Opticswarehouse igen..

Jag brukar numera köpa den mesta optiken ifrån Opticswarehouse i England eftersom de både har bra priser och resonabel leveranstid. För ett par månader sedan så köpte jag ett Tasco Varmint 6-24/42 av dem och det siktet är jag mycket nöjd med, i relation till dess kostnad - blott 1290 kr.

Tidigare har den suttit på min CZ 200T men nu när jag har upptäckt potentialen hos Lonestar för skytte på längre avstånd så funderar jag på att skifta över den dit varpå min CZ plötsligt blir i behov av ett nytt kikarsikte.

Som vanligt går tankarna över till Opticswarehouse och då jag var nöjd med min Tasco Varmint tidigare så lutar det åt ännu en sådan, denna gång den mindre 2.5-10/42 Just ett sådant sikte har jag faktiskt haft tidigare, för några år sedan, och då var jag mycket nöjd med det.

Tasco Varmint II 2.5-10/42 Ao

Efter att ha konsulterat Opticwarehouses hemsida så kan jag konstatera att detta sikte numera betingar £78 vilket betyder 957 kr - behagfullt billigt. När jag ändå beställer ifrån dem så brukar jag också passa på att köpa på mig lite fästen samtidigt, skillnaden i fraktkostnad är ju inte så stor om man väljer att lägga till sådana. I mitt fall så faller valet på Sportsmatch låga och medium tvådelsfästen med fyra skruvars överfall, de betingar då £15 (184 kr)/st. I Sverige kostar samma fästen ca 380 kr/styck. I morgon ska jag lägga ordern och det ska bli spännande o se när jag får grejorna och hur bra de är i verkligheten.

Vågen - del 2

Idag kom vågen som jag beställde för ett par veckor sedan, se tidigare blogginlägg. Jag beställde 091205 och idag har vi 091221 så det var ju helt acceptabelt med tanke på att den kom ända ifrån Kina.

En kul och nyttlig liten pryl.

Bra emballerad och komplett med batterier så var det bara att montera ihop den, läs sätta in batterierna, så kunde man börja mäta på en gång. Vågen har fyra knappar som gör den enkel att manövrera. Ifrån vänster till höger så är dessa som följer:

Cal/BL - kalibrering och balans, man nollställer vågen med ett speciellt viktmått

Mode - väljer mellan carat, grains eller gram efter önskemål

Tare - drar bort eventuell extravikt som exempelvis en vågskål etc

On/Off - stänger av och sätter på vågen, den automatavstänger dock efter 30 sek

En lustig detalj är dock att viktmåttet som medföljer, vilket ska väga exakt 20 gram, visar sig vara för stort för att passa ner i öppningen för dess förvaring? Det var den enda mindre genomtänkta detaljen som jag kunde hitta på vågen.

 Ett vackert blå sken gör vågen lätt att läsa av.

Naturligtvis så var jag bara tvungen att börja använda den direkt och vad kan vara lämpligare att väga än diaboler? Jag började med HN Baracuda, vilka enligt tillverkaren ska väga 30.90 grains per styck och på detta var utfallet på 10 stycken diaboler som slumpmässigt togs ur burken;

30.30

30.04

30.48

30.10

30.24

30.10

30.22

29.98

30.26

30.26

Notera att alla var lättare än vad de förväntas vara, en av dem nästan ett helt grain lättare - betydligt mer skillnad än vad jag trodde. Skillnaden på den diabol som avvek mest (29.98) jämfört med angivet värde (30.90) var alltså hela 3 procent. Frågan är då hur det skulle bli med de betydligt lättare JSB RS? Här är utfallet vid provet av dessa, även här 10 diaboler på slump direkt ur burken;

7.28

7.38

7.30

7.36

7.32

7.32

7.34

7.30

7.34

7.36

Med tanke på att RS egentligen ska väga 7.33 grains så var det här betydligt jämnare kvalité. Största skillnaden hade en diabol på 7.38 grains vilket betyder en avvikelse på strax under 1 procent.

Med en prislapp på ca 200 kr så borde en sådan våg vara intressant och högst överkomlig för alla ägare till en kronograf. Just med en kronograf, en sådan våg och ballistikprogramet Chairgun så kan man klara alla de mätningar som hobbyskytten kan vara intresserad av. Rekomenderas varmt.

Lite vinterskytte med JSB RS samt CZ magasin..

I samband med utvärderingen av CZs magasinsystem så passade jag även på att pröva precisionen med den här kombinationen på mina uppmätta 30 meter utomhus. En klart kylslagen upplevelse med -8 grader utomhus om det inte vore för att man sitter i en sådan bekväm sits att man kan skjuta inne från huset och ut över banan med fötterna komfortabelt placerade på ett element...

Utfallet av dagens övningar med CZ200T

Som vanligt så sköt jag 5 skott på 5 träffbilder men träffbilden längst ner till vänster har ett hål sedan tidigare så det skottet hörde inte till dagens resultat.

Träffbilderna blev:

Grupp 1 - 5 mm

Grupp 2 - 15 mm

Grupp 3 - 12 mm

Grupp 4 - 19 mm

Grupp 5 - 14 mm

Genomsnitt av ovanstående: 13.00 mm.

Mera 200 !!

Nu har jag avslutat utvärderingen av mina magasinsystem för min CZ200T. Som en del av er kanske känner till så köpte jag dels ett 8-skotts Rowanmagasin samt dessutom CZs original 5-skott magasin. Då de båda magasintyperna representerar de två sorters magasinlösningar som finns för modellen på marknaden så tyckte jag att det skulle vara intressant att pröva dem mot varann för att se vilken som passade mig bäst.

Rowans 8-skott magasinsystem.

Rowans system består av två stycken komponenter, dels en magasinhållare och dels magasinen. Hållaren skruvas på mittenkilbasen och sedan skjuter man in magasinet på plats. Det hålls därefter stilla av en liten magnet. Att sätta in och ta ut magasinet fungerar bra och smidigt. En nackdel är dock att en kammare måste ligga tom för att matarpinnen ska få plats så trots 9 kammare så kan man bara ladda 8 stycken diaboler. Fördelen med detta är emellertid att man kan ha magasinet i vapnet utan att en diabol behöver hamna i loppet när matarpinnen sluts.

Magasinet monterat och skjutklart.

En annan fördel är att man kan ta ur magasinet ur vapnet och då finns laddplattan kvar under hållaren så att man enkelt kan ladda singleskott. Hela systemet känns gediget och solitt med ypperlig passning och ytbehandling.

Själva magasinet löst.

Här ovan kan man se själva magasinet, det består av en rotortrumma som man via ett uttag i högra sidan indexerar helt manuellt. När man köper magasinsystemet så måste man välja om man vill kunna sätta in magasinen ifrån höger eller vänster, det finns alltså två versioner av samma system. Jag valde höger för det kändes bäst samt ger möjlighet att använda systemet även i kombination med ett kikarsikte som har stort sidewheel på vänstersidan.

Så långt är allt gott och väl men den största nackdelen är tyvärr att systemet inte fungerar i verkligheten.

Det verkar som att diabolernas kjol är för stor för att passa 100 procent rätt in i magasinets rotor för diabolerna tenderar tyvärr till att falla på huvudet först ner i laddplattan varpå matarpinnen knycklar ihop dem istället för att skjuta dem på plats inuti pipan. Man får alltså eldavbrott som kräver att man avlägsnar magasinhållaren (o däremed även själva siktet) för att kunna rensa ut - mycket frustrerande. Jag testade att placera diabolerna på olika platser inuti rotorrännan för att se om det gick bättre ifall de var framtill, mitten eller baktill men det verkade inte spela någon roll. Likaså prövade jag att placera hållaren olika så att magasinet kom nära mellankilbasen eller långt ifrån den men inte heller detta spelade någon roll - magasinet krånglade hela tiden med vart och varannat skott.

Sammanfattning:

+  Välbyggt, hög kvalité på utförandet

+  Estetiskt prydligt

+  Rymmer många diaboler

-  Dyrt, 635 kr (lösa magasin 415 kr)

-  Kräver höga fästen i de flesta fall

-  Fungerar inte i verkligheten

Nu ska vi gå vidare och kolla på CZs lösning av samma problem, att ge lilla S200 en form av magasinmatning. Här har man satsat på ett tvärställt listmagasin som förs in i vapnet ifrån sidan och som genomgående sticker ut på den andra sidan.

CZs eget magasin, sett från ovan utan kikarsiktet monterat.

Med det här systemet så måste man först demontera laddplattan och därefter skruva fast en magasinhållare. Den tillåter sedan att magasinen förs in ifrån valfri sida av vapnet för att sedan succesivt manuellt puttas igenom vapnet vartefter skotten avfyras. Slutligen så kommer det alltså ut ett tomt magasin på motstående sida som man förde in magasinet som fullt.

Även här så är hela magasinet tillverkat av metall, liksom magasinhållaren. Allt känns gediget och solitt. En liten fjäderbelastad kula ger distinkta klick som tydligt signalerar när en magasinkammare befinner sig framför pipan så att man kan sluta matarpinnen och skjuta in en diabol i pipan. Konstruktionen medger inte att man skjuter utan ett magasin monterat och när ett magasin är placerat i vapnet och matarpinnen sluten så laddas automatiskt en diabol, såvida inte den aktuella kammaren är tom varpå magasinet bara rymmer 4 diaboler.

Magasinhållaren helt tom, utan magasin.

Eftersom magasinet håller varje diabol helt vågrät så kan man aldrig få matningsfel av samma typ som Rowans magasin, här faller alltså aldrig diabolerna lösa ner på en laddplatta utan knuffas istället av matarpinnen rakt igenom magasinet och direkt in till pipan. Magasinet styrs sedan av en liten list undertill vars styrspår framgår tydligt på bilden ovan. Inuti magasinet så sitter det sedan små gummiflärpar som håller fast diabolerna så att de inte ska falla ur magasinet när man hanterar detsamma löst utanför magasinhållaren.

Sammanfattning:

+  Bra pris, 468 kr (inga lösa magasin existerar dock)

+  Funkar bra med vilka fästen som helst

+  Driftsäkert och pålitligt

+  Hög finish och kvalité, gediget

-  Osäker livslängd på gummiflärparna som slits

-  Låg kapacitet med bara 5 diaboler

-  Kan inte skjuta singleskott utan magasinet

För min del så överväger helt klart fördelarna för CZs lösning, det enda jag önskar är att man enkelt kunde köpa fler lösa magasin till bra priser då magasinen förefaller vara slitagekänsliga. Det hade också varit intressant med dubbelt så långa magasin med kapacitet för 10 diaboler.

Fina fästen !!

Den kände vapenskribenten Håkan Spuhr har nu utvecklat en egen serie med fäste för kikarsikte, i första hand tänkta till entusiasten för skytte på långa avstånd. Här kommer lite bilder på hans estetiskt mycket tilltalande fästen...

Solitt och välbyggt

Snygg egen logo

Smart med snedskurna överfall så att man enklare kan läsa rattarnas värde

Många kul leksaker kan monteras på ett sådant fäste  

Nu är naturligtvis inte dessa fästen tänka för luftvapen utan snarare krutvapen men visst var de vackra? Fungerar de sedan bra hos krutvapen så kan de ju även duga till våra bättre luftvapen, eller hur...?

Lonestar vs staket

Idag så roade jag mig med att skjuta lite Lonestar i det vackra vintervädret. Först så körde jag lite tavelskytte och sedan testade jag bössan på diverse saker, allt ifrån snurrmål och trästaket till mera spektakulära ting. Det är ju alltid roligt att skjuta sönder saker och ju mer destruktivt vapen man har - desto roligare blir det naturligtvis.

Först ut var dock 50 uppmätta meter med Baracudan i hastigheter runt 815 fps (ca 245 mps), här är 10 skott i rak följd:

Den röda zonen mäter 1.00 tum, alltså 25.40 mm.

Träffbilden för dessa 10 skott hamnade totalt på 14 mm och det mest slående är faktiskt hur enkelt det är att skjuta så bra, trots dåliga omständigheter som ett Daisy Powerline 4 x 32 kikarsikte samt växlande (om än svag) vind. Harry Fuller har testat sin 25 Hornet för att räkna fram BC och hans mätningar ger mellan 0.035 till 0.040, beroende på hastighet i intervallet mellan 800-950 fps. Detta förklarar bättre kaliberns kapacitet på längre avstånd än Chairguns generella värde om 0.030 som sannolikt stämmer bättre i lägre hastigheter.

Efter 10 skott skjutna så har jag normalt 5-6 skott kvar innan det är dags för omfyllning så därför riktade jag bössan mot mitt staket för att testa hur mycket drygt 60 joule kan prestera mot detta.

Staketet består av tryckimpregnerat furuplank och är 1.00 tum (25.40 mm) grovt, det är också målat med en grön plastfärg. Staketet uppsattes i den här sektionen för ungefär två och ett halvt år sedan och hade inga synbara skador i övrigt utan består av allt igenom friskt virke.

Mitt staket, färgen har dock flagnat lite.

Som ni ser så tog träffen i mitten av plankan och ovanför lite till höger så ser man gamla träffar ifrån min CZ på drygt 9.00 joule som dock inte går in mer än runt 6-7 mm i plankan. Lustigt nog så rörde sig inte plankan av träffen..

Rakt igenom utan märkbar inbromsning..

Anledningen var rätt uppenbar - Baracudan blåste igenom träplankan som den vore en tunn kartongskiva. Det prasslade lite i buskarna och sedan kunde man hitta en krater stor som en pingpong boll...

Visserligen så slår även min Ultra igenom men det är med nöd och näppe och då gungar alltid staketet våldsamt, ibland sitter dessutom diabolen kvar i plankan efter genomslaget.

Ett rejält mått av försiktighet tillrådes alltså med dessa vapen, det är ingen vanlig 22 FX med runt 40 joule utan ett vapen som lätt genererar 50 procent mer effekt ifrån en projektil som ger ett 30 procent större hål i målet samt väger nästan 100 procent mer än en ordinär JSB Exact.

Själv så kör jag därför samma säkerhetsförberedelser som för 22 LR, vilken ger rätt så exakt dubbla energin ME, ca 120 joule. Bortsett detta så är Lonestar stenkul att plinka med och suveränt lättskjuten. De enda nackdelarna är att den är fysiskt väldigt lång, speciellt med tillsatser på pipan, samt tung som rackarns att spänna upp, nästan som ett fjäderluftgevär. På Ultran och liknande vapen så gillar jag MMC-systemet högt men med den här typen av hammarfjäder så är sannolikt ett vanligt repeterhandtag, typ BSA Scorpion att föredra.

Lonestar med fullt tryck

Nu när jag äntligen har fått min dykarflaska att fungera riktigt och dessutom fått den nyfylld så kunde jag för första gången köra Lonestar ifrån högre tryck än  220 Bar, vilket var allt som Sandstigs dykarflaska orkade med sist jag kronografsköt.

Ifrån 250 Bar med Baracudan på 30.90 grains så blev utfallet följande kurva:

(793)

(797)

(802)

802

806

813

814

816

819

822

820

825

827

821

819

814

812

804

(793)

(775)

Resultaten inom parantes är värden som faller utom acceptabel spridningsgräns, så jag räknar bara de 15 bra skotten i mitten av kurvan.

Genomsnittet är 816 fps (249 mps) vilket betyder 45.70 ft/lbs (62.00 joule).

Spridningen blev då 25 fps med Min 802 och Max 827 fps.

Det slutliga trycket som återstod efter mätningen var 150 Bar varpå dessa 20 skott kostade exakt 100 Bar vilket ger 5 Bar/skott. Drar man av de 3 första skotten som man inte har nytta av (uppgående kurva) så förbrukar de 3 x 5 = 15 Bar och det är därför inte nödvändigt att ladda mer än 235 Bar för att få 15 bra skott kvar. Dessa kommer då att förbruka 5 x 15 = 75 Bar och då blir arbetsintervallet 235-160 Bar.

Eftersom Lonestar har en tub med bara 100 cc så betyder det att man får ut väldigt många fyllningar på en flaska och detta uppväger på sitt sätt att man får ut få skott på en fyllning av vapnets tub. Med min 8 liter 300 Bar Faber så erhåller jag 59 fyllningar enligt ovan och det betyder 885 skott.

Jämför jag med min CZ som har 122 cc tub så blir dock skillnaden stor, det vapnet arbetar mellan 180-110 Bar där man får ut 50 skott och det betyder 101 överfyllningar för 5050 st skott. Fast då är ju iofs effekten bara 9.50 joule istället för 62 joule, sex gånger högre effekt.

Skulle man sedan räkna antalet joule per skott i förhållande till fyllningarna så ger Lonestar 6 x 885 = 5310 jouleskott jämfört med CZs 0.95 x 5050 = 4798 jouleskott.

Allt går ju som sagt att bevisa med matematik och statistik, eller hur...?

Reparationen av min flaska

Min gamla och nya plunger 

Igår anlände min reparationssats till kranen på dykarflaskan, dagen efter jag hade beställde den. Tillsammas med delarna så medföljde även en sprängskiss. Notera förresten bilden ovan, på min gamla plunger så saknades hela den transparanta packningen och även själva packningshållaren - allt nedanför själva den solida kroppen hos plungern var helt borta.

Räkningen blev följande:

1 st O-ring - 10 kr

1 st O-ring - 10 kr

1 st Plunger - 50 kr

1 st Packning - 10 kr

1 st Frakt - 20 kr

Summa: 100 kr + moms = 125 kr.

Själva arbetet gjorde jag själv, efter att ha fått en kort beskrivning om hur man går tillväga. Dessutom så hade jag ju sprängskissen som vägledning för ordningsföljden hos de olika delarna. Själva arbetet tog ca 15-20 minuter effektiv tid, oräknat tiden för tvätt och avkalkning samt tillhörande torktid av en del smådetaljer. Själva jobbet var mycket enkelt och det torde vem som helst klara av med samma förutsättningar. Verktyg som användes var en insexnyckel samt en vanlig spårskruvmejsel.

Det var alltså detta som hade kostat 2300 kr hos den första firman som jag var i kontakt med. De skulle förvisso byta hela kranen (á 1195 kr) varpå resten var arbetskostnad samt marginal för att täcka garantier och ansvarsförsäkringar på arbetet...

Speciellt tack för Tobbe på Hurricane för goda råd och feedback i ärendet.