Airpang

Alla inlägg under augusti 2010

Av Johnny Ottosson - 20 augusti 2010 12:21


 

Cymbalskytte..?



På LuftvapenInfo så diskuterar man just nu om fallmål egentligen har ett självändamål. Alltså, måste man ha just fallmål på tävlingarna eller fungerar det precis lika bra med något annat? Jag tycker själv att frågeställningen är bra och nyttig. Fallmål har ju, som bekant, en hel del nackdelar.


Ett av de vanligaste problemen med fallmål är att dessa är dyra, de kräver också en bra montering då de ska skruvas fast och ha ett retursnöre draget igenom terrängen samt att de trots detta inte alltid faller när man träffar dem korrekt.


Fördelen är väl närmast känslan av interaktivitet när det smäller ner samt möjlighet att få olika poängnivåer på samma mål, 2p för fällning och 1p för en audiell träff i den omgivande plåten.


Cymbaler, som har nämns som alternativ, är helt enkelt klockformade metallstycken som bara signalerar audiellt (alltså med en klang) när de träffas. De markerar alltid för en träff och behöver sedan inte resas upp med ett snöre. Förutom detta så är de pålitliga såtillvida att de låter om de träffar och är tysta om de missas, någon tveksamhet som fallmålen ibland erbjuder finns inte.


Slutligen så är de billigare i inköp och de går snabbare/enklare att hänga upp. Ett större antal cymbaler kan därför inköpas och monteras jämfört med kostnaden och tiden för samma budget som motsvarande fallmål.


En nackdel är emellertid skottljuden ifrån vapnen, i synnerhet om vi även i framtiden ska skjuta PCP med bortåt 45 joule. Redan nu så gör skottljuden att det nästan slår lock på öronen och det blir svårt att höra om det var en plåtträff på ett vanligt fallmål eller inte. Trots att cymbaler låter mera än fallmålsplåt så kan just ljudnivån vara en stor nackdel. För fjäder och PCP 10J så kan jag dock inte se detta som ett problem.


Min personliga åsikt är att dessa målredskap känns mycket intressanta och värdefulla att utvärdera ytterligare i framtiden.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 19 augusti 2010 09:49


Våra tävlingar !

 

På forumen så har det under den gångna tiden varit stora diskussioner hur våra tävlingar egentligen ska vara utformade. Lite grovt så finns det en falang som anser att det är bra ungefär som det fungerar nu och en grupp som vill se att vi anpassar oss till internationella regler.

De som tycker att nuläget är utmärkt brukar anse att det viktiga är att man trivs och tävlar på skoj, den sociala aspekten är viktig för dessa människor. Ett gott sakargument brukar de framföra och detta är att licenssystemen för vapnen fungerar bra under nuvarande regler med 45 joule. Vi har kämpat mycket för att komma hit och varför ska man då släppa detta och omrikta sig till 16 joule? Ofta använder människor i den här gruppen också sina vapen till enskiljt skojskytte hemmavid och inte enbart som ett tävlingsvapen.

Den andra gruppen människor är mera tävlingsfokuserade. De vill se att vår tävlingstyp blir en tävlingsform i mängden av andra skyttesporter. De vill se ett organiserat regelemente och de är dessutom inte främmande för att tävla utomlands vilket på sikt underlättas av gemensamma regelverk. För denna grupp så är vapnets anslagsenergi inte lika intressant utan en begränsad effekt betraktar man snarare som en del av utmaningen. Inte sällan så har deltagarna i den här gruppen specifika luftvapen som de bara använder för tävlingar.


Hur ser då jag på saken?

Egentligen så håller jag mest med den andra gruppen, de som ser utvecklingen av sporten som en organiserad tävlingsform under ett internationellt förbund som är dedikerat till just vår verksamhet. Däremot så ser jag också problemen med licensfrågan och tycker det är onödigt att underminera det arbete som redan har utförts på den fronten.

I många andra länder (exempelvis England) så får man ut licens för ett luftvapen enbart för jaktbruk. Har man mark eller möjlighet att nyttja mark för jakt och ett behov av att utrota skadedjur med luftvapen som lämpligt redskap så kan man ansöka om en licens. Utbildning och erfarenhet dock inte relevant för licensen. Vi hade själva ett snarlikt system för vanliga jaktvapen här i Sverige innan vi införde jägarexamen 1985.

Då man inte kan få licens för tävlingsskytte med luftvapen över 12 fpe så försvinner så att säga diskussionen om vilken effekt som ska användas på tävlingarna.

Hur ska vi då lösa saken?

Att vi skulle få någon allmän form av licens för jaktbruk med våra luftvapen bedömmer jag som mindre sannolikt. Den enda rimliga lösningen som jag kan se på kombinationen av internationella regler samt licensgivning på högeffektsvapen är därför att man introducerar en annan tävlingsgren under vår vanliga verksamhet, vilken då motiverar licenserna.

En tänkbar sådan gren skulle kunna vara poängskytte över längre distanser, säg 80 eller 100 meter. Inkluderar man en sådan tävlingsform så kan man ha en licensmotivering för 16J vapen till HFT/FT och en för fullpower till distansskytte. På detta sätt så finns licensmöjligheten till fullpower kvar samtidigt som man kan köra FT/HFT efter de utmärkta redan existerande reglerna som tillämpas i andra länder. För deltagaren så blir också skyttet bredare när ännu en tävlingsform tillkommer till gagn för mångfalden.

Vad tycker ni andra?

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 18 augusti 2010 11:11


Bättre än man tror

 

Tidningen Allt om Jakt & Vapen körde i det nuvarande nummret en bra test av precisionsvapen i kaliber 22 LR som är avsedda för Sportingskytte. Testet är i sin helhet både välskrivet och intressant. Man valde omsorgsfullt ut 4 st vapen som man tror tillhör de bästa inom den kategorin på den Svenska marknaden.


Valen var mycket bra och intressanta, budgetvapnet var en Toz-78, vars basmodell gav mycket fina resultat i Vapentidningens test för ett par år sedan. Därefter så körde man en Brno/CZ och detta fabrikat är ju också kända för att leverera utomordentlig precision för måttliga pengar. Slutligen så toppade man testet med två premiumvapen ifrån Anschutz - vars renomé man kanske inte behöver fördjupa sig vidare med..


Hursomhelst..

Testet tog ett par sidor och gav intressant läsning, slutsatsen var emellertid mycket glädjande. Dessa 4 vapen med kaliber 22 LR vilka var utvalda och har gott rykte för precision över medel för kalibern levererade alla träffbilder på mellan 10-15 mm vid 5 skott på 50 meter - som bäst!

Artikelförfattaren var mycket nöjd med detta och poängterade särskilt hur billigt det är att skjuta med kaliber 22 LR.

Som alla och envar inser av detta så finns det enorma möjligheter för PCP hos jägare och skytteintresserade i allmänhet när man uppskattar utfall som ovan.


Av Johnny Ottosson - 17 augusti 2010 23:01


 

Tillbaka ifrån vildmarken !

 

  

En liten by ute i Norrland hade inte mindre än 3 vapenaffärer...


Idag har jag kommit tillbaka ifrån Norrland där jag har tillbringat några dagar bilkörandes ute på landsorten. Förutom ett besök hos en kennel för den udda och trevliga rasen Terrier Brasileiro, där vi hälsade på en annan uppfödare, så har jag kört runt på en massa småorter i glesbygden för att kika in hos diverse jakt och vapenhandlare samt givetvis massor av järnhandlare. En mera komplett reserapport om mina öden och äventyr i väglöst land samt mera bilder på detta kan man som vanligt hitta på min Facebook.


  

Bild: skamlöst stulen från VildmarkCity, Karlskrona


Hos en handlare så hittade jag en Cometa Fusion och den blev jag naturligtvis    mycket nyfiken på. Handlaren var också välvillig och hade tillgång till en kronograf så det blev lite skjuta av dessutom. För er som inte känner till saken så är Fusion en utveckling av gamla Fenix-serien vilken i sin tur var rätt inspirerad av Feinwerkbaus legendariska Sport så sämre förebilder kan man ju ha...


  


Cometa förklarar sin Airstripper

Kollar man på säkringen, regleringen av pipblocket osv så är just intrycket från FWB Sport slående. Nytt från Fenix-tiden är en blank gängad pipvikt samt ett justerbart kindstöd på kolven - inte illa. Vad kan man mera säga då? En varbygel och ett avtryckarblad av plast glädjer ingen så här kommer den nya Cometan definitivt till korta. Det lustiga mönstret som ersätter nätskärningen såg lite udda ut först men vann mer och mer i längden. Riktigt skarpt är det också till skillnad ifrån de mera dekorativa laserskärningarna som exempelvis BSA använder. Med andra ord så fungerar det effektivt och ger ett säkert grepp. Bra med mönster både på förstocken och pistolgreppet.


Annars så kändes bössan både lång och tung, ovan vid fjädervapen som jag är, men förbluffande solid. Passning, finish och övergripande kvalitetsintryck var betydligt bättre än Gamo, Hatsan och Diana. Gott och väl i nivå med BSA. Två saker förbluffade mig - positivt dessutom - den hade ett riktigt anständigt avtryck och själva avfyrningscykeln var förvånansvärt distinkt utan skrammel eller twaang. Man fick nästan kolla en gång till för att försäkra sig att bössan verkligen var ifrån Spanien...  Här har Gamo och inte minst Hatsan mycket att lära.

Cometa förklarar den inbyggda dämparen..


Justeringen av kindstödet var primitivt, skruvhuvudena såg ut och hade en passform motsvarande en IKEA-bokhylla snarare än de man finner hos vanliga tävlingsvapen eller exempelvis krutvapen. Lite mera engagemang ifrån monteringspersonalen hade varit välkommet. En annan fråga är varför man inte eloxerade även pipvikten, visserligen så sticker den ut nu som blank men hur prydligt är det egentligen?

Kronografen visade (testade dock bara 4 skott) lite drygt 220 mps med 16 gn JSB Exact, vilket motsvarar 28 joule. Riktigt bra effekt med tanke på skjutbarheten. Instinktivt så gissade jag på mindre effekt eftersom vapnet var så förhållandevis behagligt att skjuta med. Precisionen kunde jag tyvärr inte testa men avtrycket kändes, som sagt, överraskande gott.

Bra köp då? Tja, varför inte? Med en prislapp på 3200 kr, vilket är 200 kr upp jämfört med föregångaren Fenix 400, så känns det mycket prisvärd. Bara det nya trycket känns värt dessa pengar. Det justerbara kindstödet och pipvikten får man se som en bonus. Priset kändes rimligt och med en justerbar bakkappa så kan säkert modellen hävda sig bra inom FT/HFT som 22 fullpower.

Jämfört med HW98, som kostar 1600 kr mera så kan den faktiskt vara riktigt försvarbar. Den klart mest postiva överraskningen jag har känt ifrån en spansk budgetbössa på åratal. Mycket glädjande minsann.

Av Johnny Ottosson - 16 augusti 2010 15:00


Limstift !


  

Tre populära limstift


Ganska många entusiaster använder måltavlor som man printar ut från Internet på vanligt papper. För att dessa ska bli stabila och inte gå sönder eller fladdra i vinden så brukar man vanligtvis klistra fast dem på en bit kartong.

Just att klistra fast dem kräver att man använder någon form av lim, företrädelsevis ifrån ett limstift då sådana portionerar ut en lagom mängd lim för ändamålet. Frågan är vilket limstift man ska välja, jag har därför testat tre populära sorter som är enkla att hitta i affärer nära där de flesta av oss bor.

De tre kandidaterna är som följer:

ICA Limstift. Kostar 19.00 kr för 15 gram. Detta limstift är tillverkat i Kina och håller hyfsad kvalité. Helt utan lukt och med ett jämförpris av 1.26 kr/gram. Portionerar ut limmet mjukt och fint utan att smeta. Främsta nackdelen är att den tar slut fort då limmet är mjukt (odrygt) samt levereras i en förpackning som bara rymmer blott 15 gram. Vidhäftning 4 poäng av 5. Mitt totalbetyg blir 4 av 5.

Biltema Limstift. Kostar 14.90 kr för 20 gram. Sannolikt också kinesiskt men upphovsnation står inte angiven. Luktfritt men betydligt hårdare i sammansättningen. Jämförpriset är mycket behagligt, endast 0.75 kr/gram. Tyvärr portioneras inte limmet ut bra då det är för trögrörligt och man skrubbar lätt pappret vilket är frustrerande. Vidhäftningen lämnar också mycket övrigt att önska, rejäla mängder krävs för att limmet ska verka på avsett sätt. Värmer man stiftet igenom att rulla det i handen innan påstrykningen så klabbar det ut orimligt stora klumpar vilket gör det mindre drygt att använda. Plus för en rejäl förpackning om 20 gram. Vidhäftning 2 poäng av 5. Mitt betyg överlag blir tveksamt 3 av 5.

Scandi Stick från Claes Ohlsson. Kostar 25 kr för 20 gram. Ett limstift som luktar ovanligt gott och lätt kan misstas för myggmedel både i fråga om doften samt förpackningens färgsättning. Okänt tillverkningsland men har bara text på nordiska språk (nordska, svenska & finska). Jämförpriset är 1.25 kr/gram vilket man får anse som normalt. Bra med 20 grams förpackningsstorlek. Enkel att använda och rullar ut limmet mjukt och fint. Mycket god vidhäftning, väldigt små mängder krävs för att fästa ordentligt. Ett trevligt limstift som gör sitt jobb utan problem, Vidhäftning 4 poäng av 5. Mitt övergripande betyg blir god 4 av 5.

Min målsättning är att succesivt pröva igenom de flesta limstift på marknaden. Varje gång jag köper ett nytt limstift så ska jag försöka hitta en ny variant och när jag har prövat ytterligare några stycken så återkommer jag med en ny test.

Av Johnny Ottosson - 15 augusti 2010 17:45


Inget inlägg idag !


Nu befinner jag mig körandes söderut längs östkusten så idag blir det inget inlägg. Nästa inlägg är schemalagt till morgondagen. På återseende.

Av Johnny Ottosson - 14 augusti 2010 17:30


 

En mjukare fjäder och lite korta avstånd


Idag testade jag en av de mjukare hammarfjädrarna ifrån England och försökte trimma in bössan på 600 fps med JSB RS vilket blir 6 fpe eller 8 joule.


Här har vi utfallet:


Från 165 Bar: 599 - 99 - 99 - 99 - 601 - 02 - 00 - 599 - 99 - 601


Från 158 Bar: 604 - 01 - 01 - 01 - 596 - 601 - 03 - 02 - 01 - 01


Från 150 Bar: 603 - 05 - 04 - 03 - 04 - 10 - 06 - 07 - 06 - 07


Från 143 Bar: 606 - 09 - 07 - 07 - 08 - 10 - 10 - 10 - 09 - 11


Från 139 Bar: 612 - 12 - 10 - 05 - 13 - 08 - 08 - 12 - 11 - 09


Från 130 Bar: 608 - 05 - 597 - 601 - 598 - 608 - 03 - 02 - 03 - 596


Från 120 Bar: 602 - 03 - 00 - 05 - 597 - 99 - 97 - 97 - 95 - 98


Högsta: 613 fps = 187 mps som ger 6.12 fpe eller 8.30 joule

Lägsta: 596 fps = 182 mps som ger 5.80 fpe eller 7.84 joule

Medel: 604 fps = 184 mps som ger 5.94 fpe eller 8.05 joule

Spridning: 17 fps = 2.81 procent


Jämfört med den tidigare inställningen på 10 joule så tjänar jag alltså 15 st skott och jag får en 4 fps mindre spridning på totalen samt en lägre ljudnivå och ett vapen som är mycket mjukare att repetera. Förlusten är dock 2 joule ME och i praktiska termer så betyder detta att droppet går ifrån 14.04 cm till 15.95 cm på 30 meter och  44.47 cm till 48.51 cm på 50 meter. Konsensus blir allså att droppet ökar med 1.91 cm på 30 meter och 4.04 cm på 50 meter.


Hur blev då precisionen i praktiken? På grund av en hel del blåst så har jag inte kunnat pröva fulla 50 meter ännu men jag körde ett par tavlor på 30 meter istället:


  

Genomsnitt: 14.40 mm


  

Genomsnitt: 10.40 mm


Egentligen så var ingen utav tavlorna speciellt bra, inte ens med tanke på vindförhållanderna. En CZ200T ska utan vidare skjuta under 10 mm för 5 skott på varje träffbild när avståndet bara är 30 meter. Vi får se om detta beror på den nya setupen eller på grund av de dåliga yttre omständigheterna när jag sköt.

Av Johnny Ottosson - 13 augusti 2010 19:00


Inget inlägg idag !


Nu är jag på semester i Östersund med omnejd så idag blir det inget inlägg. Nästa inlägg är schemalagt till morgondagen. På återseende.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se