Time for tweed...

Mer brittiskt än så blir det inte...

Nu blir det sprut (skjut?) i taket för alla anglofiler för mer brittisk jaktkultur än detta kommer ni aldrig att hitta här på bloggen. Filmen handlar om brittisk (läs, mycket brittisk) jakt och dess olika aspekter.

Rätta nu till tweedkepsen, öppna whiskeyn och gnugga in rumpan i chesterfieldfåtöljen framför den öppna stockvedsbrasan, här blir det hunting the UK way...

Excite by HN

  En intressant diabol...

Haendler & Natermann har förutom sin vanliga linje av premiumdiaboler även en serie med lite enklare diaboler tänkta främst för rekreativt skytte utan de typer av prestationskrav som finns när det handlar om jakt eller tävling. För att dessa inte ska beblandas med de mer påkostade sorterna så saluförs dessa under ett eget sub-brand, nämligen "Excite". En av de tre sorterna som (ännu) erbjuds är "Coppa-Spitzkugel" som jag nyligen har prövat.

Som vanligt så är det ur Hurricanes omfångsrika hyllor som denna ask härrör och ifrån denna handlare så kan man utan tvekan hitta landets absolut största sortiment av ammunition på ett och samma ställe - rakt över disk.

Udda utseende, indeed...  

Så, vad är då poängen med kopparplätering? Snyggare finish bara? Nej då, enligt HN så bidrar detta ytskikt till att diabolen blir 20% hårdare än den rena blylegeringen. Tanken bakom detta är att minska deformeringen av diabolen i asken samt motverka uppbyggnaden av beläggningar inuti pipan vid frekvent skytte. Att diabolen inte deformeras av transport och hantering är synnerligen viktigt för spetsnosdiaboler då desssa måste vara absolut oskadade i din främre del för att kunna leverera vettig precision. Är inte toppen centrerad utan exempelvis snedtryckt så kommer diabolen aldrig att färdas rakt igenom lufthavet och därmed inte heller att träffa där man önskar. En annan fördel (!) enligt HN är att kopparpläterade diaboler peneterar bättre, så även Spitzkugeln...

För att kolla läget så började jag med att skjuta några serier över uppmätta femtio meter, med min Elite:

  Det blåste rejält med en motvind dragande åt vänster...

Som ni ser så består tavlan av sex stycken riktpunkter vilka skapar lika många träffbilder. Träffbild nummer 1 (upptill vänster) är skjuten med Baracuda Hunter Extreme eftersom jag ville se hur den fungerade i såpass vind. Något förvånande så kan jag konstatera att motvinden bromsar upp den onormalt mycket (jämfört med övriga) så att den träffar väldigt lågt. Jämför gärna med träffbild nummer 5 (längst ner, vänster) som är skjuten med den vanliga Baracudan.

Den främsta referensdiabolen för kaliber 25 är naturligtvis JSB King som jag vet sedan tidigare är väldigt vindkänslig, här man man se den på mitten vänster. Minst vindkänslig av alla diaboler som jag har testat i min Elite är den formidabla (men dyra) Defiant Exterminator by Hurricane, den gjorde den tighta och för förhållandena synnerligen trevliga träffbilden nummer 2, högst upp höger.

Den för dagen aktuella Spitzkugeln gav mig träffbilderna nummer 4 & 6, relativt stora grupper men spridda jämnt åt vänster. Givet förutsättningarna så levererade den klart bättre än vad jag vågade tro innan, baserat på min tidigare erfarenhet av spetsnosdiaboler. Självfallet så ska jag skjuta dem ännu fler gånger och då naturligtvis i lugnare väder för att se hur de presterar under bättre förhållanden. 

Rent spontant så känns det emellertid så att de levererar klart bättre än vad jag vågade hoppas på och detta är naturligtvis alltid en behaglig överraskning. Med ett pris på 59 kr för 200 st så ligger de i paritet med Baracudan. Detta kan naturligtvis tyckas vara lite dyrt för en "budgetdiabol" men betänker man att kopparpläteringen kostar lite så känns ändå priset högst rimligt, om diabolen bara levererar vettig precision.

Utfallet av gårdagens tävlingar

När så äntligen resultatlistan kom loss så bjuder den som vanligt på en mycket intressant läsning. Här kommer därför mina reflektioner på de prestationer som ägde rum under den gångna helgen.

Fjäder 10J

Klassen vanns av Hans med imponerande 48 poäng, viket är mer än vad bäste skytte i klassen PCP 10J presterande! Som vanligt så är denna klass en uppgörelse mellan gamla matchgevär och Weihrauchs guldkorn HW30S. Utav totalt 17 stycken skyttar så använde 6 stycken gamla rekylfria matchgevär för 10M Int. och dessa vapen tog placeringarna 1 till och med 4. Weihrauch HW30S var mycket populär med 8 utav 17 deltagande, bästa placering här var nummer 5.

Tar vi bort matchgevären och HW30S så återstod 3 andra vapen av 17 deltagare. En Stoeger, en Slavia 630 samt en Weihrauch HW50S. Den här klassen är med andra ord i princip uppgjord för HW30S och äldre matchvapen, bästa placering för övriga var en mycket hedrande sjundeplats för Stoegern.

Fjäder FP

Här fanns bara 4 st deltagare och hälften använde rekylfria vapen, Dianas modell 54. De tog placering 1 & 2 eftersom rekylfrihet är en enorm fördel hos dessa vapen, liksom i klassen för Fjäder 10J. Plats tre togs av en HW97k vilket också understryker hur viktig rekylfriheten är för dessa starka fjädervapen. Jumbo blev en HW95. Poängmässigt sett så presterade de båda Dianorna i en klass för sig själva med 50 resp 47 poäng, detta hade räckt till en fjärdeplats hos klassen för ostrypta PCP!

Åter igen så frågar man sig - när ska skiljelinjen gå mellan rekylfria och icke rekylfria vapen snarare än mellan fjädervapen och PCP?

PCP 10J

Den absolut intressantaste och hetaste klassen med 16 deltagare. Det känns mer och mer som att det är den här klassen som man kommer för att tävla i och dessutom tar man med sig ett gammalt 10J fjädervapen för att bredda tävlingsdagen. Detta då till skillnad för några år sedan då fulleffektsvapnen var main feature för de flesta. Klassen är också intressant då det är en PCP-klass vars toppskikt inte fullständigt domineras av FX Airguns på samma sätt som klassen för full effekt. Här är bara ett vapen från FX med på den fem främsta placeringarna och detta var Tomaz nya Verminator Mk II med dess nya matchavtryck. Kaliber 177 dominerar stort och endast tre vapen hade kaliber 22. Min egen femteplats känns sur då jag sköt ett luftskott av misstag på den första stationen mot ett enkelt mål. Där hade jag åtminstonde fått ett poäng (plåtträff) och därmed hamnat i särskjutning mot Tomaz och Nicklas om bronsplatsen. Hade mitt luftskott även fällt målet så hade jag haft en klar bronsplats säkrad utan särskjutning. Det är på det små marginalerna som det hänger och detta är nog den mest spännande klassen med väldigt täta toppresultat.

Åter igen så måste jag flagga för CZ200T och det är för mig en fullständig gåta varför inte fler tävlanden satsar på detta vapen. Fabriksnytt kostar det under 5000 kr (med fyllkit dessutom) och begagnade i nyskick (MartinWs) har jag sett cirkulera för runt 3500 kr. Mer precision hos ett PCP med 10J är svårt att hitta för mindre pengar. Jag är själv en högst medioker skytt men lyckades ändå säkra en femteplats trots tuff konkurrens med detta vapen som är klart billigare än alla övriga vapen på topp-fem. Hade jag skött mig bättre och inte fällt ett enda mål mera så hade det varit medaljplats och då med vapen som HW100 och Verminator II slagna. Ett mycket bra vapenval för den som vill börja tävla och det rekomenderas varmt.

PCP FP

Denna klass domineras fullständigt av FX Airguns! Utav 13 deltagare så sköt 12 stycken detta fabrikat. Endast Tomaz valde något annat och fick en mycket medioker placering med sin Steyr. Förmodligen en dålig dag för det ska normalt sett bli klart bättre resultat både för Tomaz som skytt och Steyr som vapen. Kul att Independence har börjat slå igenom som tävlingsvapen och nu har vi även sett de första Elite dyka upp på arenorna, här som bäst på silverplatsen. Åtminstonde 12 av 13 skyttar valde kaliber 22 som så att säga kan anses dominera den här grenen.

Öppna Riktmedel

Ännu en riktigt kul klass som har blivit mer och mer populär. Med 9 deltagare så är den dubbelt så stor som Fjäder FP och hälften så stor som Fjäder 10J. Tyvärr så blandar man vapen med full effekt med vapen på 10J vilket är en stor nackdel just för de klenare vapnen. Resultatlistan här talar sitt tydliga språk med de fyra främsta platserna för vapen på licens och resten på licensfritt. En tydlig tröskel på hela fyra poäng skiljer den licenspliktiga ledningsligan från de övriga licensfria vapnen. Trist med tanke på att Öppna Riktmedel egentligen var tänkt som en instegsklass för nytillkomna och inte en tidsutfyllnad för de som har mänger med licensvapen.

Slutsatser

Liksom tidigare så skapar klassfördelningarna en hel del konstigheter. Rekylfria fjädervapen tävlar mot rekylerande fjädervapen i samma klass, licensfria vapen tävlar mot vapen med fyra gånger så hög effekt i klassen för Öppna Riktmedel. Detta trots att åratal av poänglistor tydligt visar att rekylfria fjädervapen aldrig har haft ett poängunderläge mot rekylfria PCP, inte sällan tvärtom faktiskt. Klassen Öppna Riktmedel har i sin nuvarande form till stor del överlevt sig självt, den är numera en tummelplats för folk som har mer tid och vapen än vad de egentligen behöver. Hur meningsfullt är det egentligen att jogga runt banan med två vapen på ryggen för att hinna skjuta samtliga klasser? Den indirekta tidspressen skapar bara irritation, något som tydligt märktes då vi hade en osedvanligt långsam deltagare med på tävlingen under gårdagen och som bakom sin rygg fick utstå en hel del knorrande, inte minst ifrån undertecknad. Är det kanske dags för någon form av begränsning för att bredda sporten, kanske maximalt 3 klasser per tävlande och tävlingsdag för att få ner tempot och säkna prestationshetsen?

Resultatlistan !

Nu har den kommit, den skulle ju anlända "under kvällen" och det lyckades man ju med - en halvtimma innan midnatt..

Länk: http://www.onsalaskytte.se/ftsverige/docs/resultatlista_120506.pdf

I morgon så är det tävling !

Dags för vårträffen i Onsala och den sista väderprognosen nu talar om vackert väder med strålande sol men en smula kallt, bara 8-9 grader. Vinden anses till 6-7 m/s och växlande östlig. Hyfsat men inte perfekt väder med andra ord. Det kunde gärna vara lite varmare och med mindre blåst men vi får vara tacksamma för att vi slipper mulet väder eller ännu värre - regn.

Vidare så får jag åter igen mail med frågor om varför inte det går att logga in på Airgun.

Jag har absolut ingen aning om varför, utan kan bara konstatera att jag inte heller kommer in. Det även samma sak för några dagar sedan (ons-fre) - de kanske bara anpassar öppettiderna efter besöksfrekvensen?

Väl mött i morgon allesammans !!

Yes - It can !!

   HNs nya Baracuda Hunter Extreme fortsätter att imponera !!

Idag så har jag fortsatt att skjuta nya Baracuda Hunter Extreme över uppmätta 50 meter och jag kan bara konstatera att de exceptionellt goda resultaten ifrån den första dagen mycket väl står sig även idag. Denna dag var det sämre väder med ännu lite mer blåst men trots detta så skjuter Hunter Extreme fortsatt mycket pålitligt och förutsägbart. Detta är en mycket bekväm diabol att skjuta med som ger en angenäm säkerhetsmarginal.

Faktiska 50 meter med hålspetsdiaboler, testa detta med Crow Magnum etc..

Som man kan se av träffbilderna så stansar den mycket runda och fina hål i tavlan och anledningen till detta kan man då och då se en glimt av när projektilen flyger på väg mot målet - den levererar en helt stabil flykt.

Mycket bra praktisk precision, mycket lågt pris och en expanderande konstruktion - som jag ser saken så finns det ingen ursäkt att inte pröva en ask av dessa när man prövar ut ett nytt PCP och i synnerhet om vapnet är utrustat med en ST-pipa. Idag har jag fem olika sorters diaboler där det är en hårfin skillnad på den praktiska precisionen, detta trots att vissa är lätta (25.40 gn), vissa är tunga (30.90 gn), vissa är hålspets (Hunter Extreme) andra är konventionella rundnosar (Benjamin Domes) eller miniéformade (Defiant Exterminator), ja spridda nationaliteter (USA, Tjeckien, England & Tyskland) spelar inte heller någon roll - min Elite skjuter glatt dem alla med mycket gott resultat.

Det ska bli mycket spännande när jag får loss tid att testa dem sida vid sida med Crow Magnum och Predator Pellets både för precision på kortare avstånd (30 meter) samt för expansion (i lämpligt medium), nya Hunter Extreme ska jag även testa på fulla 80 meter!

Prismässigt sett så är läget följande; Referensdiabolen nummer 1 (JSB KIng) kostar 105 kr för 350 st vilket ger ett pris på 430 kr för 1000 st. HN Baracuda kostar 300 kr för 1000 st, Predator Pellets betingar 950 kr och slutligen Defiant Exterminator på 530 kr, även dessa räknade till 1000 st för jämförelsens skull.

I skenet av detta så ligger Hunter Extreme mycket bra till med 340 kr/1000 st - en ytterst prisvärd diabol. Detta både om man jämför med billiga och bra rundnosdiaboler (King) men än mer så jämfört med övriga hålspetsdiaboler på marknaden. Endast Crow Magnum kommer i närheten prismässigt sett med 295 kr/1000 st.

Nu till något helt annat - den mottagande sidan;

Hur länge varar det, när brakar den...?

Som en del känner till så har jag ett rejält träd på tomten, vilket tjänstgör som kulfång. Detta träd är lite drygt 50 centimeter i diameter men börjar nu bli en smula slitet i kanten. En tämligen vapenointresserad bekant noterade trädet i begynnelsen för några år sedan och konstaterade att det var ett utmärkt kulfång. Jag uttryckte min skepsis och sade att jag förr eller senare kommer att skjuta av det. Min vän gapskrattade rått och förklarade myndigt att det helt enkelt inte går att skjuta av ett träd - och i synnerhet inte ett så grovt träd - med bara ett luftgevär.

Ett "riktigt" vapen däremot, då möjligtvis...kanske...men ett luftgevär?  

Han bara fnös föraktfullt...

Det ska bli spännande att se hur detta går.

HN kan sina saker...

Hålspetsammunition på 50 meter - vem hade trott det..?  

Idag fick jag tillfälle att pröva HNs nya Baracuda Hunter Extreme och detta var en mycket sällsam och oerhört inspiererande upplevelse. Det är länge sedan jag har blivit så imponerad av en diabol som denna!

Rent formgivningsmässigt sett så är detta en högst normal Baracuda av sedvanlig typ med den lilla skillnaden att den har ett försjunket kors infräst på toppen. Förutom att diabolen ska bli expanderande av detta så har den också tappat lite vikt. I övrigt så är det en likadan Baracuda som den klassiska ursprungsmodellen.

Baracuda Hunter Extreme

Vad är då poängen med att överhuvudtaget göra den expanderande? Jo, lagstiftningen i många länder, exempelvis Sverige, kräver att man vid (skydds) jakt använder just expanderande projektiler. Nu kan självfallet en diabol vara expanderande igenom sitt materialval snarare än igenom sin formgivning men om detta tankesätt är i enlighet med lagstiftarens intentioner är tyvärr oklart. Igenom att använda en diabol som Hunter Extreme så har man dock sitt på det torra rent juridiskt sett. 

Kruxet med många andra konstruktivt expanderande diaboler (Crow Magnum, Predators etc) är att dessa tyvärr ofta har en ganska opålitlig praktisk precision på lite längre avstånd och i synnerhet så under tuffa vindförhållande. De är med andra ord dåligt formgivna för att bibehålla ett bra BC, deras tonvikt ligger mer på expanderande än på stabila projektilbanor. Det unika med Hunter Extreme är att man så att säga angriper problemet ifrån det andra hållet - detta är en diabol med främsta fokus på bra praktisk precision downrange snarare än optimal expansion.

För, med handen på hjärtat, som regel så har man ju ingen vidare expansion överhuvudtaget i mindre djur och i synnerhet fågel med potenta luftvapen, detta eftersom det handlar om förhållandevis mjuka mål.

Snygg och tydlig dekal på burken..

Till att börja med så drog jag 10 skott i kronografen och fick då 870 fps (265 mps) som genomsnitt med en spridning på (lite höga) 16 fps. Anslagsenergin uppgick till 47.75 fpe vilket betyder precis 65 joule. I fråga om detta moment så klarade sig Hunter Extreme sig bra, lite mindre energi än den vanliga Baracudan men också lite mindre vikt.

Träffbilderna för den praktiska precisionen över uppmätta 50 meter framgår högst upp på dagens inlägg. Det var dock inte helt perfekta förhållanden utan en måttlig men retfull bris. Träffbild nummer fem har en jättelik flyer och den är extra intressant, först så förstod jag inte varför men när jag hämtade tavlan så såg jag att diabolen hade träffat en knappt synlig kvist med en såpass rejäl avvikelse som följd.

Sedelärande för de som jagar med luftvapen, dessa projektiler är sannerligen inga "buskröjare".

Min subjektiva känsla, baserad på dagens första träffbilder, är att man förmodligen utan större problem kan hålla jämna och fina träffbilder under en enkronas yta på 50 meter med min Elite och den här ammunitionen. Jämfört med Crow Magnum och även Predator Pellets så är Hunter Extreme i en helt annan klass, den har betydligt mer gemensamt med bra rundnosdiaboler när det gäller praktisk precision än med traditionella hålspetsdiaboler. 

Om man istället jämför den med bra rundnosdiaboler som exempelvis de övriga sorter som jag brukar använda så hamnar Hunter Extreme efter JSB King och Defiant Exterminator men jämnsides med vanliga Baracudan och bättre än Benjamin Domes. Detta betyder att jag nu har fem diaboler som under bra förhållanden har möjlighet att på ett pålitligt repeterbart sätt kunna prestera under enkronan på femtio meter.

De nya ST-piporna är verkligen allätare på ammunition.

Prismässigt sett så finns det inte heller mycket att klaga över, dessa diaboler betingar 69 kr för 200 st vilket lägger dem 9 kr dyrare än vanliga Baracuda - väl investerade pengar för luftvapenjägaren. Jämför man med övriga dedikerade diaboler för jakt, exempelvis Predator Pellets, så är Hunter Extreme rena klippet.

I nästa del så ska vi se på expansionen jämfört med Crow Magnum, vanliga Barcudan samt Predator Pellets samt studera vikterna för Hunter Extreme.

Hittils kan vi dock sammanfatta att energibehållningen är mycket god, den praktiska precisionen lysande, så även prisläget som är mycket humant. Vidare så är diabolerna rena och fina att hantera och kommer i en utmärkt ask.

Det känns minsann som att HN har en riktig vinnare i den här diabolen, man har tagit det som har varit bra med den vanliga Baracudan och sedan förfinat den till en ännu mera användbar produkt - starkt jobbat!

Det drar ihop sig...

Nu på kvällskvisten så vill jag bara påminna om tävlingen nere i Onsala på söndag 6/5. 

Väderprognosen talar om uppehåll, varierande sol och tunna moln samt runt 8-9 plusgrader, en smula kallt med andra ord. En annan faktor är naturligtvis vinden och prognosen ligger på 10-11 m/s vilket är mycket tuffa förhållanden och i synnerhet så nere på Onsalas ökänt blåsiga bana i Skytteviken. Det blir till att ladda tungt för framgång.

I övrigt så håller jag på att färdigställa morgonens inlägg om Baracuda Hunter Extreme, HNs nya "skruvmejseldiabol"..