Airpang

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Johnny Ottosson - 8 oktober 2017 16:00



Grönt är det nya grå?


  Den första diabolen av annat material än bly som jag faktiskt har skjutit bra med!


Diaboler av ett annat material än blylegeringar har kommit och gått under de 35 år som jag har pysslat med luftgevär. Det första stora varumärket bakom dessa var Skenco från Ungern under slutet av 1980-talet men sedan dess så har förmodligen Prometheus/Dynamics serie av miniéliknande projektiler varit de mest välkända. Den gemensamma nämnaren för alla dessa alternativa diaboler som jag har prövat under årens gång har emellertid varit att de endera har skjutit dåligt eller rent av riktigt uselt!


Dock så har utvecklingen gått framåt och jag har sett hur fler och fler vapentester innehåller olika blyfria projektiler vilka inte sällan har levererat riktigt bra praktisk precision. Av den anledningen så kände jag att det kanske är dags även för mig att pröva något nytt. Sagt och gjort så beställde jag en burk 177 Baracuda Green av pur nyfikenhet.


Barcuda från HN har ju under flera decennier gjort sig kända som extremt tunga diaboler i alla sina kalibrar med långa kraftfulla profiler. Mitt gamla BSA matar jag exempelvis med 21.14 grains tunga Baracuda i kaliber 22, en ypperlig diabol och betydligt tyngre än det mesta i den kalibern. 


  Lätta diaboler ger hög hastighet - 195 mps från knappt 8 joule..


Lite lustigt är det då att Baracuda Green trots sitt namn är en extremt lätt diabol, med blydiabolers mått mätt - blott 6.64 grains tunga. Detta att jämföra med blyversionen på imponerande 10.65 grains! Varumärket på diabolen kan alltså lätt misstas från en ytterlighet till en annan. Reslutatet av den låga vikten är en högre utgångshastighet liksom en därtill hörande kortare bantid. Hastigheten faller emellertid snabbt på grund av detta och HN rekommenderar därför att dessa diaboler i första hand ska användas till kortare avstånd (ut till 30 meter) samt för effektsvaga vapen - med andra ord perfekt för svenska förhållanden.


Nästa sak skiljer mina favoritdiaboler JSB RS från Baracuda Green är priset, de sistnämnda kostar i skrivande stund 75 kr för blott 300 st vilket blir 25 öre/st. Numera klassiska RS betingar 69 kr för fulla 500 st, alltså 14 öre/st - nästan halva priset. Att välja blyfria diaboler kostar alltså en hel del, även om det i reda pengar inte handlar om några enorma summor vid normalt skytte.


Rent praktiskt så handlar det om enormt homogena och rena diaboler, dessutom blanka och fina med den traditionella Baracudans vanliga formgivning. Variationen mellan diameter på kjol och huvud är minimal så det förefaller som att dessa diaboler är enklare att främställa identiska med varann än vad som är fallet hos vanliga blydiaboler.


Under helgen här så gjorde jag en första informell bekanskap med nyförvärven. Jag sköt tre tavlor med JSB RS eftersom det är den diabol som har levererat bäst resultat i just mitt unika vapenexemplar tidigare och jämförde sedan den tavla som inte var bäst och inte var sämst mot motsvarigheten skjuten med mina nya Baracuda Green. Avståndet var 15 meter och det blev tio diaboler i varje serie, alltså totalt 60 st.

 

Klassisk Baracudaform även på dessa nya lättviktare.  


Resultatet blev överraskande bra och tillräckligt uppmuntrande för att jag ska känna mig motiverad att undersöka den här diabolens prestanda ytterligare framöver. Ni kan se en glimt av resultaten på försättsbilden överst i dagens inlägg. Rent subjektivt sett så kändes Green väldigt förtroendeingivande att skjuta med, om än lite tungladdade vilket förmodligen beror på dess hårdare materialstruktur. Den låga vikten gör dem dock vindkänsliga och då ska man veta att de lätta JSB RS är ändå inte den mest vindstabila blydiabolen på marknaden men trots detta så var skillnaden märkbar.


Av mina mycket fragmentariska första bekantskaper så känns Green spontant inte som ett solitt första- eller allroundval men den är ändå imponerande på sitt eget sätt. Det fanns, som sagt, en period för inte så länge sedan då blyfria diaboler närmast var rena skämtet och detta är defintivt inte fallet med Baracuda Green.


Är man orolig eller obekväm med att använda diaboler av bly och skjuter under svenska förhållanden (>30 m, 10J 177) samt är beredd att ta den extra kostnaden så är dessa diaboler faktiskt vettiga alternativ.


Något som jag tidigare aldrig har kunnat säga om blyfria diaboler...





ANNONS
Av Johnny Ottosson - 30 september 2017 17:00


Bra pipor?


  Vilken pipa är bäst?


På det svenska luftvapenforumet så har ett kärt ämne åter igen dykt upp - vad som är en bra pipa och vad som inte är det. Vågar man lita på en pipa i fabrikat X eller är tillverkare Y bättre på att göra bra pipor?


Rent allmänt så gäller följande:


Nu är det inte raketforskning att göra en bra pipa - detta klarar de allra flesta tillverkare av att göra på en nivå som vanligtvis överstiger ägarens förmåga att generera praktisk precision med nyss nämnda pipa.


Vidare så är inte alla pipor "one size fits all" - alla pipor är bäst inom ett specifikt hastighetsregister, vilket kan skilja lite beroende på vilken ammunition som den unika vapenindividen föredrar.


När en tillverkare, exempelvis då FX Airguns, skapar en pipa för en vapenmodell så utformar man naturligtvis pipan så att den går optimalt i det hastighetsregister där vapnet oftast kommer att användas och med en diabol som är vanligt förekommande.


På detta sätt så blir flest av "rätt kunder" överlag nöjda med produkten.


Är då USA och andra ostrypta marknader viktigast, då utformas piporna för 850-900 fps. En brittisk tillverkare som säljer bra på hemmamarknaden utformar på motsvarande sätt sin pipa för att den ska gå optimalt runt 16 joule istället för på full effekt osv. 


Har man sedan två viktiga marknader så är det naturligtvis inget som hindrar att man gör en pipa optimerad för varje marknad men man kan även välja att göra en enda och låta de kunder som inte använder vapenmodellen under dess optimala förutsättningar drabbas av en något mindre perfekt teknisk egenprecision.


När det gäller Sverige och vår effektgräns på 10 joule så är naturligtvis vapen på 16 joule närmare vår verkliga hastighet snarare än vapen byggda för full effekt. De enda vapen som optimeras för just 10 joule är i regel rena tävlingsvapen för olika former av 10 meters tavelskytte liksom luftpistoler och liknande.


Detta sagt så ska man även betänka att vi talar om nyansiella skillnader och de flesta andra variabler kan kasta om möjligheterna att nå optimal teknisk egenperecison av helt andra skäl, exempelvis "fel" ammunition, kasst kikarsikte/montage, yttre omständigheter som vind etc.


Det är först när man skjuter under i praktiken riktigt perfekta förutsättningar som man kan börja märka effekterna av den optimala hastighetsintervallen hos den unika pipan. Man ska med andra ord inte överdriva pipans betydelse, även om den i sak är viktig.


  Även billiga vapen som denna Crosman 1322 kan leverera förbluffande god teknisk egenprecision.


Marknaden för luftvapen i allmänhet och PCP i synnerhet har dessutom mognat rejält de senaste åren. För ett par decennier sedan när PCP var nya så använde en tillverkare inte sällan vanliga fjädervapens pipor till sina PCP men idag så har man lärt sig betydligt mer om pipor för just PCP och i takt med att den här kunskapen har spridits och att PCP som vapengrupp har fallit i pris så har allt fler lågprisvapen betydligt bättre pipor än vad man tror. Bli därför inte förvånad när ett lågprisvapen på 2-3000 kr genererar en praktisk precision som inte står efter ett premiumvapen för tio gånger den summan. Ett tydligt exempel är ju Beemans QB-baserade PCP som i AEACs testvideo sköt bättre än de flesta dyra premiumvapen som kanalen har prövat.


Utvecklingen är ungefär som toppfarten hos personbilar - när jag var grabb så var 200 km/h som toppfart en utompisk hastighet som krävde en ren sportvagn. Idag så klarar de flesta rena  bruksbilar av detta utan alltför stor ansträngning och detta trots att de relativt sett är bra mycket billigare än sportbilen för fyra decennier sedan.


Något som emellertid kvarstår som en evig sanning är att det spelar ingen roll om bilen klara av 210, 240 eller 280 km/h för vilken fart den än mäktar med så är detta fullt tillräckligt, utom möjligtvis under vissa specifika tävlingsförhållanden.


Precis samma sak är det med pipor - de flesta pipor (o även förbluffande billiga sådana) skjuter bättre än de flesta vanliga skyttar under vanliga förhållanden. Hur bra en pipa presterar på 100 meter är för de flesta svenska entusiaster inte intressant då man sällan eller aldrig skjuter på avstånd längre än 30 meter ändå.


Det som exempelvis FX AIrguns gör med sina liners för Crown etc är närmast att jämställa med dragracing för bilar, visst är det kul på ett akademiskt plan att se var gränsen går och visst är det en fantastisk produkt men för en vanlig fantast så är dessa nyanser närmast av marginell nytta. 

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 22 september 2017 05:00


BSA R10 SE


Ännu en synnerligen välgjord video..


BSA har ju på pappret långt ifrån imponerande prestanda med sin senaste inkarnation av den numera rätt så gamla R10-serien. Tittar man på spridning ifrån skott till skott, antal skott på fyllningen och inte minst nivån av anslagsenergi vid mynningen så känns vapnet minst sagt föråldrat nu i en tid då konkurrenterna i samma prisklass erbjuder prestanda på betydligt bättre nivåer.


Dock så visar videon med all önskvärd tydlighet att de kärnegenskaper som verkligen räknas, den praktiska precisionen samt utförandet på avtryckarsystemet fortfarande är up-to-date, något som även bekräftas gott av de träffbilder som levereras i filmen. 


Givet det för oss måttliga priset här i Sverige och den digra utrustningen hos modellen så torde gamla R10 fortfarande vara ett riktig gott köp. Jag har själv skjutit en hel del med föregångaren Mk II som kaliber 177 och det var ett synnerligen trevligt och välskjutande vapen. Tävlingsvarianten Gold Star torde inte heller ligga långt bort i dessa egenskaper.

Av Johnny Ottosson - 18 september 2017 14:00


Onsala-tävlingen i Vårgårda!


  Inskjutning pågår!


Under den gångna helgen så ägde Onsalas hösttävling rum utlokaliserad i Vårgårda på "Gubbes" marker. Några av oss hade ju redan varit där under våren men den här gången så hade man byggt upp komplett nationell tävlingsbana i närområdet - en enastående prestation, bara det. Området där tävlingsbanan var förlagt ligger minst sagt avsides men i gengäld väldigt naturskönt, här var stationerna utspridda mellan (mestadels) skogsmark men även över fält och till och med tvärs över en liten sjö.


  Den lilla sjön var en trevlig station.


Förutom en utsökt trevlig, men väldigt utmanande, bana så var vädret så bra som man någonsin hade kunnat önska sig så här sent på säsongen - nästan helt vindstilla, lagom varmt och även lite sol då och då. Märkligt nog så var uppslutningen ändå ganska tunn, vilket var lite förbluffande med tanke på omständigheterna.


  En rejäl inskjutningsbana fanns naturligtvis - allt tydligt avspärrat.


Den enda grupp som var överrepresenterad, i relation till övriga tävlingar som vi har varit på under året, var yngre juniorer, vilka var väldigt talrika - äldre junior (13 år eller äldre) hade dock bara en enda deltagare. Detta är ju lite märkligt, själv så hade jag gissat att äldre juniorer borde vara fler än yngre juniorer. En anledning till detta kan ju vara att syskon till en entusiast följer med av "bara farten".


  Familjens deltagare i spänd koncentration.


Stationerna var över lag väldigt långa och poängen blev därför relativt blygsamma trots goda förhållanden i övrigt. De bästa skyttarna landade på strax under 25 poäng (av 30 möjliga) i en tät klunga, vilket föranledde ett par särskjutningar på slutet. Bakom toppskyttarna så var 10-20 poäng ganska så normalt, förutom då junior- och debutantklasserna som ju "räknar dubbelt" på poängen (1P plåtträff, 2P fällning).


  En del stationer hade en spännande placering på målen...


Min egen tävlande konstaterade även han att det var fler långa banor än vad han någonsin hade sett och blev till en början en smula modfälld, inte minst då han kunde notera att det övriga sällskapet i hans grupp (Tomaz, 16J och Ulf, 45J) "fällde ju allt". Efter att ha blivit informerad om att båda dessa skyttar är väldigt duktiga samt att hans eget vapen - som ju defacto egentligen är en luftpistol på  bara 8J - inte ens har hälften av den lägsta anslagsenergin i övrigt så knatade han på och kunde slutligen till sist leverera ett riktigt bra resultat, inte minst uppmuntrad av sina två medtävlanden.


  En luftpistol från Crosman kan räcka ganska långt...


Något som var nytt (för oss) i sammanhanget var att man körde två tävlingsstarter, vilket ju var en helt utmärkt idé som jag hörde flera deltagare lovprisa. Bra tänkt, där! En annan rolig sak var att man hade lyckats utverka en mycket välmatad och påkostad goodiebag för våra minsta juniorer, sponsrat av ett känt brittiskt luftvapenfabrikat. Mycket trevligt och uppskattat!


     Särskjutning är alltid spännande!


Sammanfattningsvis så var det på sedvanligt sätt en mycket välarrangerad tävling, som det brukar vara när Onsala arrangerar - man märker tydligt att detta är en klubb som har en väl inrepeterad rutin på tävlingsanordnande. Hatten av går naturligtvis till "Gubbe" (med dito hustru) som har lagt ner en avsevärd tid på att arrangera eventet och som dessutom upplät sin egen mark till ändamålet.


Vi som deltar kan bara ödmjukt tacka för detta goda initiativ.


     En helt egen parkeringsplats är man sällan bortskämd med..


En extra känsla av röda mattan blev undertecknad belönad med efter allt gnäll över vattensjuka parkeringar under vårens tävling på samma plats, en helt egen reserverad parkeringsplats. Att sedan vissa värmlänningar inte kan läsa är ju en helt annan sak som man knappast kan skylla värden för...

      Hösten är en vacker tid för tävlingar, om vädret bara är bra...

Av Johnny Ottosson - 8 september 2017 20:00



Everybody loves an underdog!


 “The world is officially an changed place!”


Steve på AEAC är en entusiast med förmånen att få pröva nästan alla av marknadens nyaste och mest exklusiva vapen varför han - högst begripligt - lätt har blivit en smula blasé över dagens high-end PCP. Nackdelen med detta är att man inte sällan utvecklar en lätt nedlåtande syn på de enkla och billiga vapen som utgör de första stegen på trappan mot teknisk fulländning. Likaså blir man också oftast en smula luttrad och det ska mycket till innan man reagerar eller höjer på ögonbrynen åt någon ny modell på scenen och i synnerhet en enkel och billig sådan.


Enter Beeman Cheif.


Som de flesta vet så är detta en PCP-version av den ålderstigna QB-78, vilken i sin tur är en klon av en Crosman från mitten av 1960-talet. Ett mycket enkelt, för att inte säga rudimentärt, PCP i den absoluta lingonligan med en prislapp om blott $179 vilket i skrivande stund innebär 1425 SEK – småpotatis i luftvapenvärlden och i synnerhet för ett PCP.


  Skulle du välja ett luftgevär under 1500 kr för precisionsskytte på bortåt 100 meter...?


Av naturliga skäl så är Steve måttligt imponerad över skapelsen som (antar jag) hans uppdragsgivare har jagat på honom att presentera. Visst är modellen en storsäljare (mest på grund av sitt låga pris) men för en rutinerad och hängiven luftvapenfantast så är den nog lika spännande att recensera som en ny Nissan Micra för en driven biljournalist. Föga förvånande så får passning, finish och den övergripande känslan av kvalité en artig sågning för att inte tala om avtryckarsystemet och även säkringen som han närmast skakar på huvudet över. Man kan riktigt se hur han tänker att man ”får vad man betalar för – o den här bössan är billig!”


Notera därefter hans reaktion när han börjar skjuta bössan, först på 50 yards (ca 45 meter) och sedan på fulla 100 yards (ca 90 meter). Visst behåller han en sammanbiten min men man kan ändå se tydligt på honom hur tankarna snurrar när skott efter skott landar på nästan precis samma plats. När han sedan levererar fem skott non-stop på 90 meter som alla hamnar inom en cirkel på 30 mm så kan han inte riktigt hålla sig längre…


Man kan tycka vad man vill om billiga PCP men när de kan leverera praktisk precision på den här nivån så kan man inte längre snacka bort dem. Här finns en precision som inte hade gjort en köpare av ett gevär med en tio gånger så hög prislapp besviken.


Jag är övertygad om att billiga PCP (prislappen under 5000 kr) kommer att ta en stor del av marknaden framöver och detta kommer att ställa en hård press på vapen i segmentet 5-10.000 kr. Om dessa vapen inte skjuter bättre än vapen för 1500 kr och samtidigt inte kan leverera finish, passning och kvalité hos ett vapen i en ännu högre prisklass, vilket berättigande har de då egentligen?

Av Johnny Ottosson - 13 augusti 2017 18:00


 

Plastic Fantastic!


  Ett rött magasin blir kanske enklare att hitta i gröngräset?


Något som har kommit mer och mer i samhället och som naturligtvis även kommer att påverka vår hobby är 3D-skrivare. Numera så finns det ett flertal företag som pysslar med detta och ett fåtal av dem har dessutom riktat in delar av sitt sortiment på tillbehör till luftvapen. Här kommer ett exempel på ett sådant företag:


https://smwengineering.co.uk/

Av Johnny Ottosson - 3 augusti 2017 20:00



Till salu !


  Låt oss säga såhär - min vän är bättre på att hantera ett vapen än att hantera en kamera...


Idag kommer det en annons på ett gevär som jag själv har haft en hel del kontakt med, om än i förbifarten. Min gode vän, den numera dessvärre framlidne, Bosse Wendelbacke köpte bössan ny eftersom han vill äga "en klassiker som fortfarande kunde köpas över disk" och valde då ut detta ex på grund av dess vackra stock.


Tyvärr så kom arbete, resor och själva livet ivägen så bössan blev inte skjuten med speciellt mycket. Efter ett par år av mycket sparsam användning så uppdrog han åt mig att sälja bössan, då för det triviala priset av 3500 kr - halva nypriset ungefär.


En annan vän köpte den direkt och har nu ägt den några år under vilka den har används synnerligen sparsamt. Även här så har tiden inte riktigt räckt till och då han dessutom är lycklig ägare till en hel rad andra fina vapen så var det dags att skicka ut den här bössan till försäljning ännu en gång. Den enda skillnaden sedan sist är att det nu har monterats på rembygeldubb på stocken.


  En mycket fin stock av valnöt, precis som jag kommer ihåg den sedan sist...


Denna gång så säljs bössan tillsammans med ett kikarsikte av fabrikat BSA som håller 3-12/44 Ao och det begärda priset är 4000 kr (+ ev frakt). Vapnet har kaliber 22 och är i enastående gott skick, det säljs strypt till licensfria 10 joule och säljaren förbehåller sig rätten att välja köpare. Den köpare som har möjlighet att hämta vapnet rent fysiskt hos köparen eller möta upp honom strax norr om Göteborg får förtur.

Av Johnny Ottosson - 2 augusti 2017 17:00



En mycket spännande nyhet!


 En het nyhet till ett riktigt bra pris - 1695 kr!


Idag lanserades till sist Snowpeak CP2 här i Sverige med strax under 1700 kr på prislappen. Detta är ett modulärt vapensystem som, förutom vapnet, även består av två pipor, en lös axelkolv samt ett automatindexerande magasin - dock inte ljuddämparen som visas på bilden ovan.


Precis som systermodellen CP1 så drivs CP2 dessutom av vanliga 12 grams Co2-patroner.


Här får man alltså valmöjligheten mellan en pistol, ett karbingevär, singleskott eller automatindexerande magasin till ett riktigt bra pris. Prestandamässigt så handlar det om 185 mps eller 8.50 joule vilket är precis lika mycket som min PCP-drivna Crosman 1701p levererar- en precis lagom effekt för ett licensfritt vapen. Här finns tillräckligt med kraft för att ge vettig praktisk precision ut till ca 30-35 meter samtidigt som man sparar drivmedel jämfört med ett vapen som ligger på fulla 10.50 joule E0.


De två pipor som ingår med vapnet är på 45 cm och 21 cm, vikten på vapnet är inte angiven men torde ligga på strax under 1500 gram med den långa pipan och axelkolven monterad. Vapnet finns bara med kaliber 177 i nuläget och vill man ha ytterligare ett magasin förutom det som följer med vapnet så kostar dessa 299 kr/st - ett förhållandevis lågt pris för ett automatindexerande magasin.


Tillsammans med ett rödpunktsikte eller ett enkelt kikarsikte från eBay etc så torde man kunna få ett komplett set klart för skytte endera som pistol eller som gevär för under 2000 kr.


Jag vet emellertid att valet av Co2 som drivkälla kan vara kontroversiellt då ska man inte glömma att man med den här typen av effektnivå så får man ut mängder (ca 30-50) av skott på en Co2-patron samtidigt som man erhåller rekylfri PCP-prestanda utan att behöva skaffa varken handpump eller dykflaska, inte heller drabbas man av det ständiga pumpandet som en MSP kräver. 


En av de stora nackdelarna med Co2-drift, förutom kostnaden, är emellertid temperaturtåligheten, eller snarare bristen på denna. Sant är att Co2 tappar effekt vid låga temperaturer och detta måste man ju som köpare ha med i sina beräkningar. Dock så finns det många skyttar som inte skjuter utomhus när det är kallt och då fungerar ju Co2 lika bra som vilken annan rekylfri drivkälla som helst. 


Jag tror att detta kommer att vara ett perfekt pröva-på-vapnen för den som är ny till hobbyn. Den är billig, enkel att använda och flexibel eftersom den erbjuder skytte både som pistol och som gevär. Den är dessutom portabel igenom sitt blygsamma format och tyst att skjuta med tack vare en måttlig effekt. 


Det skulle förvåna mig om detta inte skulle bli en ordentlig storsäljare!

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok

Visitors

Följ på Instagram

Airpang på Instagram

https://instagram.com/airpangsweden/

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se