Airpang

Senaste inläggen

Av Johnny Ottosson - 3 maj 2012 10:00


Kaliber 25


   Fler än vad många tror..


Idag fick jag ännu ett paket ifrån min hovleverantör Hurricane och den innehåll en blandad komplott med olika diaboler i kaliber 25. Förutom Baracuda Hunter Extreme så innehöll den även SamYang och och en udda spetsnosdiabol från HN vid namn Excite Coppa-Spitzkugel. 

Jag har sedan tidigare fyra diaboler som skjuter mycket bra (King, Baracuda, Exterminator & Benjamin Domes), samt två hålspetsdiaboler som skjuter acceptabelt för formtypen (Predator & Crow Magnum). Riktigt usla har varit Gamo Hunter, HN Ram Point, Benjamin Pointed Hunting samt, lustigt nog, HN Field Target & Trophy. Det ska bli spännande att se var någonstans nyförvärven hamnar. Totalt så har jag nu avverkat 13 olika sorters diaboler varpå 4 har varit bra, 2 acceptabla, 4 dåliga och nu då 3 (ännu) okända.

Det är alltså riktigt kul med det rejäla utbud som har uppstått runt kaliber 25 bara de senaste två åren, sedan kalibern slog igenom ordentligt till dagens potenta PCP. Nu är helgen räddad, nu ska det skjutas ordentligt i det underbart vackra vårvädret.

Av Johnny Ottosson - 2 maj 2012 10:00


Snart dags att tävla


   Är det bara vindstilla så är det otroligt kul att skjuta 10J/177


Idag tänkte jag påminna om vårens olika tävlingar. Den största hamnar nu redan 6 maj nere i Skytteviken där Onsala Luftgevärsklubb inbjuder till traditionell fallmålstävling. Detta brukar vara årets riktigt stora begivenhet även om deras hösttävling också drar många besökare. Ett extra stort plus för att man nu lägger tävlingen på en söndag så att fler kan vara med och att man även kan engagera handlare att komma upp på besök.


Nästa tävling blir en bänkskyttetävling arrangerad av vår andra lite större klubb i landet, Laxå. Ansvarig för denna är en riktig eldsjäl, Tomaz, och det ska bli mycket spännande att se hur den tävlingsgrenen faller ut.

Själv så har jag också börjat förbereda mig lite smått för Onsalas vårtävling. Idag så har jag kalibrerat in min CZ200T på strax under legala 10 joule och den skjuter som vanligt likt en dröm, vem vet - det kanske blir ännu en pokal även detta år?

I klassen för full effekt så övervägde jag min Elite med lånelicens på en 22-pipa men det hela föll på lite juridiska oklarheter, då är det bäst att ta det säkra för det osäkra och avstå. Förhoppningsvis så får väl Tillståndsenheten i Göteborg också ändan ur vagnen någongång framöver så att även jag har möjlighet att komma över en egen växelsats, åtminstonde för tävlingsbruk. Istället så lutar det åt att min gamla Ultra får tjänstgöra igen.

Klassen för full effekt är inte lika intressant som 10 joule så det får bli lite som det blir där.

Vidare så hoppar jag fjädervapenklasserna för full effekt och 10 joule, den förstnämnda eftersom jag saknar licens för ett konkurrenskraftigt vapen och för att jag dessutom aldrig heller skulle slösa en licens på ett sådant.

Den sistnämnda är tämligen ointressant då den i praktiken bara består av en uppgörelse med rekylfria matchvapen, företrädelsevis FWBs gamla 300-serie. Den som dyker upp med ett konventionellt rekylerande fjädervapen av vanligt snitt, exempelvis Diana, BSA, Gamo etc, får konstatera att plats tio eller sämre är högst realistiskt. 

Klassen för öppna riktmedel är inte alls lika elitistisk och där kommer jag att köra min nyrenoverade Diana 23, då denna skjuter fantastiskt bra. Tyvärr så kan jag inte använda min HW-55 då jag inte har öppna riktmedel till den utan bara dioptersikte.

Fokus för min del kommer alltså att ligga på PCP 10 joule i första hand, samt trivselklassen öppna riktmedel. PCP med full effekt blir lite utfyllnad för att tiden ska rulla på och de övriga klasserna tillför inget.

Förutom att justerera in effekten så har jag dessutom skojskjutit lite denna soliga och vindstilla Första Maj med dess fantastiska vårväder. Det är otroligt så kul man kan ha bara med en gammal Diana 23 samt en helt vanlig tennisboll som man förflyttar någon decimeter ifrån sig för varje träff över gräsmattan.

Rekreativt skytte, när det är som bäst...

Av Johnny Ottosson - 1 maj 2012 10:00


Mekardags


Idag så har jag plockat isär den Diana 27 som jag köpte för några veckor sedan och som gav förbluffande låg effekt. Efter att ha tagit bort bakstycket via två sprintar så kunde jag dra ur detsamma och beskåda slagfjädern..


Slagfjädern var rakt som en spik och föreföll vara i mycket gott skick...


Själva bakstycket ser lite udda ut på dessa Dianor och det centreras med hjälp av tre kulor. Bökigast är dock att få ihop allt rakt utan att misshandla fjädern till bakstycket. Den ska sitta som på bilden nedan:


Den liggande fjädern var positionerad ovantill..


Efter att ha tagit bort bakstycket så kunde jag dra ur slagfjädern och innanför denna så ramlade pistongen ut. Packningen var hård och torr men föreföll i övrigt vara i väldigt gott skick, hel och fin utan revor eller andra synliga skador. Eftersom den såg såpass bra ut så lät jag den stå i olja några timmar så att den kunde suga åt sig ordentligt, oljan blev en Venom PFTE som jag har haft legandes i typ två decennier..


Packningen


Allt inuti vapnet verkade vara i gott och föga slitet skick men det fanns inget smörjmedel att hitta någonstans inuti. Efter att jag hade smort pistongen och dess läderpackning så återmonterade jag alltihopa.


Pistongen smord och åter på plats..


De hela arbetet gick mycket smidigt även om man får vara lite försiktig med fjädern till bakstycket när man lirkar allt på plats. Med lite vanlig vaksamhet så gick dock allt helt perfekt.


Till min hjälp så använde jag en hemmabyggd fjäderkomprimator..


När sedan vapnet var ihopmonterat så sköt jag några skott varpå den omväxlande dieslade eller puffade. När jag hade skjutit lite mera så föreföll den stabilisera sig runt 630 fps med 8.44 gn vilket lägger den precis runt den licensfria gränsen om 10 joule.


Hurricane säljer riktig smörja...  


Nu ska jag försöka få loss lite mera tid att skjuta mer med vapnet så att det stabiliserar sig ytterligare och därefter så kommer det att bli ännu en tur till kronografen..

Av Johnny Ottosson - 30 april 2012 10:00


Steg-för-steg..


Idag så ska vi då se på de praktiska deltaljerna runt själva effektförändringen. Den största strypningen ligger i själva flödet hos vapnet och här skiljer det en del mellan Mk I och Mk II. Gamla Mk I har en plastplupp i transferkanalen under själva transferporten i pipan. På denna modell så tar man loss pipan (två skruvar) varpå man fiskar upp den lilla pluppen med exempelvis ett böjt gem.


För vapen som har nysålts på UK-marknaden och som därför är försedda med AT (Anti Tamper) så är emellertid den lilla lösa plastpluppen ersatt med en värmeinkrympt stålring härdad till 73 RC. Denna strypning är utomordentligt svår att forcera. Detta nämnt som en parantes då ingen vettig människa ändå importerar ett FX vapen ifrån England med tanke på att importören (ASI) sätter priserna vida över marknaden i Sverige.


För den nya Mk II så sitter strypningen istället inuti själva fartomställaren. Denna anordning har en inre axel inuti sig och denna axel är försedd med ett hål vars storlek reglerar effekten. Original axel har ett litet hål och axeln för full effekt har ett stort hål. Byte sker igenom att man lossar fartomställaren med sin lilla skruv och sedan tar man loss omställaren och delar den varpå valfri axel kan monteras.

När flödet är ordnat så måste också mängden luft ifrån tuben kunna portioneras fram i rätt mängd och för detta ansvarar ventilen och hammaren. Ventilen har lite olika "slaglängd" beroende på hur mycket luft som den ska dosera ut och slaglängden regleras av ventillockets pinne. Ventillocket byter man igenom att skruva loss det gamla och ersätta med det nya. Om locket är trögt eller hårt att lossa så måste det förvärmas först med exempelvis en varmluftpistol för att eventuell Loctite ska lossa. Använd värme med måtta, det räcker med runt 90 grader och en del varmluftpistoler gör lätt 500 grader på full effekt varpå man kan bränna upp saker inuti blocket som man inte vill ha förstörda.

Inuti ventilhuset så byter man också den lilla styrpackningen som sitter i toppen på ventilkäglan och som bifogas i påsen. Efter korrekt arbete så får ventilen rätt slaglängd för fullt effektuttag.

Det sista steget handlar om att låta hammaren öppna ventilen tillräckligt mycket/långt. För att den ska kunna göra detta så måste den vara lite tyngre och av den anledningen så placerar man in en hammarvikt inuti hammaren. Precis som när det gäller locket till ventilhuset så kan även locket till hammarhuset sitta draget med Loctite och det måste därför även här värmas loss på samma sätt. 

Original så har hammarhuset ett bakstycke med en guide (en pinne) som styr hammarfjädern. Denna styrning ersätts nu av hammarvikten och därför måste själva bakstycket bytas. Original bakstycke ersätts därför med den platta brickan som saknar styrning/guide. Rent praktiskt så droppar man bara in hammarvikten i den ihåliga hammaren och sedan stänger man hammarhuset med det platta bakstycket istället för originalet.

Med allt detta genomfört så är konverteringen klar och nu återstår bara en korrekt injustering. Att bara byta komponenterna på ovanstående sätt räcker tyvärr inte. Nu måste allt kalibreras in på nytt igen, precis som när vapnet en gång tillverkades. Gör man inte detta så står man där med ett disharmoniskt vapen som smäller högre, drar mera luft och ger mindre effekt samt producerar en onödigt stor spridning ifrån skott till skott jämfört med vad det egentligen behöver göra.

Hur detta går till i praktiken ska vi titta på i den tredje och sista delen..

Av Johnny Ottosson - 29 april 2012 10:00


Härligt väder..


Kolla transferportens storlek jämfört med en kaliber 25 Exterminator...


Idag så avnjöt jag det härliga vårvädret och den lugna kvällen pysslandes med min favoritsysselsättning. Jag passade även på att ta lite foto på detta samt testade två mindre bra diabolsorter inför den kommande veckan.


Redo att skjuta, Elite är en dröm för de längre distanserna..


I fredags så beställde jag Eunjin samt nya Baracuda Hunter Extreme ifrån Hurricane så idag så blev det till att skjuta de rundnosdiaboler som jag har på hyllan för stunden. I fallande ordning så blev detta JSB King, Exterminator, Baracuda, Benji Domes samt Field Target & Trophy och Gamo Hunter. Resultatet blev som följer:


Det syns tydligt vad som fungerar och vad som inte fungerar...


JSB King levererar alltid, den kanske inte alltid skjuter absolut bäst men är det lugnt väder så regerar den. Till sitt pris så är det en helt oslagbar diabol. Kanske lite lätt för bästa energibehållning men mycket pålitlig. Gruppen längst upp till vänster med fem skott på 50 meter.

Exterminator från Hurricane tillverkas av Defiant Ltd England och kostar nästan guld. Jag använder dem dock ändå eftersom de skjuter mycket bra och i synnerhet så under tuffa förhållanden med växlande vind och/eller nederbörd. Gruppen längst upp till höger med fem skott på 50 meter. Tyvärr en flyer uppåt höger.

HN Baracuda är ytterligare en lågprisdiabol som levererar bra. Ett perfekt val om man önskar lite mera vikt till ett lågt pris. Diabolen har på grund av sin längd och tyngd en tendens att bli terminalt ballistiskt instabil och ger då väldigt fransiga anslagsmarkeringar, vilket gör träffbilderna visuellt stora. Träffbilden vänster mitten och även här fem skott på dessa 50 meter.

Benjamin Domes är smutsiga, apdyra och inte lika välpresterande som Exterminators i samma prisklass. Dessutom så är de något lättare. Ytterligare ett handikapp är namnet - Benjamin som Benjamin Syrsa eller vadå? Dessa diaboler skulle naturligtvis ha hetat Crosman Premiers Magnum eller något liknande samt levererats tvättade i en klassisk pappbox till halva priset mot nu, då hade de blivit en riktig hit. Nu överväger inte nackdelarna fördelarna och det är synd för detta är utan tvekan en tekniskt sett mycket bra diabol. Träffbilden i mitten höger och liksom övriga 5 skott på 50 meter, med en retfull flyer nedåt/höger.

Nu kan man se vitsippor i kikarsiktet - våren är här!  

Träffbild nummer fem som ligger nederst vänster är skjuten med HN Field Target & Trophy. Att dessa kan skjuta så formidabelt uselt är för mig en gåta och i synnerhet så när man betänker hur bra dess tyngre syskon Baracuda presterar. De tre träffarna närmast under träffbilden och de två närmaste rejält över träffbilden hör till denna diabol. Uppenbarligen så är 5 skott på 50 meter lite lätt overkill för denna diabol i detta vapen.

Slutligen så har vi träffbild nummer 6 och även denna är skjuten på 50 meter med fem skott, även om det ser ut som om avståndet snarare var typ 150 meter. Sorten är Gamo Hunter och den presterar som förväntat. Diabolerna ser ut som blysänke för metfiske och skjuter därefter. Visserligen så träffade två skott inom riktpunkten men tro mig - detta var bara ren slump! Spontant så upplever man vanligtvis ren glädje och lättnad bara man träffar ett A4-ark på detta avstånd. 

Det ska bli jättespännande att testa nya Baracuda Hunter Extreme jämfört med vanliga Baracuda, kommer det att matcha denna billiga och effektiva tungviktsdräpare eller kommer de precisionsmässigt sätt att göra ett formidabelt magplask liknande Field Target & Trophy?

Samma sak med Eunjin, hur bra skjuter egentligen dessa, detta ska också bli mycket skoj att utröna.

Efteråt så blev det återstående 40-50 skott med Benjamin i takt med att trycket föll...  

Av Johnny Ottosson - 28 april 2012 10:00


Vad är detta ?


Ett mycket populärt tillval till en nyköpt Royale (bild: Mr Rosén)


En av de vanligaste frågorna som ramlar ner är naturligtvis hur man ökar effekten på sitt vapen. Så har frågeställningen alltid varit, ända sedan den tid då vi sköt fjädervapen. I takt med att nya vapenmodeller har anlänt till marknaden så har lite olika prylar komponerats i en extra godispåse för de som önskar mer effekt ur sin bössa.

Till den nu så populära Royale-serien så ser trimpåsens innehåll ut som på fotot ovan och idag tänkte jag gå in lite på vilka grejor som ska sitta var. 

Betänk först att den som monterar ovanstående komponenter utan att ha licens för vapnet också gör sig skyldig till vapenbrott, en förseelse som kan ge efterrräkningar till den som lyckas bli ertappad. Dagens blogginlägg ska i kontexten av detta betraktas som ren referensinformation och ingen uppmaning för individer att bryta mot lagen.

För att lättare se placeringen så använder vi följande sprängskiss: 

http://airpang.bloggplatsen.se/2011/04/06/5045933-independence-royale/

Vi börjar ifrån vänster sida på fotot. Den platta brickan med ett sexkantshål är bakstycket till hammarhuset. Placeringen är längst bak på blocket, nedtill. På sprängskissen så sitter den till vänster om del nummer 1 men är inte inritad på själva sprängskissen (varför vet jag inte). Den ersätter originalkomponenten och denna del är lätt att se utifrån blocket.

Nästa komponent, skruven med en fet O-ring och en liten stång på, är ventilhuslocket, på sprängskissen så har den nummer 25. Då stängerna har olika längd, beroende på effekt, så ersätts den strypta med den ostrypta versionen.

Den lilla packningen, i form av en svart syntetring, har nummer 22 på sprängskissen och reglerar också hur mycket ventilen tillåts att öppna. Ju mer den öppnar, desto mera effekt. Även här ersätts originalkomponenten.

Den fjärde delen är själva hammaren (aka "Japanhammare"). Den har nummer 6 på sprängskissen och är tyngre än originalet vilket betyder att den slår upp ventilen längre varpå mera luft kommer ut.

Till sist så har vi komponent nummer 5, den finns inte heller inritad på sprängskissen eftersom skissen avser en Royale Mk I (eg en Independence). Fartomställaren kom först med Royale Mk II. Dess placering är inuti själva fartomställaren där den reglerar flödet av luft upp till pipan.

I nästa del så ska vi gå igenom själva monteringen av komponenterna och lite tips runt detta. Den tredje och sista delen ska avhandla injusteringen av ett konverterat vapen till en bra effektkurva.

Av Johnny Ottosson - 27 april 2012 10:00


Falcon går i graven


En Falcon Prairie Profile Classic  


Nu har det meddelats att NSP Engineering Ltd har beslutat att lägga ner produktionen av sitt ena varumärke - Falcon. Det andra varumärket i sin produktion (Air Arms) påverkas inte. NSP har ägt Falcon sedan 2005 och genomfört en lång rad av förändringar med syfte att höja kvalitén.Tyvärr så förefaller det inte som att försäljningen har följt med i samma takt och därför har man beslutat om en avveckling...


Nu bryts alltså linjen ända sedan 1980-talet då föregångaren Titan hade en dominerande ställning på marknaden och nu går därför ännu ett traditionellt brittiskt varumärke i graven. Frågan är vem som står på tur i den allt krävare marknaden...

Av Johnny Ottosson - 26 april 2012 10:00


Vilken jämnhet?


Om ni ska skjuta tio viktiga skott med ert vapen, var skjuter ni dem då? Alltså, som de flesta vet så har PCP en effektkurva som skjuter av projektilen med olika karaktäristik beroende på var inom kruvan som skottet avlossas. De absolut flesta skulle förmodligen säga - mitt i kurvan, på dess topp. Varför då? Jo, för där går vapnet jämnast och ger minst spridning ifrån skott till skott, logiskt eller hur?

Men är detta verkligen sant, är detta det bästa valet för de bästa skotten?

Låt oss utmana den "sanningen".

En diabol skjuten ifrån ett PCP påverkas på helt olika sätt av vapnets drivkälla beroende på var i kurvan som skottet avlossas. I början av kurvan så är trycket högt, ventilen öppnar fort och diabolen utsätts för en snabb men kortvarig luftpuls. I slutet av kurvan så råder det omvända förhållanden, nu är trycket lågt och för att kompensera detta så öppnar ventilen långsamt och är öppen en längre tid. Diabolen utsätts då för en långsamt men mer långvarig luftpuls. Båda dessa ytterligheter påverkar naturligtvis diabolens uppträdande på dess färd fram mot målet.


Dessutom, olika diaboler har olika preferenser. En del diaboler gillar hårda tag, de vill ha en snabb men kortvarig luftpuls där andra diaboler presterar bäst om de utsätts för en långsam men långvarig luftpuls. Det gäller med andra ord att lära känna sin diabol i sitt vapen för att kunna avgöra vilken del av kurvan som de bästa skotten går att hitta.

Men är inte vapnets jämnhet, skillnaden i hastighet ifrån skott till skott, mycket viktig då?


Jovisst, men vilket är då viktigast? Det finns inget givet svar på detta utan man måste pröva sig fram för att få reda på vad som gäller i just det unika vapnet. Testa ditt vapen i början (de första 5 skotten) och jämför resultatet med skotten i slutet (de sista 5 skotten) liksom mot de 5 skott som ligger precis mitt i kurvan. Upprepa detta några gånger och jämfört träffbildernas storlek. Märks det någon skillnad? Om inte, då är mitt i kurvan förmodligen det bästa valet. Om grupper i början eller slutet av kruvan är bäst så kan man behöva justera om sitt vapen så att man ökar jämnheten ifrån skott till skott just där trycket bakom diabolen är som högst/lägst.


Visserligen så får man ett smalare effektband men att få ett bättre och mer förutsägbart träffresultat kan ju vara värt förlusten av ett antal skräpskott i perferin? Likaså kan man även påverka saken igenom att byta tub på vapnet till en med annan volym. Har man exempelvis mer volym så kan ju detta kompensera och bredda ett i grunden smalare effektband.

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

868 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards