Direktlänk till inlägg 20 december 2009
Lonestar vs staket
Idag så roade jag mig med att skjuta lite Lonestar i det vackra vintervädret. Först så körde jag lite tavelskytte och sedan testade jag bössan på diverse saker, allt ifrån snurrmål och trästaket till mera spektakulära ting. Det är ju alltid roligt att skjuta sönder saker och ju mer destruktivt vapen man har - desto roligare blir det naturligtvis.
Först ut var dock 50 uppmätta meter med Baracudan i hastigheter runt 815 fps (ca 245 mps), här är 10 skott i rak följd:
Den röda zonen mäter 1.00 tum, alltså 25.40 mm.
Träffbilden för dessa 10 skott hamnade totalt på 14 mm och det mest slående är faktiskt hur enkelt det är att skjuta så bra, trots dåliga omständigheter som ett Daisy Powerline 4 x 32 kikarsikte samt växlande (om än svag) vind. Harry Fuller har testat sin 25 Hornet för att räkna fram BC och hans mätningar ger mellan 0.035 till 0.040, beroende på hastighet i intervallet mellan 800-950 fps. Detta förklarar bättre kaliberns kapacitet på längre avstånd än Chairguns generella värde om 0.030 som sannolikt stämmer bättre i lägre hastigheter.
Efter 10 skott skjutna så har jag normalt 5-6 skott kvar innan det är dags för omfyllning så därför riktade jag bössan mot mitt staket för att testa hur mycket drygt 60 joule kan prestera mot detta.
Staketet består av tryckimpregnerat furuplank och är 1.00 tum (25.40 mm) grovt, det är också målat med en grön plastfärg. Staketet uppsattes i den här sektionen för ungefär två och ett halvt år sedan och hade inga synbara skador i övrigt utan består av allt igenom friskt virke.
Mitt staket, färgen har dock flagnat lite.
Som ni ser så tog träffen i mitten av plankan och ovanför lite till höger så ser man gamla träffar ifrån min CZ på drygt 9.00 joule som dock inte går in mer än runt 6-7 mm i plankan. Lustigt nog så rörde sig inte plankan av träffen..
Rakt igenom utan märkbar inbromsning..
Anledningen var rätt uppenbar - Baracudan blåste igenom träplankan som den vore en tunn kartongskiva. Det prasslade lite i buskarna och sedan kunde man hitta en krater stor som en pingpong boll...
Visserligen så slår även min Ultra igenom men det är med nöd och näppe och då gungar alltid staketet våldsamt, ibland sitter dessutom diabolen kvar i plankan efter genomslaget.
Ett rejält mått av försiktighet tillrådes alltså med dessa vapen, det är ingen vanlig 22 FX med runt 40 joule utan ett vapen som lätt genererar 50 procent mer effekt ifrån en projektil som ger ett 30 procent större hål i målet samt väger nästan 100 procent mer än en ordinär JSB Exact.
Själv så kör jag därför samma säkerhetsförberedelser som för 22 LR, vilken ger rätt så exakt dubbla energin ME, ca 120 joule. Bortsett detta så är Lonestar stenkul att plinka med och suveränt lättskjuten. De enda nackdelarna är att den är fysiskt väldigt lång, speciellt med tillsatser på pipan, samt tung som rackarns att spänna upp, nästan som ett fjäderluftgevär. På Ultran och liknande vapen så gillar jag MMC-systemet högt men med den här typen av hammarfjäder så är sannolikt ett vanligt repeterhandtag, typ BSA Scorpion att föredra.