Airpang

Alla inlägg under februari 2013

Av Johnny Ottosson - 28 februari 2013 19:30


Mera detaljer...


I morse ringde Fredrik för att delge lite mer information om de nya modellerna. Olyckligtvis så råkade bilderna ramla ut ifrån Ted en vecka innan beräknat. Egentligen så skulle de nämligen ha presenterats precis när IWA-mässan öppnade, där vapnen officiellt ska lanseras.


Nu blev det inte så och bilderna som Ted av misstag råkade läcka spridde sig som en löpeld över Internet och jag fann det då för gott att själv lägga ut mitt eget material, som tidigare hade anlänt via MMS. När skadan så att säga väl var skedd så fick ju det hela dra igång ändå och modellerna har hittils blivit mycket positivt välkomnade på diverse forum.


Apropå forum så är det lite lustigt att jämföra våra svenska forum. På Airgun så hade den här betydelsefulla lanseringen totalt 4 poster, där LuftvapenInfo samtidigt hade 24 stycken.


Nåväl, att ett forum är övergivet och stillastående må vara en sak men det viktigaste för hobbyn är att nya modeller ständigt tillkommer som kan attrahera nya entusiaster och här står FX Airguns i en särställning på marknaden.


Anledningen till att den här nya serien med bullpups överhuvudtaget existerar är faktiskt lite lustig. Som så många känner till så har Fredrik personligen helt kategoriskt varit motståndare till idén att tillverka bullpups förrut och i skenet av den här modellserien så kan ju detta naturligtvis betraktas som en riktig kovändning (tjurvändning?).


Det hela började med att han hade noterat och förundrats över att många ägare av Independence pumpade vapnet på fel sätt, de satte då bakkappan mot låret och blev sedan tvungna att sträcka den pumpande armen mot himlen för att kunna nå pumparmens yttersta ända. Detta gjorde att upplevelsen av Independence blev fel och modellen kunde då lätt uppfattas som onödigt tung eller otymplig att pumpa upp. Efter lite fundering så konstaterade Fredrik att om stocken vore kortare så skulle det bli mer naturligt för skytten att pumpa vapnet i en ergonomiskt bättre ställning - man når helt enkelt lättare pumparmens ände utan att behöva sträcka sig själv till sin yttersta gräns.


Det bekymmer som skapades av detta var ju att vapnet knappast skulle kunna brukas vettigt utan kolvdelen på stocken, såvida man inte konfigurerade vapnet som just en bullpup. Så, eftersom bullpups dessutom är på modet i USA så, tja varför inte? Blev den bara tillräckligt bra så kunde nog Fredrik faktiskt kunna tänka sig att sätta sitt varumärke på den.


Vad kan vi då säga om dessa två nya modeller då?


Indy och Bobcat är till att börja med bullpups, de är tillverkade runt Independence respektive Royale Mk III-blocket. Stocken är av komposit och försedd med Soft Touch-finish, vilket innebär en behagligt gummiliknande yta. Stockarna är "tunga" och känns solitt gedigna. På kolvdelen så finns ett hål som rymmer ett magasin. Avtrycket är länkat framåt, som sig bör på en bullpup, via ett helt egetutvecklat länkage som utlovas ge ypperlig avtryckarkänsla, helt olikt allt annat som man tidigare förknippade med bullpups. På förserievapnen så är avtrycken ställda vid 300 gram.


Vad som inte framgår på de publicerade bilderna är att vapnen också har en "täckkåpa", en form av kindstöd, som skjuts fast över kilbasen och som skapar en betydligt bättre skjutergonomi än vad man kan tro bara på de foto som förevisar vapnet utan denna väsentliga detalj monterad.


En annan unik detalj är den egenutvecklade 350 cc stora tuben som utgör ett mellanting mellan en tubflaska (typ Luxfer) och de konventionella smaltuberna. Den här nya tuben gör att man kan få en rejäl volym, upp mot 400 cc, samtidigt som tuben kan kombineras med en effektiv och lång shroud.


Det jag själv tycker är allra mest spännande är dock den "rail" som finns på de nya tävlingsvapnen. Den, i kombination med en nyutvecklad airstripper, är riktigt innovativa finesser som jag tyvärr måste återkomma till att beskriva senare, liksom den nya serien magasin som kompletterar de äldre höga T12-enheterna och de nu närmast urgamla Axsormagasinen som Cyclone-serien använder.


Även till den nu uppkommande säsongen 2013 så har alltså FX Airguns massor med nyskapande konstruktioner att möta marknaden med och startskottet för detta, liksom våren, blir IWA-mässan nu om en vecka.


Snart är sommaren här!

Av Johnny Ottosson - 27 februari 2013 20:30


Mer foto på dagens nyheter


  Nya railen över lådan..

Av Johnny Ottosson - 27 februari 2013 18:00


 

FX Airguns Bobcat & FX Airguns Independence Xtreme

 



Helt nya Bobcat - FX Airguns första bullpup

  Notera den udda placeringen av manometern samt extra förvar för två magasin... 



Även en ny version av Independence kommer ut - skapad för jakt... 



Givetvis så finns den även som Xtreme med pilpipa.. 



Nya versionen av FT-modellerna...


(Samtliga foto från Teds Hold Over.com)



Av Johnny Ottosson - 26 februari 2013 20:00


100 meter benchrest i Holland


En intressant resultatlista ligger ute nu:


http://www.luchtbuks.net/index.php?app=core&module=attach&section=attach&attach_rel_module=post&attach_id=117407

Av Johnny Ottosson - 26 februari 2013 10:00


 

Två decennier..


BSAs lineup för 20 år sedan...


Ibland så kan man inte undgå att slås över hur tiden går. Ovanstående sortiment var allt som BSA hade att erbjuda för prick 20 år sedan, våren 1993. Ännu var deras första PCP flera år bort och sortimentet toppades av flaggskeppet Goldstar, en trevlig modell och ett givet samlarobjekt på 2010-talet.


Prislappen var emellertid saftig - £233, vilket grovt räknat var fyra gånger priset för den billigaste modellen, klassiska Meteor Mk V som kostade £65. Idag kostar dagens Meteor 3000 kr så med samma prisförhållande så skulle en modell som Goldstar rycka loss på ca 12.000 kr! 


Här kan man tydligt se varför antalet dyra fjäderbössor ifrån Europa är sällsynta numera och varför ingen tillverkare hittar lönsamhet i att bygga dylika. De få som idag finns kvar tillverkas ännu i gamla (läs, billiga) verktyg, sedan länge betalda och prispressas så mycket som möjligt i fråga om finish, passning och annat som går att snåla in.


Sista gången jag såg en Superstar till salu ny, då hos Normark, så kostade den 5600 kr och det var gott och väl tio år sedan nu. Utvecklingen har gått framåt och konkurrensen med dagens PCP samt lågprisvapen ifrån U-länder har effektivt dödat den inhemska (Europeiska) produktionen av mer påkostade fjädervapen. Det enda undantaget från regeln är Walthers nya LGV men denna modell börjar vid 5200 kr i skrivande stund och är sålunda inte heller någon storsäljare. Ändå är jag imponerad över att den överhuvudtaget kan existera...


Bara några år efter dagens annons så skulle BSAs lineup rensas ordentligt, borta var då Goldstar, Stutzen samt de båda Airsporter-modellerna (notera att säkring var pristillägg mot +£10 vid denna tid). Gamla Meteor försvann också, liksom lyxversionen av Supersport...



Av Johnny Ottosson - 24 februari 2013 12:00


In style...


    En unik Theoben Rapid - Theoben Elan, här Mk I...


Idag handlar bloggen om en mans vision om något väldigt udda, en teknikers dröm. Ben Taylor hade, liksom många andra intresserade (JB mfl), fängslats över effektiviteten hos små tuber. En liten tub har ju den obestridliga fördelen av att vara oerhört effektiv i relation till sin storlek. Tankekonceptet byggde på idén att skapa en elegantare och effektivare modell av Rapid, riktad specifikt för hemmamarknaden.


Kort och gott så monterade man på en blott 64 cc stor (jmfr BSA Ultra - 78 cc) tub, parad med en ny vapenventil och en kort 16 tums pipa i en helt ny stock som "byggde in" luftbehållaren - vilken inte var demonterbar utan som fylldes via en quickfill undertill. Unikt är även att man utrustade modellen med en för sin tid ny och avancerad ljuddämpare, benämnd DC (Dual Concept). Detta var helt enkelt en fysiskt stor dämpare som kombinerade en traditionell "fjäder och baffeldämpare" med en reflexkonstruktion med en expansionskammare som byggde bakåt, över pipans utsida. Resultatet blev en mycket låg ljudnivå samt ett lite personligt (läs, udda) utseende.


Rent praktiskt så fick man ett vackert (nåja), kompakt och robust vapen som därtill var bekvämare än orignal Rapid att fylla (via quickfill). Luftmängden räckte till imponerande 50 skott inom 25 fps på 12 fpe och vapnet fanns enbart med kaliber 22. Modellen lanserades i februari 1999 och sålde inget vidare, den ansågs då udda och prismässigt sett så låg den för nära den klassiska Rapiden. Redan ett månader senare avbröt man produktionen och till 2001 så var de sista exemplaren såda...


  Likt fågel Fenix - här Elan "Mk II", BTAS Elan


En del fans gillade dock Elan och modellens största tillkortakommanden, den usla skottmängden, borde man enkelt kunna åtgärda, resonerade Ben. När Ben hade sålt sin del av Theoben 2003 så skapade han "Ben Taylor & Son", förkortat BTAS och under detta namn så gav han åter igen ut sin Elan - denna gång i en kraftfullt förbättrad version. Nytt var en klart större tub, vilken sträckte sig nästan ända fram till förstockens avslut. Volymen blev 134 cc och nu fick man tack vare en tubmonterad regulator och 230 Bars fylltryck hela 140 skott i kaliber 22 samt 110 skott med kaliber 177. Udda var också att modellen kunde erhållas med kaliber 20, som gav 120 skott. Effekten angavs till mellan 11-12 fpe. Förutom fler valmöjligheter så kunde man även erhålla modellen med 12-skott magasin istället för föregångarens 7-skott.


Vad kan man då säga om Elan?


Tja, idén är inte så befängd som man först lätt kan tro. Man måste ju betänka att modellen var helt skapad för UK-marknaden och med 12 fpe som absolut gräns så fungerar de särdrag utmärkt, som vi här anser som udda. Med en given låg effektgräns så är en kort pipa inget problem, en liten tub räcker då utmärkt och även kaliber 20 är en helt utmärkt lösning för allroundbruk.


Elan (ordet betyder närmast stil eller elegans) har en personlig design, en i grunden sund (men gammal) grundkonstruktion. Optimerad för UK och givet detta som förutsättning för sin existens så borde Elan (i skenet av BSAs framgångar med Ultra etc) ha givit bättre försäljningssiffror. Troligtvis så var även här prisbilden ett bekymmer, en BTAS Elan gick på slutet loss för inte mindre än £1100 - vilket var mycket pengar för en i grunden ganska enkel modell redan 2007...


Mer läsning: http://bentaylorandson.co.uk/images/agw_0407.pdf






Av Johnny Ottosson - 23 februari 2013 10:00


 

Hatsan Galatian II


 

Ny design och nya tankebanor ifrån luftvärldens copycat...


Som ni kanske har sett på det svenska luftvapenforumet, Luftvapeninfo, så har Hatsan lanserat en delvis egenkonstruerad nyhet - Galatian! Här finns nu en modern sidelever, samt ett rejält magasin som ändå tillåter ett lågt montage av kikarsiktet. Formgivningsmässigt sett så påminner vapnet mest om Diana P1000 och i viss mån även koreanska Career.


Ett fysiskt långt och främst tungt vapen men tillgängligt i tre kalibrar (177, 22 & 25) med 16, 14 och 13 skott kapacitet. Modellen är, liksom BT-65, utrustad med en rostsäker aluminiumcylinder men den angivna prestandan bör sannerligen tas med en stor nypa salt.


För kaliber 25 (den för PCP mest "gynnsamma" kalibern) så anger man 60 (!) skott ifrån 255 cc med 54 fpe - dessutom ifrån låga 200 Bar starttryck!


Som en jämförelse så ger min egen Elite (med regulator, märk väl) 70 skott ifrån 400 cc med 50 fpe och då ifrån 235 Bar. Skillnaden är naturligtvis att mina siffror ifrån Elite är mätta i verkligheten, inte påhittade av en broschyrförfattare som använder penna snarare än kronograf för att ange vapnens prestanda.


Ironiskt nog så börjar Hatsan sin egen 2013 års katalog med att beskylla andra tillverkare för "fusk" igenom att de anger sin utgångshastighet med blyfria projektiler i särdeles lätta legeringar, vilket Hatsan frånsvär sig.


Vem vet - om ett par år så kanske Hatsan blir ännu ärligare och börjar ange verkliga antal skott på sina egna fyllningar också...


Länk: http://www.hatsan.com.tr/pdf/pcp_air_rifles_2013.pdf





Av Johnny Ottosson - 21 februari 2013 21:10


 

Storleken spelar roll...


  Det är alltid enklare att fälla ett levande mål med en grövre kaliber...


På Luftvapeninfo pågår just nu en intressant diskussion om vilken kaliber som är bäst för jaktbruk med luftvapen. Ämnet är inte nytt men känns nästan alltid angeläget och klart intressantare att läsa om än motsvarande topptråd på Airgun som just nu domineras av funderingar på vad folk gör så här års istället för att skjuta...


Man kan alltså med andra ord välja om man vill se och diskutera ett problem eller se och diskutera en lösning..


Nåväl, om vi lämnar de därhän som inte vill se möjligheterna att skjuta bara för att det är minusgrader ute, så är diskussionen om lämpliga kalibrar för luftvapenjakt alltid spännande. Min åsikt, som så många gånger tidigare torgförd här, är att ju grövre kaliber - desto bättre.


Anledningen är lika enkel som självklar, två grova hål i någonting tömmer alltid ut innehållet fortare än ett eller två små hål. Bortsett ifrån detta så innebär även den rena energitransfern att man inte sällan rent fysiskt sett kan slå omkull målet direkt på skottplatsen. Har man exceptionell tur, o detta händer sällan, så kan man därtill få till en terminalt ballistiskt instabil träff med projektilfragmentation.


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/facebook_295898437_zps523af22f.jpg


(Obs - bild som kan verka anstötlig)


Hur en dylik träff ser ut kan man studera på fotot ovan. Där har vi en duva påskjuten av en diabol i kaliber 25 med ca 900 fps Vo. Diabolen träffar duvan mer eller mindre på tvären eftersom dess instabilitet gör att den vobblar på färden till målet. Förutom detta så fragmenterar den sig, alltså delas i flera delar, som var och en för sig fortsätter ut igenom duvan på olika håll men ändå i en relativt samlad svärm. Effekten är spektakulär och hela målet förefaller mer eller mindre explodera i en solfjäderformad kaskad bakåt.


Den typen av händelse är naturligtvis exceptionell och inträffar ytterst sällan, även om den är mycket iögonfallande när det väl sker. Viktigare är vetskapen om hur de vitala träffområdena förändras i storlek beroende på vilken kaliber som används, något som framgår av den första bilden i dagens inlägg. En grövre kaliber ger här då större marginal, man behöver alltså helt enkelt inte träffa lika exakt för att ändå fälla målet på skottplatsen. Alternativt omvänt - den som jagar med en klen kaliber måste alltid få en betydligt bättre skottplacering. Kombinerar man detta högre krav på skottplacering med det faktum att klenare kalibrar dessutom är mer känsliga för yttre vindpåverkan så tror jag de flesta läsare inser att de grövre kalibrarna är självklara förstahandsval för den etiske luftvapenjägaren.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

868 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skapa flashcards