörda över intrampet på deras patent. Så vad gör då Richard Dixon & Co på Predator, jo i sann amerikansk anda så stämmer man motparten.


Att släppa loss ett antal penninghungriga amerikanska advokater på provision kan naturligtvis låta som en enkel och effektiv lösning på problemet, men det är det tyvärr inte. Ingen, inte ens Gamo själv, tror att de kan komma undan med sitt klavertramp. Däremot så kan de förhala rättsprocessen så länge som möjligt innan de blir fällda och får hosta upp en ersättning för motpartens skada.


Vad är då poängen? Jo, förlikningssumman som det hela brukar landa med är ofta oförskämt låg i relation till den mängd pengar som försäljningen genererar medan den pågår. Gamo kommer troligtvis att dra in rejäla pengar på sin nya diabol medan Predator tappar en del försäljning och den ersättning som Gamo slutligen, efter kanske 2-3 år, får hosta upp blir bara en spottstyvel av detta.


Predator International kan alltså inte göra så mycket, i bästa fall så får de efter ett tag lite plåster på såren, men vi som konsumerar deras produkter, vi kan göra desto mera! Det är alltså viktigt att därför vara vakna på vilka produkter man köper och vilken historia som de har. Bara på detta sätt så kan man identifiera en olovlig kopia och undvika att köpa densamma.


Hade Gamo inte fått sålt några kopierade diaboler överhuvudtaget eftersom de köpande entusiasterna valde bort att köpa oetiskt lanserade diaboler så hade de naturligtvis inte heller kopierat dem i första rummet och - om detta sköts konsekvent av entusiasterna - så låter de även bli att i framtiden stjäla andra företags patent.


Varför ska vi då bry oss? Jo, mellan Predator International och Gamo så finns det en stor skillnad. Predator är ett entusiastföretag, skapat och drivet av entusiaster vars kombination av hobby och innovationer har skapat något helt nytt, till gagn för andra entusiaster. Gamo däremot, de har sett en möjlighet att tjäna pengar utan att behöva lägga in en annan insats än ett eventuellt efterkommande vite. Gamo har alltså inte skapat något annat en ett fult sätt öka sin försäljning.


Nu är Gamo inte ensamma om detta, när vår hobby breddas och konkurrensen skärps så kommer fler företag att försöka skära genvägar. Kan det inte köpa ett patent så lär de stjäla det istället. De enda som då kan rädda det lilla företaget och den rättvisa som detta behöver är om vi som köper varorna har möjlighet att urskilja dem och dessutom våga fatta rätt beslut.

Av Johnny Ottosson - 24 februari 2011 10:00


Dagens Upload


Det här vapnet tillhör de absolut bästa fjädervapnen ifrån den här tillverkaren. Dessvärre så blev den på tok för dyr att tillverka i långa loppet så numera är den borta ifrån marknaden, sörjd och saknad av många entusiaster världen över.


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/Superstar1.jpg


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/Superstar2.jpg


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/Superstar3.jpg

Av Johnny Ottosson - 23 februari 2011 10:00


 

Hatsan PCP 2011


Så har Hatsan äntligen presenterat en facelift på den gamla AT44-modellen. Numera går vapnet under benämningen BT-65 och har uppdateras med en del nya finesser där de viktigaste är en aluminiumtub på 255 cc samt en antibounce device för hammaren.


Ett betydande problem för Hatsan har ju tidigare varit att man enbart har erbjudit en ståltub så nu blir det välkommet med den nya större aluminiumtuben, detta verkar mycket lovande. Det man dock måste betänka är det faktum att det är betydligt viktigare att en tub är bra konstruerad än att den är konstruerad av ett specifikt material.


Tidigare så har de ganska enkla ventilerna givit en relativt hög luftförbrukning per skott och ett sätt att motverka ett sådant problem är att utrusta vapnet med en antibounce device. Principen bakom en sådan anordning är att man eliminerar återstudsen hos hammaren som en potent hammarfjäder kan ge ventilen vid ett högt effektuttag och därmed så sparar man luft.


På den Rapid II som jag just nu använder så består antibouncen av en liten hammare inuti hammaren med en egen liten fjäder, som dock sitter spegelvänd mot de ordinarie komponenterna. Troligtvis så använder Hatsan en snarlik design.


Överlag så verkar det som att Hatsan har börjat ordna upp sina tidigare tillkortakommanden. Nu har man LW-pipor, ett bättre avtryckarsystem samt en efterlängtad och rostsäker aluminiumtub. Den sistnämnda måste ju dessutom vara oslagbart rymlig för sina 255 cc eftersom man uppger 65 st skott för kaliber 25 med en utgångshastighet av 1090 fps!


Räknar vi lite på saken och utgår ifrån att dessa 1090 fps är mätta med lätta diaboler, vilket för kaliber 25 blir 20.00 grains, så har vi en anslagsenergi på 53 fpe (drygt 70 joule). Anslagsenergin är alltså betydligt högre än exempelvis FX Airguns Royale (40-45 fpe), vilken dock är angiven med JSB King om 25.40 gn. En tyngre diabol än 20.00 gn skulle naturligvis innebära en ännu högre anslagsenergi.


FX Airguns uppger att sin Royale klarar 60 st skott vid 40-45 fpe men då använder man en 500 cc tub. Hatsan påstår nu att sin ännu starkare BT-65 ska klara något fler skott (65 st) ifrån en tub som är nästan exakt hälften så stor (255 cc).


Min slutsats kan bara bli endera, antingen så överdriver Hatsan sina effektuppgifter på ett rekordartat sätt eller så är deras nya luftbesparande antibounce mera magisk än mekanisk...

Av Johnny Ottosson - 22 februari 2011 10:00


 

Mycket skjutande blir det...


Nu börjar jag äntligen se slutet på artikeln till Vapentidningen och det har sannerligen vuxit till att bli massor av material varpå en del blir "över", alltså träffbilder inte bra nog att publiceras i det begränsade utrymme som artikeln medger och liknande.


  

Genomsnitt: 21.88 mm


Trots tusentals skott skjutna den gångna månaden så är det svårt att komma ner under 20.00 mm med Rapiden. Klart bäst skjuter Baracudan men trots att den skjuter märkbart bättre än övriga fabrikat i detta vapen så räcker det ändå inte till för de magiska 20.00 mm som jag helst hade velat se. Förvisso så godkänner jag 25 mm som genomsnitt vid 50 meter för ett PCP med 45 skott i följd men av ett vapen som både är exklusivt och som bär ett gott rykte för hög teknisk egenprecision så borde 20.00 mm inte vara något problem. Det underliga är att den stundtals skjuter väldigt bra för att sedan öppna onormalt mycket i vissa enskilda grupper. Jag gissar att den höga effekten kan vara en anledning till detta fenomen. Tobbe hävdar att mera hastighet paradoxalt nog kan få den att skjuta bättre och detta ska jag självfallet också utforska, om inte annat för att kunna avskriva detta med gott samvete. Ett annat uppenbart problem med just Rapiden är att tuben alltid känns ett halvt nummer för liten, den här effekten kräver egentligen en 500 cc tub.


  

Genomsnitt: 17.77 mm


Tavlan för Royale ovan är också ganska representativ i förhållande till Rapiden, kolla exempelvis på träffbild nummer två som i båda fallen blev onormalt stor eftersom jag sköt vapnen växelvis och det blåste till en del just då. Överlag så verkar det ligga 5.00 mm mellan de båda vapnen, som genomsnitt när allt övrigt är lika. Lustigt nog så förstärks skillnaden mellan de båda vapnen när man går ut på ännu längre avstånd, där ökar faktiskt skillnaden och jag trodde snarare att Rapiden borde komma ikapp snarare än att bli distansierad när man kommer ut på 80 meter och bortom detta...

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

860 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok

Visitors

Följ på Instagram

Airpang på Instagram

https://instagram.com/airpangsweden/

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se