Att skilja rätt från fel..

Idag kunde jag läsa följande inlägg på Airgun:

Huvudet i sanden

Idag så har Laxå Skytteklubb äntligen officiellt tagit bladet från munnen och igenom Anders Günther via Airgun förklarat sitt ställningstagande i licensdebatten.

Det är naturligtvis mycket bra, om än sent påkommet, men jag förvånas ändå av det ställningstagande som presenteras, inte minst med bakgrund av det faktum att jag själv i tidigare diskussioner runt detta ämne med Anders himself har fått intryck att man egentligen tar mycket allvarligare på problemet med illegala vapen på våra tävlingar än de ståndpunkter som man nu har beslutat sig att torgföra.

Kort sammanfattat så slår man helt ifrån sig alla former av ansvar för att säkerställa att tävlanden besitter nödvändiga dokument för att få lov att tävla och hänvisar enbart till skytten.

Skytten, det är alltid skyttens personliga ansvar och klubben har inget som helst ansvar.

Detta väcker ju onekligen frågan om vad som sker när man ser att en deltagare fuskar? Självklart bör man inte göra något åt detta, det är ju skyttens ansvar att reglerna efterlevs. Om en tävlande beter sig säkerhetsmässigt tveksamt när han riskerar både liv och lem på medtävlanden? Skyttens personliga ansvar naturligtvis, varför ska klubben ingripa?

Nu raljerar jag men jag tror att ni alla förstår poängen. Att ta ansvar för en sak innebär en övergripande syn på en situation som ibland måste gå bortom formalia och praxis.

Alla vet, så även jag och Anders, att det utan kontroller florerar illegala vapen på våra tävlingar. Skulle man till äventyrs ens tvivla på detta så kan man bara läsa ut facit från tidigare tävlingsresultat. Jag jämför här den mest licensutsatta klassen, fjädervapen med full effekt:

2010: 8/5 Onsala: 9 tävlanden, 19/6 Laxå: 19 tävlanden, 31/7 Laxå 19 tävlanden, 11/9 Onsala: 12 tävlande

Man kan säga att det i genomsnitt rör sig om ca 15 deltagare/tävling, trots att Onsalas majtävling i princip regnade bort med helt uselt väder.

Till 2011 så börjar Onsala tillämpa en licenskontroll och då får man plötsligt bara 3 st deltagare i den här klassen, trots ett oslagbart kanonväder och tävlingshistoriens absolut bästa bana.

Utan kontroller så har vi illegala vapen på våra tävlingar, med kontroller så har vi inga illegala vapen på våra tävlingar.

Så enkelt är det.

När det gäller krutvapen, som Laxå befängt nog refererar till, så är situationen en helt annan. Ytterst få personer med illegala krutvapen bevistar jaktstigstävlingar. Har man illegala krutvapen så är man vanligtvis tungt kriminell och då har man inte förvärvat sina skjutjärn för att vinna pokaler utan snarare för att erövra guld på annan sätt.

Nu tror jag inte att personerna i styrelsen hos Laxå Skytteklubb varken är dumma eller blinda. De förstår lika väl som jag och alla andra att utan kontroller så har vi illegala vapen på våra tävlingar. Är det då acceptabelt att bara gilla läget och skjuta över ansvaret som tävlingsledning på någon annan?

"...det är inte vi som klubb som är den myndighet som ska kontrollera detta"

Ni är ingen myndighet men ni har rätt att ställa krav på de som tävlar i en tävling i er egen regi. När ni nu VET att det finns illegala vapen utan kontroller och då ni säger er vara emot förekomsten av illegala vapen på tävlingarna varför motarbetar ni inte dessa illegala vapen aktivt igenom en så enkel, välfungerande och smidig kontroll som Onsala har börjat tillämpa?

Varför?

Ni har medlen, ni har möjligheten och ni bör ha motivationen.

Låt inte allt tal om att motarbeta illegala vapen bara bli en tungans bekännelse utan gör något åt saken, ni behöver inte ens uppfinna hjulet en gång till utan bara följa ett föregivet exempel. Det är enkelt, det är gratis och det är effektivt. Det hjälper vår sport.

Exakt var ser ni problemet?

Sjukdom

Jag har lyckats med konststycket att drabbas av vattkoppor i vuxen ålder och ligger nu utslagen här hemma i hög feber. Sannolikt så kommer jag att göra så åtminstonde innevarande vecka och under den tiden kommer det inga nya blogginlägg, såvida inte radikalt sker inom vår hobby.

Årets första tävling

   Alltid kul att träffas och skjuta, här är Henrik Hagman.

Igår avlöpte årets första tävling nere i Skytteviken hos Onsala LGK. Till skillnad ifrån förra året så var det ett i princip helt perfekt kanonväder. Molnfri himmel och 20 grader varmt. Framåt eftermiddagen så kom det dock lite blåst, men inte i den utsträckningen att det innebar något problem för tävlingen då själva tävlingsbanan låg inne i skogen.

Inskjutning   

För första gången så fanns det två mycket intressanta nyheter. Dels en bana med 3 mål istället för 2 mål på varje station och dels en obligatorisk licenskontroll av de licenspliktiga vapnen. Systemet med 3 mål på varje station var överlag mycket uppskattat och detta hoppas jag sannerligen blir standard framöver. Banan var välplanerad och mycket underhållande, om än ganska svår med ett par riktigt knepiga mål på 50 meter. Maximalt utfall var 60 poäng och bäste skytt överlag presterade 49 poäng.

När det gäller toppresultaten så kan man naturligtvis lätt tro att PCP fullpower är det som dominerar men faktum är att de bästa resultaten var jämnt fördelade över klasserna:

* Öppna Riktmedel - 30p

* PCP FP - 49p

* PCP 10J - 45p

* Fjäder FP - 44p

* Fjäder 10J - 47p

Med andra ord så kan man med gott fog påstå att effekten inte spelar någon större roll. När det gäller fjädervapen så blev det faktiskt bättre resultat med licensfria än med licenspliktiga vapen.

När det gäller antalet tävlande så hade vi 19 st i den populäraste klassen, PCP full effekt. En mycket bra uppslutning om man betänker att alla och envar där bevisligen också hade licens för sina tävlingsvapen. Luftvapenlicenser är alltså inte helt ovanliga och förhoppningsvis så blir de ännu vanligare framöver.

Den klass som fick minst antal deltagare var fjäder fullpower vilket troligtvis beror på att de som tidigare tog med ett illegalt fjädervapen för denna klass nu lät bli utan tävlade bara med sina legala vapen. Här var antalet deltagare bara 3 stycken. Troligtvis så är de få entusiaster som lägger en luftvapenlicens på ett fjädervapen i detta tidevarv av dominerande PCP.

Segrarvapnet i 10J PCP..  

Lilla klassen PCP hade 7 st deltagare och ett mycket blandat startfält i fråga om fabrikat, här hade jag faktiskt förväntat mig fler deltagare - inte minst i skenet att klassen öppna riktmedel drog 6 st deltagare. Fredrik Gross gjorde en enastående insats där med sin Hatsan AT-44 som med 42 poäng knep tredjeplatsen i en särskjutning mot P O Olausson med en FX Airguns Typhoon. Andraplatsen tog Lasse Laursen med en FX Airguns Typhoon och 44 poäng. Själv lyckades jag få in 45 poäng med min lilla CZ200T vilket räckte till förstaplatsen. Det kändes skönt med tanke på medtävlarnas erkänt kompetenta vapen, bland annat en Anschutz och AA PT.

Stora klassen PCP med sina 19 st deltagare och blev en total dominans för FX Airguns. Platserna 1 till 6 vanns med detta fabrikat, först på plats 7 hittade man ett annat varumärke, en Air Arms EV2. Sedan fortsatte resultatlistan med ännu fler vapen från FX Airguns tills en Theoben Rapid dök upp på plats 11. För min egen del så var det BSA Ultra och med 42 poäng så blev det plats 13. En intressant detalj är att samtliga tre förstaplatser erövrades med FX Airguns helt nya Smoothtwistpipor.

   Särskjutning

Lilla klassen fjäder dominerades fullständigt av semirekylfria gamla matchvapen som tog platserna 1-5. Ännu en gång så frågar jag mig det rimliga i att man kör dessa vapen ihop med vanliga rekylerande fjädervapen. Faktum är att 70% av alla som tävlade i den här klassen använde den typen av vapen. Poängen visar också tydligt dessa vapens övertag, bästa semirekylfria vapen hade 47 poäng (!) och bästa rekylerande vapen (HW30S) hade 38 poäng. Några vapen med annan kaliber än 177 fanns överhuvudtaget inte i den här klassen.

Hade man exempelvis kört semirekylfria fjädervapen mot PCP 10J så hade ett semirekylfritt vapen vunnit (47p vs 45p). Detta illustrerar tydligt hur överlägsna dessa vapen är mot de vanliga fjädervapnen i samma klass.

Nästa tävling blir den 21/5 och jag pratade som hastigast med Urban Priman om den här tävlingen. Dessvärre så kommer inte Laxå att följa Onsalas exempel och aktivt motarbeta förekomsten av illegala vapen på sin tävling. Man kommer med andra ord inte att genomföra en licenskontroll på samma utmärkta och välfungerande sätt som Onsala gjorde igår. Istället så kommer man i sin naivitet att blunda och bara hoppas att deltagarna har rena papper på sina vapen. En from förhoppning naturligtvis. Personligen så hade jag önskat att man hade vågat stå upp och också framstå som en mer seriös klubb även om det kan innebära att en och annan deltagare frånfaller.

Den fråga som jag och många andra seriösa entusiaster nu istället måste fråga oss är om vi vill delta på en sådan tävling och därmed indirekt stödja förekomsten av illegala vapen på våra tävlingar. Detta känns högst tveksamt.

Medioker skottmängd...?

Idag har jag fått lite funderingar över varför Eriks test av prestandan hos sin FX Airguns Elite på Airgun skiljer sig såpass mycket ifrån fabrikens officiella siffor, vilka jag presenterade här på bloggen under gårdagen.

Tittar man lite på sifforna så ligger en stor del av skillnaden på det faktum att starttrycket bara var 210 Bar. Eftersom Elite har en regulator så kan man öka systemtrycket rejält utan att drabbas av negativa bieffekter, vilket kan vara fallet om vapnet har en vanlig självregulerande ventil.

Maximalt fylltryck är därför alltså alltid lika med det tryck som kärlet (tuben) är godkänd för att hålla. I gårdagens blogg angav jag 220 Bar men detta är bara det värde som gäller för de smala tuberna. Jag ber om ursäkt ifall detta framstod som oklart. De grövre tuberna från Luxifer, som sitter på 400 & 500, har en godkänd gräns på hela 235 Bar.

Då varje skott i princip motsvarar ett Bar vid detta tryckintervall så förstår man fort varför Erik bara fick ut 70 skott trots sin låga effekt. Hade vapnet varit uppjusterat till dryga 50 fpe (istället för 45 fpe), förutsatt att hans kronograf går rätt, så borde man ha klarat samma mängd skott med betydligt högre effekt eller en rejäl mängd fler skott på den här lägre effekten.

På blott 45 fpe så hade jag nog räknat med åtminstonde 90 skott inom 10 fps. Själv hade jag nog iofs hellre hissat effekten lite och landat runt angivna 70 skott, det är en mängd som räcker gott och väl för allt normalt skytte. Min vanliga Royale 400 med kaliber 22 ger ju 60 skott och det är ytterst sällan jag upplever detta som för lite.

Har man sedan kaliber 25 så vill man ju ha effekt och jag tror personligen att en diabol som HN Baracuda utan vidare klarar bortåt 950 fps med bibehållen praktisk precision (=55 fpe). Det ger en underbart flack projektilbana med effekt nog för alla tänkbara ändamål, stora som små.

När det gäller kronografval så noterar jag i samma tråd på Airgun att Erik använder en kronograf från Combro, alltså en liten plastig enhet som man håller mot pipan eller fäster på pipan med hjälp av ett gummiband etc. Jag har själv haft ett par Combro och jag är inte så förtjust i modellen - av två anledningar:

1. Säkerheten. Lika sant som att barn alltid väljer röd saft före gul saft så kommer man att skjuta sönder sin kronograf. Detta är närmast en naturlag. Att då ha en Combro på pipan betyder att man riskerar att skicka splitter över hela närområdet samt en projektil med kanske 60-90 joule som viker av ifrån sin projektilbana och som kan träffa lite varstans. En del skyttar är dessutom lite lata och håller kronografen med vänster hand samtidigt som de avfyrar med höger hand. Detta är kanske inte så vanligt på den här typen av väldigt långa vapen, såvida skytten inte besitter gibbonarmar själv, men OM så sker och OM man har en dålig dag så kan nog de flesta räkna ut vad som sker ifall man råkar få ett finger eller rent av själva handen framför mynningen på den här typen av vapen just när skottet går.

2. Avvikelsen. Ifrån skolans fysiklektioner så lärde vi oss att hastighet är lika med sträckan dividerat med tiden (V=S/T). Ska vi då ha ett mätredskap med precision så måste därför tidmätningen vara exakt och sträckan vara lång,  då får vi det mest rättvisande mätresultatet. Tiden mäts idag med quartzur och dessa ger all den precision som vi behöver för ändamålet. Problemet är emellertid att sträckan är på tok för kort hos Combron, den är bara ett fåtal centimeter mellan sensorerna. Detta betyder att de värden man får oftast inte stämmer med verkligheten, som regel är dessa genomgående lite för låga. Här har "riktiga" kronografer, med åtminstonde ett par decimeter, en klar fördel.

Jag tror alltså, och detta är min personliga gissning, att Erik har fått misstänkt låga värden helt enkelt på grund av att kronografen spökar. Rätt kronograf hade troligtvis också givit rätt värden.

Det är med andra ord mycket viktigt att man både betänker vilket starttyck för vapentypen som man använder, jämfört med vad tillverkaren förespråkar, samt att man mäter med rättvisa testinstrument. Det är troligtvis därför som de resultat som är presenterade på Airgun skiljer sig såpass mycket ifrån fabrikens värden. Det ska onekligen bli mycket intressant att själv få möjlighet att testa ett sådant vapen för att få en egen personlig uppfattning om vilken prestanda som egentligen kan erhållas.

Härligt väder !

   Ett PCP i skogen och härligt väder, vad mera kan man önska..?

Nu har det kommit riktigt fint väder här i södra Sverige och helgens tävlingar i Onsala kommer att få ett underbart väder. Jag fångade de sista solstrålarna för dagen ute i skogen där jag passade på att rasta min Royale 400 lite.

Nu är de långa seega vinterkvällarna glömda, nu ska vi skjuta och njuta allesammans !

Prestandauppgifter

En del har under dagen hört av sig och undrat lite vad nya FX Airguns Elite har för prestandasiffror. Alltså, vad utlovar tillverkaren officiellt att modellen klarar av?

Jag tog tjuren vid hornen och ringde Fredrik Axelsson himself för att bringa klarhet i detta. På grund av att Elite utrustas med en helt ny ventil och en därtill hörande regulator så når den nya modellen minst sagt imponerande siffror:

* Minst 70 st skott ur 500 cc tub vid starttryck 220 Bar

* Samtliga dessa skott ska ligga inom en 10 fps spridning

* Vart och ett av dessa skott ska ha en energi av minst 68 joule

Anledningen till den här typen av värden är naturligtvis till stor del beroende på regulatorn. Då regulatorer är förlåtande mot avvikelser i starttryck så kan man sannolikt förvänta sig ännu något fler antal skott på samma spridning om man startar med ett något högre starttryck.

Likaså betyder den låga spridningen att det förbrukas väldigt lite onödig luft och detta betyder i sin tur att vapnet blir ovanligt tyst för kalibern. Lite överskottsluft och en jättelik shroud kommer att garantera en synnerligen diskret ljudnivå.

Eftersom man får ut så många skott redan vid 68 joule så kommer man sannolikt också att kunna höja effekten, om så önskas, ytterligare lite eftersom man så att säga har skott att ta av, både vad gäller antalet, spridningen och dessutom även en ljudnivåmarginal.

Detta kommer onekligen att bli den mest spännande produkten ifrån FX Airguns sedan lanseringen av Independence för drygt ett år sedan. Här talar det mesta för att man har skapat det ultimata långhållsvapnet för den som föredrar PCP istället för PCP-Pump som Independence. Med 68 joule leveranseffekt så betyder detta en utgångshastighet av 290 mps med JSB King - sannerligen imponerande siffor för kaliber 25.

Mycket på gång...

Min gode vän Erik på Airgun var idag iväg till FX och hämtade sin FX Airguns Elite och nu sitter jag själv här och väntar på mitt eget exemplar då jag inte hade möjlighet att åka upp för personlig avhämtning. Vi får väl hoppas att posten sköter sig den här gången också..

Elite kommer att bli ett mycket udda vapen i FXs breda sortiment, inte bara igenom en unik laddprincip utan också igenom sin speciella drivkälla och den prestanda som den kan generera. Mer om detta kommer säkert både jag och Erik att presentera succesivt vartefter vi har haft möjlighet att bekanta oss närmare med modellen.

Vidare så kommer årets första tävling att äga rum på lördag och väderprognoserna talar om ett underbart fint vårväder; ca 17-19 grader, strålande sol ifrån en molnfri himmel och mycket måttliga vindar. Kanonförutsättningar med andra ord. Väl mött nere i Skytteviken allesammans.

Till tävlingen så hoppas jag kunna få min CZ200T rustad med öppna riktmedel, den återstående komponenten, en förhöjningsklack, lämnade BAR i eftermiddags och bör komma hit senast på fredag. Tight med tid som vanligt.