Airpang

Alla inlägg under augusti 2013

Av Johnny Ottosson - 10 augusti 2013 10:00


 

HW fjädersmälla med 12 fp?


Dudda här på bloggen frågade apropå gårdagens inlägg om vilken modell jag hade valt ifall jag hade önskat ett vapen på 16 joule istället för 10 joule. Primärt sett, egentligen inget. I Sverige så kräver ju 16 joule licens och det är för mycket arbete/krångel och för mycket pengar förlorade i vapnets andrahandsvärde för att man ska ta ett fjädervapen på licens, som jag ser saken. Licensen är klart mer motiverad hos ett PCP.


Ett luftvapen har normalt sett sin yttersta gräns vid runt 1000 fps men redan runt 900 fps så börjar effektuttaget påverka skjutbarheten påfallande negativt. Vill jag då skjuta fjädervapen så kan jag räkna med att ett välskjutande fjädervapen (ex Diana 54) med kaliber 22 som bäst kan ge 830 fps. Utrymmet mellan 830-900/1000 fps kan jag alltså aldrig (av precisionspraktiska skäl) utnyttja hos ett fjädervapen.


Väljer jag däremot kaliber 177 så kan jag utnyttja hela registret hos den här kalibern då ett flertal fjädervapen kan leverera en diabol, även en av för kalibern hög vikt, med 1000 fps och bibehållen vettig precision. Kruxet med kaliber 177 är dock dess usla BC, relativt kaliber 22 och 25. Skulle jag välja den sistnämnda kalibern för ett fjädervapen så kan jag som bäst räkna med ungefär 650 fps och då endast med lätta diaboler. Funkar för jakt, javisst, men inte för skytte över långa eller okända avstånd.


Tar jag däremot steget ut och köper ett PCP på licens så kan jag lätt nå 1000 fps med kaliber 22 och perfekt skjutbarhet, även 900 fps med stora kaliber 25 är inom räckhåll och - kom ihåg - det är precis lika lätt/svårt att få ut en licens för ett 70J PCP som en 16J fjäderbössa.


Sammanfattningsvis - en effekt av blott 16J är tekniskt sett för likartad med 10J för att det ska vara värt besväret med en licens, då kör jag istället hellre på 10J. Detta resonemang tror jag inte att jag är helt ensam om och därför menar jag på så är det viktigt att vi har fler grenar öppna för vapen på 10J än bara en enda (eller två om man, som sig bör, skiljer mellan fjäder och PCP). Att ha en klass för Öppna Riktmedel är sålunda mycket viktigt eftersom en tävlande då kan skjuta i minst två stycken klasser istället för bara en, om man nu gör sig besväret att åka till en tävling. En liten parantes i all korthet bara.


Åter till vårt hypotetiska val på 16 joule; tyvärr så har HW80 alltid kritiserats i England för att den inte upplevs som speciellt harmonisk med 16J eftersom den i grund och botten är designad för en betydligt högre effekt. Då vapnet ändå blev mycket populärt på den brittiska marknaden under 80- och början av 90-talet. så försökta man göra det bästa möjliga av situationen och en del tuners tillverkade till och med short stroke kits för att bota HW80s seega locktime i sitt utförande med 16J. Här blev alltså långslagheten en nackdel snarare än en fördel. Detta problem finns inte hos HW35, som i grund och botten är väldigt kortslagig.


Effektmässigt sett så gav min HW35 med VorTek-kit 750 fps (7.90 gn) vilket betyder 10 fpe. Då hade jag inte pistongvikten monterad, vilken hade givit fjädern ytterligare lite förspänning, liksom VacSeal som hade givit ännu bättre tätning. Med dessa delar monterade så rapporteras det i USA om runt 830 fps med diaboler av likvärdig vikt. Energimässigt sett så handlar det då om precis 12 fpe. Effektmässigt sett om vi räknar med ett tak om 12 fpe så hade det alltså fortfarande inte spelat någon roll mellan HW80 eller HW35 - det är först om vi hade gått utöver 12 fpe, alltså typ till USAs FT-gräns om 21 fpe, som HW80 hade varit en effektmässig fördel.


Jämför vi sedan mot 77/97 så känns 35 mera likvärdig, de två förstnämnda har fast pipa och den sistnämnda ett aktivt piplås, vilket ger samma säkerhet. Endera lösningen saknas hos HW80. Talar vi fortfarande om tävling för 12 fpe så har jag ingen som helst tvekan om att en 35 kan vara precis lika konkurrenskraftig som exempelvis en 97. Båda har samma avtryck, motsvarande en fast pipa med laddning direkt in i pipan och sedan pipor av likvärdig kvalité ifrån samma tillverkare.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 8 augusti 2013 20:00


 

Föregångare och efterträdare...

 

 

Weihrauch HW80

 

Med anledning av mitt nyförvärv så fick jag frågan om varför jag valde en HW35 istället för den snarlika men betydligt kraftfullare HW80. Nu har jag haft ett antal HW80, två stycken med kaliber 25 och en styck med kaliber 177, oavsett kaliber så var det mycket fina vapen. På min "jag ska äga någongång i framtiden-lista" så står onekligen en HW80 med kaliber 20 väldigt bra till..


Den här gången så var jag dock ute efter ett vapen på 10 joule och då kändes kaliber 177 lämpligast. Med ett tak för effekten så kommer inte HW80 direkt till sin rätt eftersom det är ett synnerligen potent gevär som lätt ger det dubbla. Med samma effekt given så har snarare den kortslagiga HW35 de tekniska fördelarna på sin sida. Dessutom så erbjuder HW35 därtill fördelarna av ett aktivt piplås och en mycket vacker valnötsstock, något som HW80 tyvärr saknar.


Dock kvarstår det faktum att HW80 ÄR ett mycket bra vapen. Visst är det tungt och långt men ändå välbalanserat och den högre vikten blir närmast en fördel när man väl skjuter med bössan eftersom vikten hjälper till att tämja rekylen. Själva rekylen finns där men den är ändå relativt snäll, i relation till effekten, och detta är en av modellens mer dolda starka sida. Jämfört med Dianas sidospännare, diverse gasfjädervapen och potentare brittiska vapen (ProElite undantagen) så är faktiskt en HW80 relativt lättskjuten, även för ovana fjäderskyttar.


Laddar man sedan en HW80 med kaliber 177 relativt tungt (säg, 9-10 gn) så hamnar man i hastighetsintervallet av 840 till 880 fps, alltså där de flesta diaboler presterar som bäst, ballistiskt sett. Energimässigt sett så talar vi om 15-16 fpe alltså runt 22 joule. En mycket vettig kompromiss mellan kort bantid (hög utgångshastighet) med rimligt tunga diaboler samtidigt som den praktiska skjutbarheten blir så bra som konceptet av en magnum brytbössa tillåter.



Weihrauch HW35E  


I mitt fall så var dock inte den effekten aktuell och därför så fick jag istället väga övriga förtjänster hos HW80 mot dess motsvarigheter hos HW35 och en intressant parameter är ju prisbilden.


Hos Hurricane så betingar en 177/22 HW80 ett pris av 4200 kr där en HW35E går lös på 4300 kr. För den skillnaden av 100 kr (!) så får man då en valnötsstock istället för bok, monterade rembyglar och en mycket bättre blånering. Lätt värt en hundralapp i mina ögon då en HW80 inte tillför något som HW35 saknar så länge som vi talar om licensfria vapen med samma effekt.


I det perspektivet så blev mitt eget personliga val mycket enkelt.



ANNONS
Av Johnny Ottosson - 8 augusti 2013 10:00



 

Walther LGV


Test av LGV



Av Johnny Ottosson - 7 augusti 2013 18:30


 

Vilken Weihrauch?


Idag så ska vi titta lite närmare på Weihrauchs sortiment. Då detta sortiment är minst sagt fylligt så har jag delat upp sortimentet i olika segment där jag tänker väga de olika modellernas för- och nackdelar mot varann.


  En av mina egna gamla HW30S, denna var med kaliber 177 vill jag minnas..


Minstingarna


Här har vi HW25, HW30S samt HW50S. Små, billiga vapen av hög kvalité som är tillgängliga i kaliber 177 och 22, den sistnämnda är dock inte valbar för just HW25. Samtliga vapen här fungerar bra med licensfria 10 joule för den svenska marknaden. Mitt val blir HW30S eftersom den är mest prisvärd och därtill fysiskt smidig. HW25 saknar Rekord avtryckarsystem och HW50S är fysiskt sett längre och tyngre utan att (som licensfri) ge mer effekt än HW30S. Vill man ha ett licensvapen, en situation som bättre motiverar HW50S mot HW30S, så finns det dessutom bättre val för högre effekter än den förstnämnda, vilket vi ska se i nästa grupp.


  Väldigt lagom men ändå förbluffande potent - HW95


Mellanserien


Här har vi HW95, HW50S (som tillståndspliktig), HW98 och HW35. Modell HW95 är obetydligt klumpigare än HW50S men klart potentare, något som kommer till sin rätt med just kaliber 20 eller 22. Vill man ha sin HW95 lite tyngre och mer påkostad så är HW98 ett bra, om än fysiskt tungt, val. HW35 är ett charmigt vapen men med relativt sett mycket måttlig effekt och skrymmande format. Ett udda val som känns bäst i sin HW35E-version med valnötsstock etc. En mer udda modell helt enkelt och ett oerhört prisvärt vapen för den som förmår att uppskatta dess särdrag. För det stora flertalet så är dock HW95 det smartaste valet och även den är fantastiskt prisvärd.


  Med kaliber 25 så slår en HW90 hårdare än vad många tror..


Tungviktarna


En av de riktiga klassikerna i HWs lineup är den stora 80 men den är sedan ett antal år tillbaka överträffad av sin storebror, gasfjädervapnet HW90. Den sistnämnda är tyngre att spänna och mer krävande att skjuta men ska man ändå ha ett magnumvapen så känns ändå 90 som ett mer logiskt val än 80 och självklart så väljer man här kaliber 25! Detta eftersom dessa två modeller är de få i sortimentet som faktiskt klarar av den här kalibern på ett acceptabelt sätt.


  Redo för Field Target - HW97k är en storsäljare med all rätt!


Underspännarna


Här finns legendariska HW77, dess modernare inkarnation HW97 och slutligen den lilla och otursförföljda HW57. De två större vapnen är mycket snarlika varann, båda med öppen cylinderladdning, där nykomlingen, lågprisvapnet HW57 har en enklare popup-laddning - modellens akilleshäl. Vilken man ska välja av 77 och 97 har ivrigt debatterats i luftvapenvärlden ända sedan modell 97 ramlade ut. De väsentliga skillnaderna finns i att 77 har öppna riktmedel, vilket saknas hos 97, liksom en lägre kolv som är anpassad efter dessa. De flesta köpare tenderar till att föredra 97 eftersom den anses snyggare och dessutom försedd med en lämpligt högre kolvkam för just de optiska riktmedel som de allra flesta köpare idag föredrar. Mitt personliga val hade varit en 77 med kaliber 177 men det vapen jag hade rekommenderat vore en 97 med lite grövre kaliber, varför inte kaliber 20? En kaliber som 95/98 & 97 är kända för att prestera bra med. Snikmodellen 57 är lite av en joker, den modellen har haft en för HW ovanligt stor felfrekvens, vilket bland annat innebar att Beeman på sin tid drog bort den ifrån den stora och viktiga USA-marknaden, detta på grund av problemen med popup-laddningen. En laddkassettladdning av den typen som HWs popup kräver nämligen en perfekt injustering mellan kassetten och pipan, något som tyvärr falerade på ett flertal exemplar av modellen. Resultatet blev då att den sedvanliga praktiska precisionen från HW i praktiken försvann. Visst så KAN en 57 funka bra, helt ypperligt hos det unika exemplaret, men varför chansa?


  Gemensamt för dem alla, utom HW90, är Rekord avtryckarsystem - marknadens bästa!


Så, min garderob hade alltså sett ut på följande sätt, om jag hade rekommenderat guldkornen ur HWs sortiment; Först en HW30S med kaliber 177, sedan en HW95 med kaliber 22, därefter en kaliber 25 HW90 och slutligen en HW97k med kaliber 20.


En fin allround precisionsplinker som hela familjen kan roa sig med. Ett rent entusiastvapen med ungefär samma användningsområden som HW30S fast med mer effekt och även användbar som tillståndspliktigt vapen i diverse tävlingar såsom HFT etc. Därefter ett renodlat jaktvapen och slutligen en mer specialiserad tävlingsmaskin. Just här finns ju styrkan hos Weihrauch, det finns en modell för alla och till alla användningsändamål.

Av Johnny Ottosson - 6 augusti 2013 18:00



Bygga Bobcat?


 

En dröm för många entusiaster


De senaste dagarna så har jag fått en hel del frågor om huruvida man kan konvertera exempelvis en Royale till en Bobcat etc. Jag slog därför Fredrik en signal och frågade. Beskedet blev att det går, men detta kräver att man borrar ett par infästningshål i botten av blocket för "rampen" till avtryckarmekanismen (se detaljfoton på denna i tidigare inlägg).


Om man däremot är lycklig ägare till en Independence så kan man bara skruva om för att få en Indy, där räcker det med nödvändiga komponenter så kan man enkelt bygga om själv.


De absolut nödvändiga delarna är; stocken, tuben, kindstödet och avtryckarmekanismen (länkaget).


Till detta så måste man ha någon form av rail, antingen originalrailen, som används ihop med shroudröret, eller en längre rail från FT-modellerna. Man kan alltså behålla sin gamla pipa och man behöver inte heller komplettera med en fullång shroud, om man inte så önskar.


Är det då ekonomiskt vettigt att göra en sådan konvertering?

Det beror på, om man har ett licensvapen så är det definitvt vettigt. Man slipper krångel och väntan samtidigt som man får dåligt betalt för sitt gamla vapen på licens. Med licensfria vapen så blir det ju mera tveksamt. Tyvärr så har jag inte fått fram några summor men min personliga gissning är runt 1500 kr för stock och kindstöd och lika mycket för tuben. En rail kanske går på 5-700 kr och någonstans lika mycket för avtryckarmekanismen. Totalt alltså är min gissning ungefär 4000-4500 kr. Då ska man också betänka att man troligtvis har i alla fall 2500 kr i form utav "gamla" delar från sitt tidigare vapen om detta är i gott skick (räknat valnötsstock+tub).


Skulle man däremot sälja säg en Royale på licens så kanske man får ut 4000 kr vilket direkt ger 6000 emellan på en ny Bobcat. Med en licensfri Royal så kanske man får 6000 kr och då är det i alla fall 4000 kr upp mot det nya vapnet.


  

Av Johnny Ottosson - 2 augusti 2013 12:00


Smarta skyttar skjuter luft


Av Johnny Ottosson - 1 augusti 2013 19:15



Långsam licenshandläggning?


Dröjer licensen längre än 30 dagar? JO-anmäl! Det enda som krävs är diarienummret, det står på din licensansökan så fort som polisen har tagit emot den. Ring handläggarna ett par dagar efter att ansökan är inlämnad. Fråga efter ditt diarienummer så att du vet att ansökan har börjat behandlas och inte bara är liggande. Använd diarienummret på din anmälan. En månad är rimlig väntetid, har du inte licensen då -  Anmäl !!


Använd följande länk: http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Skicka-in-anmalan/


Det går lätt och enkelt och effekten är statistiskt sett ordentlig. Att hantera en JO-anmälan är byråkratiskt halvjobbigt för mottagarmyndigheten och kostar därmed pengar o resurser. Allt detta slipper de om de börjar skicka ut licenserna inom 30 dagar. Detta är ett högst rimligt krav! Vi betalar minst 250 kr och vi förtjänar en snabbare handläggning än de flera månader som hittils har gällt i vissa län.


Låt tillståndsenheten få veta att du inte är nöjd med att vänta. Skicka in en anmälan! Du kanske inte få din licens snabbare bara för detta men du tillför tillståndenheten en extra kostnad som kommer att stämma till eftertanke. Ju fler anmälningar, desto bättre statistik och desto mera krav kommer tillståndsenheten att ha på sig för att sköta sitt arbete bättre.


Sprid gärna på forumen, ni som fortfarande har möjlighet att posta där.

Av Johnny Ottosson - 1 augusti 2013 19:00


 

Överlevaren 

 


En svensk klassiker  
  


Den har nu funnits mer än ett decennium men är fortfarande en storsäljare och känns trots åren vidunderligt modern. Det var många nya idéer som presenterades i ett mycket kompakt paket när den helt nya FX Airguns Cyclone lanserades för, i dagarna, ganska så exakt tio år sedan. I sortimentet för FX Airguns så var Cyclone inte mindre än revolutionerande, man tog ett stort, stort steg - ett jättekliv, rakt över natten in till de konceptuellt sett i dagens mening moderna luftgevären. Här fanns för första gången allt det på plats som sedan dess har varit signifikt för FX Airguns - modulära plattformar.


Den basala Cyclone kunde enkelt och med ett minimum av andra komponenter förvandlas till så vitt skilda vapen som Gladiator (Verminator), Ultimate (Storm) och Cutlas. Samtidigt så var (och ÄR) Cyclone nydanade även på ett rent tekniskt plan likaså;


- ÄKTA vänsterversion utav högerversionen, man kan byta själv som ägare utan att tillföra komponenter

- Löstagbara tuber som är enkla att ersätta vid skador och som dessutom kan byta och byggas ut

- REPETERBAR 3-stegs fartomställare som på ett ögonblick kan förändra utgångshastigheten

- Massor av valmölighet i piplängder, stockmaterial och liknande, en enorm valfrihet att konfigurera vapnet

- Sidelever, visserligen med långt slag och lite skramlig men samtidigt inline och lätt att hantera

- Valbar med shroud, något som var i princip helt unikt när modellen lanserades och mycket efterlängtat


Allt detta var då helt nytt och även var och en för sig så var ovanstående finesser unika, tillsammans däremot, så var det ett helt unikt vapen som visade på ett konstruktivt nytänkade långt bortom dåtidens konkurrenter. Cyclone kom ju i en tid som dominerades av vapen som Air Arms S410, Theoben Rapid 7 och den egna FX2000. Självklart så hade ju också den nya serien finesser som det billiga och geniala Axsormagasinen, verktygslös quickfill och manometer - features som inte ens den dyra Rapiden kunde uppvisa.


En annan speciell egenskap hos Cyclone var formatet, detta var ett mycket litet, smalt och nätt gevär. Längden var totalt bara 92 cm och vikten landade vid 2600 gram. Detta var betydligt mindre än de dåtida konkurrenterna, åter igen, inte minst jämfört med Rapiden. Vidare så var Cyclone ett oömt vapen med en tålig och solid syntetstock, rostsäkra aluminiumtuber och en mekaniskt pålitlig grundkonstruktion.


Prestandamässig så kunde den här lilla bössa skicka av en 16 gn JSB med över 930 fps vilket innebar över 45 joule och ändå leverera 4 magasin ifrån en 185 cc tub inom en acceptabel maximal spridning. Inte konstigt att modellen stegade iväg som en raket i försäljningen.


Min egen Cyclone på tiden det begav sig, notera den ovanliga S&L-stocken..  


Nu har tio år passerat, hur står sig då modellen i dagens, betydligt vassare konkurrens?


Som vanligt så finns kannibalismen som största hot mot Cyclone-seriens försäljning, kunden tenderar oftast att välja mellan andra modeller hos samma tillverkare än hos konkurrentmodeller - ett mycket gott betyg åt Cyclonen. Argaste konkurrenten torde vara Royale 250 som prismässigt sett ligger mycket nära och som erbjuder en toppmodern och betydligt mer gedigen konstruktion med i princip samma finesser som Cyclone, förutom omställningsmöjligheten till vänsterrrepetering. I gengäld så har Royale 250 en betydligt bättre shroud.


De starka punkter som kvarstår för Cyclone är främst en ännu idag solid och fin syntetstock, ett försprång som FX nya gummicoating så sakta börjar hämta in liksom möjligheten att ställas om till ett äkta vänstervapen. Annars är det nog mest smidigheten och karisman som talar för Cyclone. Utveckligen har ju nämligen inte stått stilla och de yngre modellerna från FX Airguns är enormt kompetenta vapen som förkroppsligar ytterligare tio års teknisk utveckling.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se