Direktlänk till inlägg 13 maj 2014
En stilla kväll i regnet..
Under söndag kväll så åkte jag ut till banan för att skjuta lite. Det regnade. Inte mycket att göra, tur att det finns tak. Hela helgen hade för övrigt runnit bort till andra aktiviteter men nu hade jag en ledig timma och en tub full med luft så nu skulle det bli dags att rasta bössan lite.
Först ut blev ett skott på en spinner och då den träffade rätt så sköt jag fem skott på 25 meter för att verifiera att bössan går rakt på inskjutningsavståndet. Det gjorde den.
Fem skott på 25 meter
Nu var det dags för lite mer seriösa avstånd, tavlan flyttades till 40 meter och nu blev det tio skott eftersom detta är mer utslagsgivande än bara fem skott. Starttrycket i bössan innan jag började skjuta var lite drygt 140 Bar.
På 40 meter så drog de tio skotten åt höger
Tyvärr så drog skotten lite åt höger så jag klickade tre steg åt vänster på kikarsiktet, för att kompensera för detta. Att skjuta på 40 meter under dessa stilla förhållanden är tämligen odramatiskt, man vet ungefär var man kommer att träffa redan innan man smeker av skottet.
Nu blev träffbilden för nästkommande tio skott över 40 meter mera centrerad.
Nöjd och glad över resultaten så långt så backade jag måltavlorna ytterligare fem meter, till fulla 45 meter. Detta var inte lika roligt. Man kan tycka att fem meter hit eller dit inte är någon jätteskillnad men det är det - om man skjuter 10J med måttliga 175 mps som utgångshastighet.
Tio skott över 45 meter var inte lika roligt...
Skam den som ger sig, nu prövar vi med en tavla till och visst gick det bättre? Tyvärr så märker man tydligt att här någonstans går gränsen för vad man kan förvänta sig med den här kombinationen av skytt, vapen, optik och ammunition.
Visst är jag nöjd över dessa 10 skott på 45 meter men här finns inga marginaler..
Nu hade jag skjutit 46 skott och jag ska ha 50-55 riktigt bra skott på en fyllning innan jag får tuben tom vid ca 75 Bar. Därför klickade jag mig tillbaka nedåt för att skjuta resten på 25 meter.
Fem skott på 25 meter, det syns att jag glömde justera tillbaka till höger..
Då jag glömde att justera tillbaka siktet tre steg åt motsatt håll, alltså höger, så tog dessa träffar till vänster. Lite retfullt naturligtvis. Efter att ha justerat in korrekt så sköt jag ytterligare fem skott på 25 meter.
Sista fem skotten på 25 meter, nu började det märkas att tuben nästan är tom..
Efter 56 skjutna skott så började trycket i tuben minska betänkligt, även för skytte på såpass kort avstånd som 25 meter. Jag vet dock att jag kan få ut ytterligare 15-20 skott med likvärdigt bra precision om jag begränsar skottavstånden till 10-15 meter. När jag då slutar skjuta efter 70-80 skott så ligger jag i botten med ca 50 Bar kvar.
Överlag så börjar jag känna mig mer och mer nöjd över prisvärdheten hos Challengern, även om jag var nyfiket skeptisk första gången jag kom i kontakt med modellen tack vare den gode herr Pyk. Visst känns 6000 kr rätt mycket för en amerikansk platsbössa av Crosmans fabrikat men de tre essensiella värden som är viktiga hos ett fungerande precisionsgevär finns där; en bra pipa, ett riktigt bra avtryckarsystem och en jämn drivkälla. Utseende, brist på finish och halvdan passning får man helt enkelt lära sig att leva med.