Airpang

Alla inlägg under maj 2011

Av Johnny Ottosson - 22 maj 2011 11:45


Den bästa kompromissen


  BSA Mercury

 

Efter dundersuccén med BSA Meteor från 1959 så hade BSA några riktiga guldår i början och mitten av 1960-talet, en period av goda tider som emellertid började lida mot sitt slut när 1970-talet stod inför dörren.


Med en ökande konkurrans både ifrån gamla anrika tillverkare som Diana och även nya uppkomlingar som spanska El Gamo så började försäljningen så sakta svikta i början på 1970-talet. Trots en bra försäljning i Skandinavien och inte minst i Sverige under 1960-talets sista år med uppgraderingen av Meteor till Super Meteor och en del tekniska uppdateringar med exempelvis syntetpackningar så stod det snart klart att något mera genomgripande måste äga rum.


Vid denna tid så sålde BSA fortfarande en hel del krutvapen, vilka bar en stor del av intäkterna, inte minst då modeller som Monarch-serien, varpå luftsortimentet blev ganska smalt, begränsat till Meteor och Airsporter. Den enklare Meteorserien var främst riktade till ungdomar och skyttar på en tight budget medan den mera vuxna Airsporter hade nackdelen av att vara tämligen dyr. Skälet till detta var den komplicerade tillverkningen med en tvärställd laddtapp som man slipade in manuellt för varje vapen, ett arbete som tog tid och medförde ett visst svinn.


Lösningen på problemet var att framställa en mellanmodell, ett vapen som var mera solitt och vuxet än Meteor men inte så dyrt och omständigt att tillverka som Airsporten. Enkelt uttryckt så kapade man Airsportern vid problemkällan, laddtappen, och ersatte vapnets framdel med en brytpipa av samma slag som Meteor. Det blev alltså bokstavligen talat en blandning mellan Meteor och Airsporter.


Direkt vid lanseringen av den nya modellen BSA Mercury 1972 så blev modellen unisont hyllad, både av entusiasterna, marknaden och den dåtida skyttepressen.


Tack vare en kortare transferport så gav Mercury ordentligt med effekt, en tillgång inte minst på exportmarknaderna samt en jämn precision, överlag bättre än den genomsnittlige Airsportern. Därtill så var den enklare att spänna upp igenom den 18 tum långa pipan vilken gav en klart bättre hävstångseffekt än den korta underspännararmen på Airsportern. På känt brytvapemanér så spände man lätt upp och laddade i samma rörelse så Mercury blev snabb och enkel att ladda jämfört med Airsportern. Slutligen så gav man modellen ett strategiskt pris och körde en offensiv reklamkampanj.


Resultatet lät inte vänta på sig, Mercury sålde direkt bra och fanns med i produktion under mer än 20 års tid. Tekniskt sett överlägsen Airsporten men på grund av det konstruktiva arvet av denna modell också behäftad med en del nackdelar, främst att cylindern var dyr och komplicerad att tillverka samt omständig att meka med för den enskilde entusiasten. När efterträdaren Supersport kom 1986 och i samband med Gamos övertagande av BSA så var klockan slagen både för Airsportern och även syskonet Mercury.


På många sätt så kan man alltså säga att den verkliga storhetstiden för BSAs fjädervapen var 1970- och 1980-talet, därefter gick det bara utför. Aldrig tidigare i modern tid hade BSA haft ett bredare sortiment fjädervapen än slutet av 1980-talet. De sista skälvande åren innan PCP började dominera marknaden.


De nya modellerna Supersport (ersatte Mercury) och Superstar (ersatte Airsporter) var ekonomiskt mer förnuftiga att tillverka och smidigare att arbeta med för ägaren. Dock så levde gamla Airsporter och Mercury kvar ytterligare några år på gamla meriter eftersom de fortfarande sålde acceptabelt vettigt. Många handlare lagerförde och köpte gärna på sig Airsporter/Mercury och talade sig varma för dessa till sina kunder varpå en viss produktion fortlöpte långt in på 2000-talet för Airsporten medan Mercuryn avknoppades redan ett decennium tidigare.


För svenskt vidkommande så dog mycket av försäljningen redan 1992 i samband med lagändringen då dessa vapen blev tillståndspliktiga med kaliber 22 & 25. Förvisso fanns licensfria 177 kvar men den accelerande prisbilden gjorde även dessa helt osäljbara på slutet. Jag vill minnas att sista årsmodellen Superstar betingade 5600 kr samtidigt som man kunde köpa en FX2000 för mindre pengar!


BSAs fjädervapensortiment ströps därför ifrån Airsporter/Superstar och Mercury/Supersport till blott bara Supersport och en Gamoinfluerad Meteor (Mk IV). Den nya tidens marknad hade skapats, nybörjare köpte Gamo och andra billigare fjädervapen ifrån konkurrerande fabrikat medan entusiasterna, som skaffade licenser för sina vapen, gick mot PCP.


Epoken av breda sortiment och även många underversioner av de klassiska brittiska stora och kraftfulla fjädervapnen var för alltid över...


Vad är då en Mercury idag, sett i skenet av 2010-talet? Ett charmigt veteranvapen, javisst - men är det praktiskt användbart? Jämför man med Airsporter så får jag nog säga att min egen personliga uppfattning är att Mercury har åldrats bäst. Visst skramlar den märkbart jämfört med moderna fjädervapen, försedda med glidbussningar och tightare tillverkningstoleranser, men Mercurys styrka är att den trots allt inte känns lika gravt föråldrad som Airsportern.


Visst gör en Supersport allt som Mercury klarar av och därtill ännu bättre men steget är inte ljusår bättre som när man går ifrån Airsporter till exempelvis Superstar eller en modern TX200 från Air Arms. Accepterar man konceptet av brittisk fjäderbössa anno dazumal och vill ha ett mer gediget vapen än den klassiska Meteoren så är Mercury ett mycket bra och underskattat val.


Tillverkningskvalité, finish och passform är fortfarande egenskaper som kan glädja en modern ägare på 2010-talet och som mycket få moderna fjädervapen kan matcha upp mot. Öppna riktmedel, kilbasutformning och avtryckarenheter är däremot sedan länge utdaterade och klart sämre än vilken modern HW som helst. Att meka med Airsporter/Mercury är inte roligt, den sluttande formen på cylinderns bakstycke gör dem tricksiga att sätta upp i en fjäderkomprimator och den gängade infästningen av bakstycket (typ gamla HW) gör dem dessutom svåra att återmontera med ren rå handkraft.


Med tanke på hur överprisade Airsporter och Webley Tracker kan vara, speciellt i kaliber 22, och hur mycket skramligare och primitivare en klassisk Meteor är så blir Mercuryn ett utmärkt val för den medvetne entusiasten som har en svaghet för klassiska brittiska järn.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 21 maj 2011 00:49


Okänd avsändare?


Idag blir det bloggkurs Standard 1A. Som den observante och läskunnige besökaren säkert redan har noterat så finns det under rubriken i varje inlägg en rad som berättar om vem som är inläggets författare. Detta står tydligt till vänster om inläggets datum.


Hittils så står det vanligtvis "Av Johnny Ottosson" eftersom det är jag som skriver alla inläggen men det kan även komma att stå något annat namn i framtiden. Om så sker så är det den personen eller organisationens åsikter som torgförs och inte mina egna privata.


En del entusiaster, som i övrigt inte uppenbart förefaller vara alltför hårt inavlade, har nämligen ändå lyckas missförstå eller läsa in helt andra personers budskap i de texter som jag själv personligen har författat. Makalöst? Ja, jag håller med. Men faktum kvarstår, människor är olika och en del kan lyckas med de mest exceptionella ting.


Låt oss därför klargöra saken en gång för alla:


Det som står i bloggen under mitt namn är - håll i er nu - mina egna privata åsikter. Skulle det nu stå "Av Kalle Svensson" så är det inte längre mina egna privata åsikter utan då är det Kalle Svenssons egna privata åsikter - som kan, men inte behöver, delas av mig själv.


Hänger ni med?


På samma sätt så skulle det kunna stå "Av Onsala Luftgevärsklubb" och då är det officiella åsikter som framförs ifrån någon i klubbens styrelse och inte längre åsikter ifrån mig eller någon annan.


Nu kan naturligtvis vän av ordning gnälla och hänvisa till mottagarens tolkningsföreträde av ett budskap, en princip som jag för övrigt håller med om. Men det ändrar inte det faktum att man måste läsa vad som står skrivet och inte själv ta sig friheten att frikostigt tolka mina privata budskap som någon helt annans.


Den lite mera jordnära benämningen lyder: "Man ska inte göra sig dummare än vad man är".


Läsförståelse är dock ibland något av en överkurs, antingen på grund av bristande förmåga eller av ren illvilja. Ett exempel på detta är när man påstår att jag har skrivit att Laxå Skytteklubb är oseriös - något som är en ren och skär lögn.


Det jag har skrivit är att jag önskade att Laxå Skytteklubb vore mer seriösa.


Ser ni skillnaden? Detta är läsförståelse. Om man inte klarar av konststycket att läsa en text utantill så ska man definitivt inte sätta sig till doms över rätten att uttolka eventuella dolda budskap i en text.


Läs om, läs rätt, tänk efter och tala först därefter.


ANNONS
Av Johnny Ottosson - 20 maj 2011 09:15


Imponerande !


  

En sådan effektkurva har inget annat vapen på marknaden (klicka för större bild)

 

Idag har jag äntligen fått tid över att mäta min FX Airguns Elite och fått svart på vitt vad just detta exemplar presterar. Ni kommer säkert ihåg vad som utlovas i specifikationerna ifrån fabriken; "...70 skott om minst 50 fpe inom 10 fps spridning..". Här sticker man ut hakan ordentligt så nu ska vi se vilken täckning som finns för detta påstående.


Förutsättningarna är följande: Diabolerna som användes var HN Baracuda 30.90 gn som har tagits direkt ur en oöppnad ask, helt osorterade, otvättade och inte oljade. Trots att Baracudan varierar en hel del i vikt så valde jag ändå att köra den här diabolsorten, en av anledningarna var att jag ville jämföra mot min gamla BSA Lonestar som jag bara har effektmätt med just den här diabolen. Baracudan är också gynnsam för PCP eftersom den är för kalibern rejält tung.


Den korta kurvan på diagramet ovan är BSA Lonestar och den långa då naturligtvis Elite.


Eftersom FX Airguns använder sig av Luxfers flaskor, vilka är godkända för 235 Bar, så valde jag just 235 Bar som starttryck. Detta mätt enligt manometern på mitt fyllkit, vapnets manometer visade då 240 Bar. Kronografen var en Pro-Chrony Beta och avståndet till densamma var 80 cm från mynningen. Belysningen ordnades av Pro-Chronys original belysningssats.


Utfallet blev då som följande, vid den här mätningen på detta exemplar vid den här tidpunkten:


Högsta Värde: 871 fps (265 mps) = 52.00 fpe (70.60 joule)

Lägsta Värde: 856 fps (261 mps) = 50.29 fpe (68.19 joule)

Medelvärde: 866 fps (264 mps) = 51.47 fpe (69.80 joule)

Maximal spridning: 15 fps (4.57 mps)


Ovanstående är räknat ifrån kurvans första 90 (!) skott. Totalt 100 skott visas ovan och man ser tydligt hur kurvan rasar precis vid skott 91.


Hur ska vi då sammanfatta det hela?


Effekt: Att gå över 50 fpe var inga problem, till och med lägstavärdet låg över.

Antal skott: Angivet 70 skott var helt klart i underkant, här fick jag 90 skott..!!

Spridningen: Målet var max 10 fps, här blev det 15 fps.


Den enda invändning som jag möjligtvis kan hitta ifrån angivna värden var spridningen som låg 5 fps över målet, alltså 15 fps istället för 10 fps. Då ska man dock betänka att Baracudan inte är lika homogen i sina vikter som exempelvis JSB King. Med den sistnämnda så skulle jag inte förvåna mig om 10 fps blev den maximala spridningen.


Effekten var högre än angivet, också detta beror ju delvis på de förhållandevis tunga diabolerna. Hela 2 fpe över betyder att det finns lite marginal till den som skjuter med lättare diaboler, som exempelvis JSB King.


Mest remarkabelt var dock antalet skott och detta, ihop med den otroligt låga ljudnivån, är den egenskap som verkligen placerar Elite i särställning. Att få ut 90 skott - där samtliga ligger över 50 fpe - är en otrolig bedrift om man betänker att spridningen låg på blott 15 fps med helt råa diaboler, direkt ur burken.


Skulle man sedan överladda utöver 235 Bar, vilket inte rekomenderas, så blir jag inte förvånad om ett väl inskjutet exemplar med 245-250 Bar skulle klara otroliga 100 skott på den här effekten med den här maximala spridningen.


FX Airguns har skapat många milstolpar i utveckligen av våra moderna PCP. Jag har själv haft förmånen att följa evolutionen på första parkett under de senaste snart 15 åren och det är min fasta övertygelse att Elite kommer att tillhöra en av de vapen som vi i framtiden kommer att tänka tillbaka på i ett historiskt perspektiv.


På samma sätt som FX2000 och Cyclone-serien så tror jag att Elite kommer att hamna i en särställning. Visst är vapen som Revolution/Monsoon och Independence intressanta tekniska stickspår men dessa ser jag som Halo-produkter. De är inga storsäljare och kommer inte heller att bli, de finns för att visa omvärlden och inte minst konkurrenterna att tillverkaren kan - om han vill - skapa produkter som anses omöjliga och som manifesterar den tekniska spetskompetensen.


Skillnaden till Elite är att Elite är ett vanligt vapen, ingen PCP/pumphybrid eller halvautomat utan ett helt vanligt PCP, om än med extraordinära prestanda. Detta, tror jag, är nästa steg i utveckligen av framtidens PCP.


Jag kommer ihåg för ganska exakt 10 år sedan, i mitten av april 2001. Då tog jag leverans av mitt första vapen från FX Airguns, en splitt ny FX2000DL för den nu facila summan av 5495 kr. Detta var då en riktig drömbössa. Jag hade först bekantat mig med föregångaren, Webley Axsor ett par år tidigare men då hade den varit ekonomiskt ouppnålig med en prislapp på nära 9000 kr.


Med 28 fpe så dånade den ordentligt när man sköt men detta var faktiskt inget som man brydde sig om, upptagen som man var över det faktum att man fick en vidunderlig praktisk precision och mer kraft än vad något annat av mina tidigare fjäderluftgevär hade erbjudit. Den gav 32 skott, fyra magasin, med en spridning av 20 fps och man häpnade över denna höga tekniska kompetens, dessutom bländades man av utrustningsnivån som inkluderade både manometer och löstagbara magasin.


Jag minns hur jag och en skyttekamrat satt i en grusgrop en sen natt efter att ha skjutit en hel sommarkväll och filosoferade över detta tekniska mästerverk, hur skulle ett framtida vapen överhuvudtaget kunna toppa en FX2000?


Idag sitter jag här med Elite, ett vapen som ger 51 fpe och otroliga 90 skott inom 15 fps spridning samt - dessutom - i princip helt ljudlöst. Cycloneserien 2002/3 gav oss löstagbara tuber, fartomställare och mängder med andra små finesser, men ändå går utveckligen fortfarande framåt med stormsteg.


Idag är Elite helt unik, inget annat vapen på marknaden kan ge så många skott på en så hög effekt med en så låg spridning, men tanken svindlar onekligen. Vilken typ av vapen kommer vi att skjuta om ytterligare 10 år?


DET kommer att blir en minst lika spännande resa....

Av Johnny Ottosson - 18 maj 2011 21:30


Tack för någonting...??

 

Det mystiska föremålet..  


Idag kom ett paket med någonting ifrån någon. Rätt som det är låg föremålet i min brevlåda med en helt anonym avsändare. Då jag absolut inte har någon aning om vad det är för föremål, men jag misstänker att det är skytterelaterat, så har jag låtit vänner och bekanta gissa över saken.


Det händer ibland att jag får saker ifrån läsekretsen, fysiska prylar och inte bara hatmail med hot och personangrepp, utan riktiga saker, vanligtvis någon typ av ammunition eller liknande som man vill att jag ska pröva. Någon gång så har det även varit skjutmål, vilket ju alltid är trevligt.


Min sexårige son sken upp och drog till med pruttkudde, själv gissade jag först på någon form av sittdyna men resåren på ena sidan verkar inte passa in till det ändamålet. Materialet känns mest som en innerslag till en skottkärra.


Det kanske är en kolvkamsförhöjning eller någon slags underlägg som man placerar under förstocken/kolvens undersida för att ge stabilitet?


Eftersom bloggen har en så mångfacetterad och mångkunnig läsekrets så kanske någon här kan kliva ut ur skuggorna för att illuminera mig?


Tills klarhet har uppstått så vill i alla fall jag varmt tacka den anonyme givaren.


Av Johnny Ottosson - 17 maj 2011 18:48


Förunderlig

 

FX Airguns Elite 500  


Idag kom så äntligen en helt ny FX Airguns Elite 500 med kaliber 25 (6.35 mm). Detta är en av de absolut första exemplaren av Elite-serien och fick därför serienummer 00006. Efter att ha väntat ett drygt halvår så finns äntligen den här modellen redo, ett vapen som har precis all kunskap som finns inom FX Airguns komprimerat till ett och samma vapen. Onekligen ett mycket spännande koncept.


Vad är då första känslan? Visst är vapnet stort, det är fysiskt långt och tungt men detta var jag beredd på sedan jag hanterade prototyperna i vintras. Längden och vikten är dock inte praktiskt problem, trots att i synnerhet jag är ganska känslig för långa eller klunsiga vapen. Anledningen till detta är att vapnet är såpass välbalanserat. Det är lite som när man bär en röjsåg i en sele, det spelar inte så stor roll vad den väger eftersom balansen och viktavlastningen är perfekt avstämd.


När man sedan laddar vapnet så märker man hur lätt och mjuk hammarfjädern är att komprimera, fjärran ifrån andra fabrikat som exempelvis min gamla BSA Lonestar. Här kan man inte känna på hammarfjädern vilken kraft vapnet besitter, bössan är i precis lika lätt att spänna som ett vanligt 10J-vapen.


   Generöst med utrymme för att ladda en diabol


Att ladda i en diabol erbjuder inga problem, uttaget i blocket är mer än generöst och kaliber 25 är ju alltid lättare att ladda än de mindre kalibrarna på grund av sitt rejäla format. Det man måste tänka på är att trycka in diabolen ordentligt så att kjolen också slinker in i pipan, först då sitter diabolen så säkert att man kan ladda vapnet med pipan riktad uppåt. Lägger man bara in diabolen, vilket är frestande enkelt att göra, så riskerar man att diabolen druttar ut när pipan inte är absolut horisontell.


När skottet sedan går så är upplevelsen ungefär densamma som för min mindre Royale 400 med kaliber 22. Det finns egentligen bara en enda - men enorm - skillnad. Nämligen ljudnivån! Är det ett enda karaktärsdrag som är unikt och karaktäristiskt för just Elite så är det ljudnivån, eller rättare sagt avsaknaden av den. Nya Elite är nämligen helt otroligt tyst, riktigt otroligt tyst.

   Skillnaden i storlek är mycket tydlig...

Nu vet jag att många av er har testat helshrouderna hos en fullpower 22 Independence och inte sällan blivit vederbörligen imponerade av dessa. Glöm dem, den här modellen är märkbart tystare! Det kändes egendomligt att skjuta 33 fpe kaliber 22 Royale 400 sida vid sida med 50 fpe kaliber 25 Elite och konstatera hur mycket tystare det sistnämnda är jämfört med det klenare vapnet. En Elite med 200 cc tub och helshroud måste by far vara det tystaste PCP som existerar med dagens teknik, sett i relation till sin effekt.

Förunderligt.

Själv så kastade jag mig på telefonen och ringde upp Fredrik Axelsson mitt i maten för att får reda på hur den kan vara så otroligt tyst. Tyvärr blev jag inte så mycket klokare av hans utläggning men grovt talat så handlar det om injustering och naturligtvis det faktum att regulatorn ger otroligt lite överflödsluft jämfört med ett vanligt ventilsystem och det är ju som ni alla vet överflödsluften som ger själva ljudknallen när skottet går. Lite waste på luften ger mindre luft som kan ge knall och därmed lägre ljud. Istället så hör man ett mäktigt swooosh när den stora tunga kvarttumsdiabolen far igenom lufthavet på väg mot sitt mål.

  FX Airguns Elite 500 med kaliber 25 - ett vapen i särklass.. 

Det är med andra ord otroligt lätt att underskatta kraften i det här vapnet, vid avfyrningen är den nämligen helt stum och stilla. Det finns ingen rörelse i vapnet som antyder att man har så hög effekt till sitt förfogande. Likaså är ljudnivån vid avfyrningen, se ovan, ofattbart låg. Det är tur att man hör färdljudet ifrån diabolen annars hade man nog häpnat över effekten när diabolen når sitt mål..

Tyvärr blåser det halv storm här ute vid kusten idag och skytte utomhus får vänta på framtiden. I helgen så ska jag dock tillbringa större delen av min lediga tid skjutandes. Succesivt så kommer ALLT väsentligt som berör Elite att komma ut här på bloggen. Träffbilder, effektkurva och allt annat som är intressant att känna till för den presumtive spekulanten. Det jag är mycket nyfiken på är om Elite verkligen kan ställa sig i den särställning som jag tror modellen är kapabel för..


Av Johnny Ottosson - 16 maj 2011 11:09


I morgon smäller det...


Idag talade jag med Fredrik på FX och min nya Elite hade precis lämnat fabriken med riktning Ödsmål tack vare Schenker. I morgon bör den anlända, om allt fungerar som det ska och sedan kommer det att bli en hel del skjutande i veckan framöver.


Idag kommer jag att printa ut tavlor och ägna mig åt lite småpyssel inför helgens skytte.

Av Johnny Ottosson - 14 maj 2011 14:00


En riktig bäst...?


Innovation och Precision har sedan länge varit ledorden för verksamheten hos FX Airguns AB. Man kan säga mycket om deras olika modeller men den gemensamma nämnaren har alltid varit att de är innovativa och inte sällan har en nyhet kommit först ifrån just detta fabrikat. Ibland är det finesser som numera anses som branschstandard (ex manometer) och ibland är det helt unika konstruktioner där det inte existerar något motsvarande ifrån någon annan tillverkare (halvautomaterna).


På samma sätt förhåller det sig med den praktiska precisionen. Alla vapen från FX Airguns är synnerligen välskjutande och den praktiska precisionen är den enskilda tekniska egenskap som fabriken själva värdesätter absolut högst. Man har helt enkelt vinnlagt sig om att tillverka de luftvapen som ger kunden den absolut bästa tekniska egenprecisionen ibland alla vapen kategorisierade som Sporting Airguns.


All den här tekniska traditionen och alla de innovationer som fabriken berhärskar har man nu äntligen smält samma i ett och samma vapen, en bössa som jag själv har väntat ett drygt halvår för att kunna lägga händerna på och som jag tror utan tvekan kommer att utgöra en milstolpe i utveckligen av vår typ av luftvapen.


De tekniska specifikationerna utlovar mer än 70 st skott på vardera minst 50 fpe inom en spridning av maximalt 10 fps ifrån 500 cc. Detta är då räknat ifrån blott 220 Bar men flaskorna som sådana (Luxifer) är ju godkända för 235 Bar och om man gör som Daystate och testkör sitt vapen ifrån 250 Bar så kommer man sannolikt att erhålla åtminstonde 90 skott.


Just Daystate och deras mäktiga AirWolf MCT är nog ett av de få vapen på marknaden överhuvudtaget som jag tror ligger i närheten av att kunna matcha nya FX Airguns Elite när vi jämför effekt, antal skott och spridning - alltså ett vapens absoluta nyckelvärden. Tittar vi på konkurrenter med konventionella ventilsystem så finns det egentligen ingen aktör som är ens i närheten. Theobens Rapid erbjuder exempelvis bara 40 skott vid 50 fpe med okänd spridning. Visserligen så är detta från 400 cc men räknar man om motsvarande 500 cc så handlar det ändå knappast om mer än 50-55 skott, alltså dryg hälften av Elite.


Med modern elektronik så kan man emellertid matcha upp och det är detta Daystate gör med sin AirWolf. För kaliber 22 HP så visar oberoende siffor ca 100 skott inom en spridning av 15 fps vid 35 fpe när man kör 500 cc från 260 Bar.


Tyvärr så har jag inte hittat pålitliga siffror för motsvarande vapen med kaliber 25 men en rimlig gissning torde vara ungefär samma mängd skott med en något mindre spridning runt 45-50 fpe. Alltså snarlikt den helt mekaniska Elite.


Med dessa perspektiv så förstår man snabbt entusiasmen för nya Elite. Inget annat vapen har tidigare kunnat ge så bra (=tunga) projektiler i kaliber 25 en så hög hastighet (=flack projektilbana) med en så låg spridning (=stabil BC).


Adderar man sedan ST-pipan och dess förmåga att minska deformationen hos projektilerna (åter igen, jämnare BC) så har man tillsammans med den skonsamma laddprincipen skapat det optimala vapnet för skytte på långa, långa avstånd. För första gången så finns alltså alla bitar på plats i ett och samma vapen. Hela kedjan är nu komplett.


Den bästa tänkbara projektilen kan försiktigt handladdas rakt in i den mest skonsamma pipan som existerar på marknaden. Diabolen accelereras sedan av en drivkälla som är oerhört exakt i fråga om luftmängd, lufthastighet och alla andra tänkbara variabler. Jag är tveklöst övertygad om att resultaten av detta inte kommer att låta dröja på sig och jag funderar på vilken, om någon, konkurrent som skulle kunna skapa ett framtida vapen som matchar detta. Möjligtvis då Daystate om de för chansen att köpa loss ST-pipor för att ersätta de nuvarande. Detta företag är åtminstonde det enda som har en tillräckligt bra drivkälla till hands.


En annan tänkbar Svarte-Petter är naturligtvis Milbro Sports under överseende av Ben Taylor. Han skapar en egen drivkälla vars prestanda ännu är okända samt kommer att använda ST-piporna på Milbros senaste kreation. Där kan det också komma fram något med snarlika prestandamöjligheter. Ben kan regulatorer och får han fram något som matchar Elitens drivkälla så är självfallet allt möjligt.


I övrigt så ser fältet minst sagt tomt ut. Varken BSA, Air Arms eller någon av de övriga fabrikaten på marknaden har någonting alls i närheten att visa upp. BSA har sin trevliga Lonestar, som dock lirar i en helt annan liga. Färre antal skott (ca 15 st) ifrån en underdimensionerad tub, lägre effekt (normalt ca 45 fpe) och total avsaknad av ljuddämpning ställer den till korta, därtill med spridningar ifrån skott till skott på boråt 25 fps. Air Arms listar bara kaliber 22 på sin hemsida och försvinner direkt av den anledningen.

Sedan har vi rena instegsfabrikat kvar, som exempelvis Hatsan, vilka har publicerat mycket intressanta papperssiffor för sin nya BT-65 serie. Där påstår man kunna ge 65 st skott ifrån bara 255 cc tub med starttryck av blott 200 Bar där varje skott ska ge minst 52 fpe - en helt vansinnigt omöjlig kombination.

Där exempelvis Theoben kämpar för att nå 50 skott ifrån 500 cc så ska alltså Hatsan kunna nå 25% fler skott med 10 fpe högre effekt ifrån ett 15% lägre starttryck - trots en hälften så stor tub ??!!

Ni förstår ju själva, Hatsans siffor, som på pappret möjligtvis är matchande, förefaller dragna helt ifrån tomma luften och påminner om förr i tiden när BSA angav samma utgångshastighet i samma kaliber för sin BSA Supersport jämfört med Dianas modell 48/52. Alltså rena rama fantasisiffrorna!

Till Hatsans fördel måste dock nämnas att man inte nämner någon spridning, o tur är nog detta...

Nu kommer det att bli några veckors intensivt skjutande, det är nog ingen annan modell på marknaden som jag personligen har sett så mycket fram emot att ta del av som Elite, just av den enkla anledningen att jag kan föreställa mig effekten av att ha alla dessa unika features samlade i ett och samma vapen. Att den kommer att vara förödande effektiv på för luftvapen groteskt långa avstånd tar jag som självklart givet men det jag också är mycket nyfiken på är hur den typen av bössa skulle fungera mera allround. Hur är den alltså att leva med för alla andra sysselsättningar man har till ett modernt PCP, bortsett ifrån extremt långhållsskytte?

Hur fungerar den vid plinking, informellt tavelskytte på kortare avstånd? Hur tyst kommer den att vara och hur kommer jag att uppleva den i en direkt jämförelse med sitt småsyskon, min Royale 400? Kommer den att vara flexibel nog för att kvalificera sig som tillräckligt allround till att bli det vapen jag i första hand sträcker mig efter när jag bara vill skjuta lite en vacker ljum försommarkväll?

Eller kommer den att utgöra ett högt specialierat spjutspetsredskap för en enda syssla, såsom min gamla Lonestar? Jag vet inte, men en sak är i alla fall säker, jag kommer att njuta av varje minut då jag avser att ta reda på detta och alla rapporter kommer att ramla ut här på bloggen i tid och otid.

Nu är det inte långt kvar...



 




Av Johnny Ottosson - 13 maj 2011 12:12


Dags att ladda upp...


   Här har vi 1100 st JSB King och 1000 st Baracuda - en bra början


Idag fick jag bud om att jag har en bössa att vänta inom kort och om transportören bara sköter sin del så ramlar den ner här i Ödsmål på måndag/tisdag någongång.


Vapnet blir en FX Airguns Elite med 600 mm ST-pipa i kaliber 25 (6.35 mm).


Bössan ska gå varm här hemma nu under våren för ett kommande reportage i Vapentidningen om FXs senaste och tekniskt sett absolut mest intressanta modell. Självklart kommer också noterade iaktagelser och kalla siffor att hamna här på bloggen så fort som möjligt. Som referensvärde och referensvapen kommer jag att använda BSA Lonestar kaliber 25 och en vanlig FX Airguns Royale kaliber 22.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se