Airpang

Alla inlägg under augusti 2011

Av Johnny Ottosson - 12 augusti 2011 10:00


BSAs tavelhållare


BSAs smarta tavelhållare som den ser ut vid leverans..

Under veckan så beställde jag BSAs smarta lilla tavelhållare då jag inte har någon naturlig fästpunkt för måltavlor på min stora öppna åker framför huset. Det jag sökte var en liten, smidig tavelhållare som kan ställas in på olika höjder men som samtidigt garanterat står stabil och inte blåser omkull så man måste knalla 200 meter en gång till och i onödan.  Jag hade tidigare hört att BSAs tavelhållare hade gott rykte hos entusiaster världen över och för blott £18.95 (från BAR) så kändes den helt okej. Snabbt så skickade jag av en beställning via Facebook och ett par minuter senare så fick jag en bekräftelse på att den var på G över till Sverige.


  Ett mycket kompakt format, går ner i bakfickan på ett par jeans utan problem..


Den första överraskningen var hur otroligt liten, lätt och smidig som den var. Trots att den var tillverkad av plåt så var den ändå gedigen med en solid känsla.

  Den inringade skruven utgör spärr för paketet.


Tavelhållaren har en mycket smart spärr som gör att den inte viker ut sig när man inte önskar. Spärren manövreras enkelt med fingerspetsarna samtidigt som den är absolut säkert låst i sitt infällda läge.


 

  Igenom att lyfta på plåtfliken 1 så kan man öppna hållaren


Alla kanter och andra ytor är avputsade och mjuka, inga vassa plåtkanter eller spetsar som kan skada kläder eller händer. Spärren består av en skruv/mutter och inte en nit varför förbandet kan efterdras vid behov, om glapp uppstår.

  Första läget, för hårda underlag som asfalt etc


Det första läget är lågt och perfekt för hårda underlag som grusvägar, asfalt eller en hårt packad åker. En slits i metallen säkrar hållaren i en lagom vinkel. Inte för flack så att man får konstig motskjutningsvinkel och inte för rak så att den riskerar att blåsa omkull.
   Andra läget, för mjuka underlag som en gräsmatta etc

Det andra läget är högre och då blottar man spetsarna som används till att förankra hållaren ner i ett mjukare underlag som en gräsmatta, jorden eller liknande.

   Hållaren i funktion

 

Överlag så känns hållaren som ett bra köp för måttliga pengar, det ska bli mycket spännande att pröva ut den i verkligheten så jag ber att få återkomma med en mera utförlig rapport över den praktiska funktionen framöver.

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 11 augusti 2011 10:00


Vad är mycket...?


Idag satt jag och kollade på en gammal annons ifrån mitten av 1990-talet där den beryktade Richard North sköt Theoben Rapid 7 för att knuffa lite för Simmons produkter, där han själv faktiskt också hade ekonomiska intressen.


Härvan runt "The ProHunter", Tasco/Simmons, bilkraschen, tiden bakom galler osv är för lång för att dra här men det kan nog bli ett långt separat inlägg på bloggen någon annan gång i framtiden.


Hursomhelst..


Här är den aktulla annonsen: http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_1819-1.jpg


Den gode (?) North laddade upp med en prima Rapid 7, sin tids dundervapen, han hade bra optik för sin tid (Simmons 6.5-20/44 Rangefinder) samt de bästa diaboler pengar kunde köpa - Crosman Premiers.


Ett riktigt värstingkit för femton år sedan. Resultatet då? Jodå, under en timmas tid och perfekta förhållanden så fick han till en (1) st grupp med 3 skott som mätte drygt en halv tum på knappt 80 meter!


Detta resultat var så exceptionellt så att man kunde bygga en hel A4-annons runt saken och därtill bifogade fotobevis på prestationen. Richard understryker noga att detta minsann inte är ett vanligt luftvapen utan ett gevär som ger inte mindre än 28 fpe - alltså hela 38 joule. För att folk skulle kunna relatera till hur mycket kraft 28 fpe egentligen är, glöm inte att att mycket få entusiaster hade tillgång till kronografer på den här tiden, så förtydligade han effekten igenom att berätta att diabolen slog igenom en och en halv tum med trä på 50 yards.


-"I do not think anything could have prepared me for the results using one particular combination!"


Rickard är andäktig inför utrustningen och det otroliga resultatet, vederbörligen ödmjukt imponerad av de enorma kraftresurserna och den fantastiska precisionen. Nu är det kanske lätt att, som jag, raljera hänsynslöst över Richards, med dagens mått mätt, högst medelmåttiga prestationer men jag kommer själv ihåg när just den här annonsen var med i månadens nya AGW ända ifrån England.


I tiden långt före Internet så var man imponerad både över precisionen och kraften, jag själv kommer klart ihåg hur jag rotade fram en annan tidning för att få fram en översättningstabell med vars hjälp jag, tillsammans med en miniräknare, kunde beräkna vilken utgångshastighet vapnet hade. Man häpnade verkligen, den gick fortare i kaliber 22 än min egen fjäderbössa i kaliber 177. Otroligt.


Idag så känns det lite som när man på 50-talet berömde prestandan i Volvo PV Sport och dess då pigga 85 hkr. Tiden har sannerligen rusat fram på bara 15 år!


Min egen Elite ger drygt 20 fpe mer än Norths gamla Rapid och en träffbild om bara tre skott på en halv tum hade jag aldrig kunnat med att ens presentera på bloggen anno 2011, då hade jag istället ringt Fredrik och frågat vad det är för fel på bössan...


Annonsen ovan ska man naturligtvis betrakta som ett tidsdokument och en insikt över hur snabb den tekniska utvecklingen har varit inom vår hobby bara de senaste åren. Då ska man också betänka det faktum att Rapid 7 var just ett ytterst kompetent och till o med modernt vapen vid den tiden. Modellen var bara 3 år gammal och oerhört tekniskt nyskapande - ty vad hade marknaden i övrigt att erbjuda? Air Arms hade sin S100, Daystate körde Huntsman men dessa var liksom snordyra Sportsmatch GC-2 bara enkelskottare. Theoben hade löstagbar Luxfertub, matchpipa från LW samt magasin, ett autoindexerande magasin!


Även kikarsiktet var närmast sience-fiction, själv var jag lyrisk över min 2-7/32 Ao från Tasco som hade kostat en kvarts månadslön något år tidigare. Här fanns alltså ett kikarsikte med tjugo gångers förstoring och linser på mer än 40 mm. Visst var man imponerad. Även ammunitionen hade gott rykte, helt nya Premiers läste man i resultattabellen ifrån dåtidens AGW utgjorde förstahandsvalet för duktiga F/T-skyttar över hela världen och många frågade sig nu - var de kanske rent av bättre än regerande RWS Superdomes?


För min egen del så dröjde det ytterligare tre år innan jag första gången kom i kontakt med ett PCP i verkliga livet, en krutgevärsliknande skapelse från Sverige, presenterad på den första tävling jag någonsin bevistade - Axsor Cup.

Med en prislapp på drygt 9000 kr så var den dock långt bortom räckhåll för min dåvarande ekonomi. Det fick gå ytterligare ett par år innan jag kunde införskaffa mitt första egna PCP men då hade Axsorn förvandlats till rykande färska FX2000 samtidigt som prislappen hade dalat till mer humana 5300 kr. Den summan pengar gjorde att jag fick avyttra hela min dåvarande fjädervapengarderob och ändå vänta ytterligare en månad på nästa lön innan jag hade råd att köpa en svart och fin Axsorpump med tjock kort gummislang varpå jag verkligen kunde skjuta med bössan. Efter att jag hade fått tag på en fullfartshylsa och lånat en bekants kronograf kunde jag belåtet konstatera att min egen bössa gav precis 28 fpe.

Precis som Richard Norths Rapid gjorde fem år tidigare...

För övrigt så blev jag uppringd av en trevlig herre strax innan 18 på onsdagen, tyvärr hade mitt batteri laddat ur och meddelandet på telefonsvararen gick inte att lyssna av. Då han ringde ifrån skyddat nummer så kunde jag inte heller ringa upp igen. Hör gärna av dej ånyo när det passar..

ANNONS
Av Johnny Ottosson - 10 augusti 2011 10:00


Phoenix Benchrest


  Shane Kellar - segraren


I Phoenix har man under helgen haft en tävling i benchrest och totalt 19 stycken deltagare ifrån hela Arizona deltog. Man tävlade i lite olika klasser; en klass för fjädervapen, en för 20 fpe och en öppen klass - vilken naturligtvis tilldrog sig mest intresse.


   Banan

 

  

Några tävlande..

 

Tydligen var det en mycket lyckad tillställning och rapporten jag fick från Luis Ruiz (som även har tagit bilderna) berättade om en munter tillställning i goda vänners lag. För svenskt vidkommande, vi hade inte tävlande närvarande, så fick dock FX Airguns ett gott utfall på resultatlistan.


Resultaten


Full effekt:


1st- Shane Kellar - FX Royale 400 .22 ST 
2nd- Luis Ruiz  - FX Royale 400 .22 LW

3rd- Mark Buchanan - Daystate MCT .22 LW
4th Jeff Wilbur  - FX Royale 400 .22 ST


20 fpe (F/T-klassen):


1st- Len Ttapa - Daystate .177 CR-X
2nd- Dave Branscomb - BSA S10 .177
3rd- Rick Easton - Marauder .177

Av Johnny Ottosson - 9 augusti 2011 10:00


JSB King



   JSB King, ny förpackning vänster och gammal förpackning till höger...


En av de riktigt populära fabrikaten för diaboler till dagens magnifika highend PCP är tjeckiska JSB, ett tidigare ganska så okänt fabrikat. Innan 2000-talet så hade knappt någon hört talas om dem och första gången jag själv kom i kontakt med deras numera legendariska JSB Jumbo Exact för under namnet Air Arms Field under våren 2001. Just att man sålde sina produkter under olika varumärken skapade först stor förvirring och jag kommer tydligt ihåg den uppretade kunden som ringde en, på den tiden, välkänd handlare och ångade av ilska då hans beställda AAF hade fellevereras som någon "tjeckisk skit" av lågpriskaraktär.


Öppna burkan, kolla på diabolern och provskjut dem, sade den luttrade handlaren. Är du inte nöjd då, så ring tillbaka. Naturligtvis så fick han inget retursamtal ifrån den, sannolikt ganska generade, kunden. När det sedan stod klart att JSB också skulle börja tillverka diaboler till kaliber 25 så gick startskottet till dagens epidemiska popularitet för kaliber 25, inte minst i USA. Idag är kaliber 25 den näst mest populära kalibern för där storsäljande Marauder och även på inhemsk mark så säljer vårt lokala fabrikat, FX Airguns, starkt av denna riktigt stora och grova kaliber. En kaliber som man tidigare inte hade satsat på, med hänvisning till att det saknades tillräckligt bra diaboler på marknaden. Detta ändrades när JSB King presenterades och nu har kvartstumskalibern blivit större än någonsin, bara på ett par enstaka år.


Rena och fina diaboler av högsta kvalité..  


Precis som de lättare småsyskonen med kaliber 22 så håller JSB King ypperlig kvalité i form av pressning och finish. Med 25.40 gn uppgiven vikt så tillhör dessa diaboler de lättare för kalibern vilket gör att de kan fungera rimligt bra både hos PCP och starkare fjädervapen.

Prismässig sett så är JSB King faktiskt enastående billiga, i relation till vilken kvalitétsprodukt som man får för sina pengar. För 105 kr så kan man köpa en ask om 350 stycken vilket ger ett bra pris om 30 öre/st.

Den här gången så tänkte jag börja med att kolla vikten, uppgivet är 25.40 gn:

1. 25.35

2. 25.46

3. 25.48

4. 25.36

5. 25.44

6. 25.42

7. 25.36

8. 25.50

9. 25.34

10. 25.38

Genomsnitt av 10 st andra diaboler blev: 25.42 gn.

Som synes så är det exceptionellt jämna i vikten vilket också gör att man kan förvänta sig en väldigt jämn utgångshastighet, förutsatt att det använda vapnets drivkälla också går matchande jämnt. Som vanligt så skjuter jag med min FX Airguns Elite, försedd med regulator.

Dags för kronografen:

1. 920

2. 918

3. 915

4. 913

5. 923

6. 923

7. 921

8. 919

9. 913

10. 920

Genomsnittet blev 919 fps eller 280 mps

Effekten hos den här diabolen (genomsnitt vo samt genomsnitt vikt) blev 47.65 fpe eller 64.61 joule - ett mellanbra resultat. Räknar man effekten i relation till den (förhållandevis) låga projektilvikten så är emellertid resultatet riktigt bra.

Vi har alltså bra jämvikthet från diabol till diabol och detta ger en jämn utgångshastighet. Frågan är bara hur det hela ser ut i praktiken, downrange?



  Genomsnitt: 11.66 mm

 

Med en måltavla som ovan så finns det inte mycket att fundera över, detta är uppenbarligen den diabol som går absolut bäst i just detta vapen. Totalt 45 skott i löpande följd, alla skott räknas, på uppmätta 50 meter och med ett genomsnitt långt under en halv tum! Bättre än så blir det knappast.


Sammanfattningsvis så kan man säga att vi har här en riktig dunderdiabol, den har allt i ett och samma paket - perfekt vikt för både PCP/fjäder, (förhållandevis) lågt pris, utsökt kvalité & finish samt bra tillgänglighet. Till detta så hör också jämn vikt som ger jämn utgångshastighet och i mitt vapen dessutom, en underbar praktisk precision.

Av Johnny Ottosson - 8 augusti 2011 12:00


Dagens Upload

 

Idag kommer Dagens Upload att handla om ett av de riktigt stora vapnen på marknaden, en modern klassiker som har varit med oss under ett kvarts sekel men som har sina rötter ända tillbaka till 1959. Dagens artikel kommer ifrån lanseringen av Mk II.


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_1821.jpg


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_1822.jpg


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_1823.jpg


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_1824.jpg

Av Johnny Ottosson - 7 augusti 2011 12:00


The Exterminator


Ännu en diabol som inte liknar någon annan..  


Defiant (övs. den som modigt går mot strömmen) är en udda projektiltillverkare som mest är känd för sina usla miljöanpassade Paragon-projektiler av sabot-typ från sent 1990-tal, vilka (rättmätligen) floppade rejält. Sedan några år tillbaka så har man emellertid tagit nya friska tag och det första tecknet på detta var Penetrator-serien som utvecklades till numera avsomnade Logun under tidigt 2000-tal. Efter Loguns frånfälle så har man utvecklat konceptet ytterligare och saluför nu sina udda projektiler både under eget vaumärke och under i princip vilket varumärke som den köpande kunden än önskar. I vårt fall så är det den alltid lika aktive Tobbe på Hurricane som har varit framme och lagt stående beställningar på en del sorter under namnet Hurricanes Exterminator.



  Kanske inte diaboler, snarare någon form av minié..?

 

Rent utseendemässigt så kan man knappast kalla Exterminators för diaboler i klassisk mening, det är snarare frågan om en slags miniéprojektiler med sin udda formgivning. Fördelen med en så udda design är att man lätt kan bygga upp rejäl vikt hos projektilen utan att behöva ta hänsyn till en midja, som vanligtvis kännetecknar rena diaboler. Med angivna 30.00 gn så tillhör Exterminator tungvikarna hos dagens utbud av kvarttumsprojektiler.


Prismässigt sett så är 145 kr för 275 st riktigt dyrt. Med 53 öre/st så är vi uppe på 22LR kostnad när det gäller ammuntionen. Personligen så känns det som att den här projektilen minsann måste prestera toppresultat för att motivera sin kostnadsbild.


Som vanligt så börjar vi med utgångshastigheten:


1. 853

2. 858

3. 862

4. 862

5. 873

6. 872

7. 872

8. 876

9. 863

10. 873


Genomsnittet blev 853 fps eller måttliga 260 mps.


Med tanke på hur uniforma och tunga som dessa diaboler är så hade jag nog förväntat mig ett ännu jämnare resultat, här handlade det trots allt om en spridning på 23 fps - uppseendeväckande mycket med tanke på hur jämnt Elite normalt presterar. Det ska därför bli intressant att se vikterna:


1. 30.14

2. 30.16

3. 30.06

4. 30.28

5. 30.10

6. 30.22

7. 30.28

8. 30.10

9. 30.08

10. 30.16

Genomsnitt av 10 st andra projektiler: 30.09 grains.

Här har vi nog förklaringen till skillnaden i utgångshastighet, samtliga projektiler hade en klart varierande vikt, som mest av 0.22 grains. Alla projektiler vägde dessutom en hel del mer än angiven vikt om 30.00 grains. Lite jämnare vikter hade jag nog velat se med tanke på prisläget.

Effekten hos den här diabolen (genomsnitt vo samt genomsnitt vikt) var 48.63 fpe eller 66.00 joule. Ett tydligt exempel på att hög vikt även ger hög anslagsenergi hos effektstarka och grovkalibriga PCP.

   Genomsnitt: 19.11 mm

Detta var inte den bästa tavlan jag har gjort med Exterminator men normalt sett så brukar mitt vapen prestera nedåt 12-15 mm som genomsnitt på dessa uppmätta 50 meter med den här diabolen. Trots stora ojämnheter i vikten mellan diabol och diabol så presterar ändå Exterminator bra, där det verkligen gäller - i verkligheten.

Personligen så är den en av mina favoritprojektiler men den är väldigt dyr och detta gör att det faktiskt finns andra bra alternativ och ett sådant ska vi titta lite närmare på i morgon..
 



Av Johnny Ottosson - 6 augusti 2011 11:00


Predator Pellets


" You don´t play with these..."


Idag är det dags för en riktigt udda, för att inte säga unik, diabol - Predator Pellets! Ingen annan diabol liknar Predator och denna diabol är kompromisslöst konstruerad för ett enda ändamål - jakt! Till skillnad ifrån många andra tillverkare så har man här gått ett steg längre än att bara tillverka en hålspetsdiabol, det unika med Predator är att man dessutom har tillsatt (för hand!) en plastspets, i syfte att förbättra diabolens BC.

Det intressanta är då frågan, är detta en diabol som fungerar, fungerar den bra och hur bra fungerar den bra på långa avstånd? Tanken med en bättre BC är ju att få en jaktdiabol som, till skillnad ifrån konventionella hålspetsdiaboler, även fungerar bra på dryga avstånd. Den ska alltså flyga stabilt, vilket plattnosliknande hålspetsdiaboler sällan gör, samtidigt som den ska expandera pålitligt och vara tung nog för att leverera ordentlig genomslagseffekt i levande mål.

   De liknar inget annat på marknaden..


Till att börja med så är Predator svindyra, med luftvapenmått mätt, en ask om bara 150 st betingar kostbara 99 kr. För en sådan kostnad så anser jag att man kan ställa höga krav på produkten och det första intrycket är onekligen lovande. Liksom övriga diaboler tillverkade av JSB så vilar diabolerna mjukt och tryggt inom små runda plattor av skumgummi. Varje liten diabol är nästan ett litet konstverk, prefekta i finish, passform och spetsanslutning. Det märks att dessa diaboler är sorterade för hand. Inte en enda av de diaboler som fanns i min ask var sämre eller mera kantstött än de diaboler som jag visar på bilden ovan.


JSB anger vikten till 26.00 grains vilket gör dem lagom tunga för att fungera både i potenta fjädervapen likväl som till kraftfulla PCP. Fylld av förväntan så började jag testen igenom att sända 10 st slumpmässigt utformade diaboler igenom sensorerna på min kronograf:


1. 901


2. 899


3. 896


4. 893


5. 893


6. 895


7. 890


8. 892


9. 885


10. 888


Genomsnittet blev: 893 fps eller 272 mps.

Ett relativt jämnt resultat så här finns förutsättningarna för bra precision även på lite länge avstånd, därför går jag direkt vidare till vågen för att kolla vikten på tio stycken diaboler, slumpmässigt utplockade:

1. 25.64

2. 25.72

3. 25.76

4. 25.62

5. 25.54

6. 25.46

7. 25.56

8. 25.46

9. 25.58

10. 25.58

Genomsnitt av 10 andra diaboler: 25.76 grains

Kanske lite större avvikelse i vikt än vad jag hade önskat men ändå helt rimligt med tanke på hur komplext dessa diaboler är konstruerade. Vi har en rimligt jämn hastighet, en rimligt jämn vikt - frågan är om vi får en rimligt bra precision?

Effekten hos den här diabolen blev (genomsnitt vo samt genomsnitt vikt) blev: 45.63 fpe eller 61.87 joule. Ett ganska lågt resultat för en såpass tung diabol, där hade jag faktiskt förväntat mig åtminstonde ett par joule mera effekt.

   "Ömsom vin, ömsom vatten..."

Resultatet var minst sagt varierande, ett par grupper var rimligt jämna och fina medan andra spred totalt slumpmässigt. De träffar som är markerade med fyrkanter representerar träffar där diabolen har träffat på tvären, alltså när den har kantrat i luften och träffar med en bredsida.

Personligen så tror jag att 50 meter är ett för långt avstånd för Predators, men om den inte klarar detta, varför ska man då använda dem? På korta avstånd så fungerar ju en plattnos precis lika bra och Predators påstådda fördelar med bra djupverkan (penetration) är sällan ett bekymmer med 60+ joule..

Sammanfattningsvis, dyra men välgjorda diaboler med ett uppseendeväckande utseende men dessvärre även med tveksam praktisk precision på långa avstånd i mitt testvapen. Visst KAN de träffa där man siktar men den typen av oförutsägbarhet är oanvändbar för jakt och till målskytte så är Predators overkill.


Av Johnny Ottosson - 5 augusti 2011 10:00


Dagens Upload


En gång i tiden så hade den här tillverkaren ett mycket begränsat sortiment, detta var det år då den ikoniska topprodukten presenterades och entusiasterna häpnade över hur kraftfull den var, detta var ju innan Webley Patriots dagar. Till skillnad ifrån Webleys kanon så var detta dessutom ett fullt skjutbart vapen, även om det krävde en hel del träning för att bemästras. Numera så är modellen en skugga av sitt forna jag och kvalitén har nästan helt försvunnit, något som många av de fåtaliga svenska köparna bittert har fått erfara.


http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_1814.jpg

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

861 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se