Dagens Upload

När vi skrev 2004 så var den här modellen redan 4 år gammal och inne på sin Mk II edition. Förutom standardmodellen så hade man breddat sortimentet med en Targetmodell samt ett separat magasinsystem, en av de första vapenmodeller som hade möjlighet till eftermonterat magasin.

Annonserna likställde den gärna med ett brittisk sportbil och då får man nog i rättvisans namn medge att det snarare handlade om sportbilens låga vikt och smidiga handahavande snarare än de engelska generna, vilka ju är helt obefintliga.

En evergreen är det dock, en mycket framgångsrik modell som hyllas unisont runt om i världen som PCP marknadens motsvarighet till fjädervapnens HW30S. En högst rimlig liknelse faktiskt och modellen är idag en storsäljare över hela världen, även om den i Sverige för en relativt och orättvist undanskymd tillvaro.

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2163.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2162.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2161.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2160.jpg

Tekniska bekymmer

Jag har precis bytt leverantör på mitt bredband och har dessvärre upplevt en hel del strul (fel SIM-kort utskickat, felaktigt spärrat abonnemang, fel utgivna koder till kortet etc) så jag har inte kunnat använda datorn så mycket och på det sätt (uppladdande av bilder, filmer etc) som jag hade önskat.

Nu är dock en del av problemen lösta, jag har en fungerande uppkoppling men ännu är inte routern installerad. Dock så ska jag kunna driva bloggen som vanligt igen.

Därav att det har varit så tunnsått med inlägg de senaste dagarna.

Tystnad i lyxklass

Bild skamlöst stulen ifrån airgunbuyer.com

Idag så har BAR presenterat en rad nyheter på sin hemsida, bland annat Huggetts nya dämpare som visar sig ha en prislapp om inte mindre än £85, att jämföra med den erkänt kompetenta HW-dämparen som betingar £44 - nästan halva priset.

Visst är Huggett fräck och säkert av högsta kvalité med därtill utsökt dämpförmåga men kostnadsbilden har sannerligen skenat iväg.

Kollar vi på king of the hill för några år sedan, Loguns dämpare, så finns den fortfarande kvar på marknaden till det mycket måttliga priset av  £30.

Tyvärr så har jag inte kunnat hitta någon uppgift om det absolut mest väsentliga, förutom dämpförmågan, nämligen vikten. HWs fina 110 gram är nog svår att slå, liksom Loguns 134 gram..

Vidare så har BAR nu lagt ut Scorpion SE på sin hemsida, ett intressant vapen om man kan leva med utseendet.

  Lätt udda formgivning - £598

En av de största fördelarna med Scorpion SE är dock valmöjligheten att kunna få den med kaliber 25, återstår dock att se vad den ger för verklig effekt och spridning när den kommer i ett okastrerat tillstånd för den fria världen utanför England.

   Mk II versionen av BSA R10 betingar £665

En allvarlig konkurrent till nya Scorpion SE är den andra editionen av olycksdrabbade R10. En i grunden mycket vackert och intressant vapen som tyvärr har varit drabbade av kroniska barnsjukdomar. Med en liten prisskillnad, en rostsäker tub och en betydligt smakfullare design så tror jag att R10 lätt kommer att gå segrande ur försäljningskampen mot sitt nya syskon, förutsatt att Mk II håller ihop avsevärt bättre än gamla Mk I.

Luftvapenjakt

En vacker vinterdag, två nötskrikor och en skata...

Den gode Yrkesbävern har likt en hes härold försökt att dra runt en brandfackla på våra olika forum i hopp om att starta en debatt om den etiska aspekten av luftvapenjakt. Själv har jag hållit mig för god för att delta men varför inte? Ämnet som sådant är onekligen intressant. Låt oss därför pinka fotogen lite grann..

Jag har ofta fundera lite över varför Sune 50 år som skjuter en räv med sin gamla Tikka 6.5/55 under glada tillrop kan visa upp sin trofé, en vacker rävpäls, både på olika forum (ex Robsoft) samt i diverse facktidskrifter (ex Jaktjournalen) när i princip samma handling möter tveksamhet och fördomsfullt motstånd när vapnet är ett luftgevär och villebrådet en kråkfågel?

Var ligger skillnaden?

Sune motiverar sin etiskt försvarbara jakt med att räven är en problematisk predator och att pälsen minsann tas tillvara. Sune gör helt enkelt naturen en tjänst eftersom han väger upp en obalans som människan själva sannolikt har skapat igenom att gynna populationer som annars skulle balanseras av egna omständigheter, i detta fall kanske undertyckas av en apexpredator som exempelvis vargen.

När hans arbetskamrater frågar vad han har pysslat med i helgen så kan han stolt förkunna - Jagat räv, varpå ingen direkt ifrågasätter detta. Sune är ju jägare.

Kenneth däremot, han skjuter nötskrikor med ett luftgevär. Delar av fjäderdräkten tar han tillvara och använder för att binda fiskeflugor. För varje nötskrika som faller framför mynningen så förvissas han av att det finns en mindre predator för sångfåglarna att överlista till våren.

  En terrier är ett bra sällskap och värdefull för att fånga in ev skadeskjutningar..

Tyvärr så kan Kenneth inte lägga ut trofébilder på sin jakt på de vanligaste internetforumen och facktidskrifterna tar inte ens i dem med tång. (tro mig, jag har försökt). Hans jaktform anses nämligen suspekt och när han berättar på jobbet att helgen ägnades åt att skjuta nötskrikor med luftgevär så bemöts han av ungefär samma nedlåtande blickar som om han istället hade förkunnat att fritidshobbyn nummer ett för honom är att spana in feta medelålders kvinnor på stranden...

Frågan är bara varför?

Jag är övertygad om att vi inom kort kommer att se riktigt kompetenta PCP bryta in över klass IV och etablera sig som "riktiga", i bemärkelsen konventionella, jaktvapen. Det ska bli mycket intressant att se hur "jägarkåren" reagerar på detta. Tyvärr så har ju jägarkåren mycket slutna led, hög medelålder samt en navelskådande syn på nya jaktformer och tillika vapen.

I de flesta politiska sammanhang så är ju, som bekant, mångfald synonymt med enfald men när det gäller jakt så tror jag att framtiden kommer att bära med sig en betydligt större bredd än idag, detta i takt med att det äldre gardet dör ut och yngre människor fyller på underifrån. Nya jägare med en modernare syn på viltvård och vapenprestanda, människor som väger in mer etiska aspekter och inte minst en helhetssyn på miljön som reducerar attraktionen för jaktvapen som smäller, luktar illa och betynger miljön i onödan.

Det kommer att bli en spännande utveckling att följa..

Lite översyn...

  Nybetsad kolv..

Idag har jag beställt lite mera ammunition och därtill flips för Clearidget till CZ200T. Dessutom så har betsen torkat efter förra helgens pyssel så nu var vapnet skjutklart igen.

  En bättre bild på justerhålet till hammarfjädern..

Det blev en stunds puffande på blott 20 meter på grund av den kraftiga blåsten, bättre än inget dock. En bra träffbild, någon hyfsad och ett par vindspridda.

 Blåsten (åt vänster, motvind) påverkar även på korta avstånd..

Sedan blev det till att krypa inåt igen, mörkret faller allt fortare i takt med att kvällarna blir kortare nu på hösten...

  Clearidge kommer att bli ännu bättre med bra flips på...

Vänsterstockar

Nu har FX Airguns börjat leverera rena vänsterstockar till Elite och Royale. Det är alltså valnötsstockar för ordinarie mekanism, med andra ord högerrepeterande. Hurricane i Vittsjö tar +200 kr för detta alternativ, ett mycket blygsamt påslag.

Så, nu kan även de som skjuter spegelvänt få tag på en passande stock.

Bilden av oss själva

En mycket gammal gyllene regel säger att såsom man bemöter andra så blir man själv bemött. Hur fungerar detta då i luftvapenvärlden?

Den gode Yrkesbävern brukar ha en bra förmåga att väcka funderingar och tankeställningar som inte är så vanliga i luftvapenvärlden, inte minst sådana runt etik. Hans funderingar runt lämpligheten att använda döda djur som försöksobjekt för studier om luftvapens skotteffekt i vilt ligger alltså i grunden för dagens inlägg, även om det finns intressantare och mer fundamentala frågor att fundera runt just än övningsskytte på döda smådjur.

Hur reagerar dina grannar om du går ut på tomten med en sådan.... 

En tydlig trend i luftvapenvärlden är att man försöker styra över designen av dagens PCP till ett allt mer taktiskt stuk. Anledningen till detta är naturligtvis flera, dels så är den här formgivningen populär, den känns modern och antyder ett samband med krutvapen ("AR-arvet"). Förutom en del praktiska egenskaper för användaren (stryktålighet & vädertålighet) så finns det också goda skäl för tillverkaren att välja plaststockar. Dessa är enklare och billigare att tillverka, man kan enkelt gjuta en plaststock och en del tillverkare (ex Hatsan) kör inte ens någon efterbearbetning på dem. En trästock däremot har en hel kedja av arbete som måste verkställas innan mekaniken kan sänkas ner i den. Till detta kommer också tilllgängligheten av de mest attraktiva träslagen (ex valnöt), som är både nyckfull och kostbar. Ingen tillverkare vill ju stå med leveransklara mekanismer utan att ha stockar tillgängliga.

Både marknaden och industrin har alltså goda skäl att vara positiva till syntetmaterial i produktionen. Trots ökat pris på fossilt bränsle, som krävs för att tillverka plast, så är det både enklare och smidigare - vilket kan översättas till billigare - att driva den här utveckligen.

....jämfört med om de ser dig med en sådan här....?

Vad har vi då för nackdelar med en millitär syntettrend? Ett problem är den tilltalande skepsisen mot skjutvapnens konsekvenser för samhället som helhet. Detta kan man emellertid på goda grunder utnyttja igenom att peka på hur bra luftvapnen är för skyttesporten, iform av dess ointresse för kriminella, de måttliga konsekvenserna vid de flesta former av vådaskott och inte minst den totalt överlägsna miljöaspekten jämfört med förbränningsvapen. 

Notera alltså att "svensson på gatan" i allmänhet inte inte är negativ till skjutvapen som företeelse utan i första hand mot de konsekvenser som ett kriminellt användande av dessa kan medföra. Detta är naturligtvis bra, men vad som är mindre bra är att "svensson på gatan" i allmänhet inte är speciellt vapenkunnig. Han kan alltså inte lika lätt som oss entusiaster särskilja vad som är "normalt" och "onormalt" om han ser någon knalla omkring med ett gevär.

Påhejad av den vapenföraktande vänstermedian som dominerar nyhetsförmedlingen i landet så pressas tyvärr utvecklingen åt ett sådant håll att man lätt utmålar enbart de negativa sidorna med skjutvapnens förekomst. Detta påverkar naturligtvis "svensson på gatan" som blir allt mera inspirerad att ringa polisen så fort han ser något som han uppfattar som udda o vapenrelaterat och denna risk ökar naturligtvis om vapnet utanför fönstret utseendemässigt liknar de vapen som man ser på TV ifrån ett pågående inbördeskrig snarare än barndomens luftgevär för plinking på tomma tändsticksaskar och kottar.

Fredlig...?

Vi kan alltså konstatera att en militär och aggresiv formgivning inte är något som kommer att gynna vår sport och hobby på sikt. Ska vår del av vapenhobbyn kunna överleva i ett allt bistrare klimat så krävs det att vi särskiljer oss. Vi ska tydligt kunna identifieras såsom seriösa entusiaster med vapen som är redskap för en fredlig hobby snarare än mordutrustning för terrorism.

Vad är då ett "fredligt" vapen, finns det det överhuvudtaget motsatsen i luftvapenvärlden? 

Jag tror att "svensson på gatan" känner sig trygg och lugn om han ser något som han distinkt kan identifiera som ett luftvapen, vilket i hans okunniga föreställningsvärd är likställt med "ofarligt". Om han däremot ser något som han är osäker på så tror jag att hans default kommer att vara "farligt" snarare än "bra". Även om tankebanorna känns främmande och rentav motbjudande för oss så tror jag att vi ändå måste sätta oss in i hur omgivningen ser på det som vi entusiaster betraktar ifrån ett mer kunnigt perspektiv.

Ser "svensson på gatan" ett stort bananmagasin så tänker han direkt AK47 = olagligt = ringa polisen. Ser han däremot en stor lufttub så blir tankebanan istället luftgevär = lagligt = kul för ägaren.

I skenet av detta så måste man alltså beakta vilket design av vapen som man vill bära omkring på när man blir beskådad av omgivningen. Jag har själv diskuterat detta ivrigt med bland annat FX Airguns, som med förkärlek bajsar fram mängder av svarta plastvapen som har taktiskt stuk. Vill man ha plast av ändamålsenliga och andra praktiska skäl må det så vara men måste de verkligen vara svarta? Svaret är oftast kort och gott - "Svart säljer, en rosa Cutlas är ingen storsäljare.."

Detta är naturligtvis sant i sak men skälet till att Cutlas överhuvudtaget säljer, oavsett färgval, är att vi entusiaster som kunder köper dem. Hade vi inte köpt svarta Cutlas så lovar jag er att inga sådana hade producerats. Så enkelt är det.

Nu vill jag med detta inte uppmana till en bojkott eller liknande men jag tycker att man bör tänka till en gång till innan man springer åstad och införskaffar det mest coola och taktiska vapnet som man kan hitta på hyllan. Ställ krav på vapnens design helt enkelt, man bör idag kunna erbjuda något annat än rent militär design om man vill saluföra en plaststock. Det borde vara möjligt för en driftig tillverkare att både använda plast som material samtidigt som man gör stocken attraktiv och mer fredlig i designen så att omvärlden uppfattar dem bättre.

Vad tycker ni andra...?

FX2000 SK Hunter & Hammer Arms

Då FX2000 är snyggare än Matts Hammer blir detta rätt bild till inlägget...

På LuftvapenInfo så cirkulerar det två intressanta frågor som tyvärr ännu inte har fått något bra svar. Den ena är vad FX2000 SK Hunter är för vapen och den andra är var Matts Hammer håller hus, han har lyst med sin frånvaro även i sitt arbete och butiken har därför varit stängd även under tider då den borde varit öppen.

Tyvärr så har den gode Matts varit inblandad i en motorcykelolycka nu under säsongens elfte timma och dessa händelser har dessvärre den egenskapen att de brukar ge omfattande skador på den olycklige, så även i detta fall. Med ett brutet ben, ett antal brutna revben och en rad andra åkommor så har Matts tillbringat den senaste tiden på sjukhus och jag vet inte i skrivande stund om han ens har blivit utskriven ännu.

Jag körde själv tung motorcykel under 89-00 och jag kan därför i första hand intyga både hur vanebildande roligt och ödesdigert farligt detta kan vara. Mina tankar går sådeles till Matts i denna tunga stund och jag vill därför tillönska honom en snabb och fullständig återhämtning samt att hans kunder ger honom en tid att komma tillbaka i form så att han kan fortsätta att betjäna vår hobby med sina produkter.

Nu över till något betydligt roligare...

FX2000 SK Hunter var en modifierad version av FX2000 som Venom Arms skapade under den perioden som FX2000 salufördes under Webleys varumärke. Upphovsmannen var ingen mindre än Ivan Hancock som ville erbjuda en lite fräckare variant av standardvapnet. Mest noterbart var naturligtvis den lite udda skelettkolven samt baracuda-stuket på förstocken men denna modell såldes oftast som ytterligare uppdressad med såväl repeterhandtag och varbygel i glänsande mässing. En för sin tid mycket attraktiv och färgstark modell i skenet av att skelettstockar var en het trend under 2000-talets första år, något som inte minst Theoben anammade med "Profile" (skelett) versioner av ett flertal modeller..

I samband med Ivans pensionering och generationsskiftet hos Venom så avyttrades sedan de sista exemplaren till Pyramid Air som sålde dessa till de amerikanska entusiasterna. Idag är de attraktiva samlarobjekt, trots att de mekaniskt sett helt överensstämde med originalmodellen.