Konsten att importera..

  Att få ett sådant brev kan vara mindre roligt eller rentav katastrofalt..

I dessa dagar av en allt mera tilltagande distanshandel via Internet så tror jag att de flesta entusiaster behärskar processen att beställa prylar online även från andra länder. Numera så är ju webshops och liknande synnerligen välutvecklade och de fungerar överlag avsevärt bättre än för 15 år sedan då jag själv började köpa luftvapenprylar från utlandet. Något som däremot har blivit sämre är toleransen hos myndigheterna för de importer som inte genomförs på ett 100% korrekt sätt.

Som alla säkert vet så är risken att få sina saker fast i tullen inte speciellt stor, i alla fall om man handlar inom EU, men faktum kvarstår – gör man inte rätt så kan konsekvenserna i värsta fall bli oproportionellt grava.

Det absolut viktigaste att hålla ordning på är att det vapen man avser att importera verkligen är tillståndsfritt och i vårt fall därmed under 10 joule anslagsenergi. Vikten av detta kan inte nog betonas! Något som däremot kan väcka frågetecken är vad som händer om vapnet importeras i delar, alltså i ett sådant skick att det inte kan avfyras.

Ett känt typexempel är Hatsans AT-serie där strypningen sitter i tuben. Skickar man tuben i en försändelse och resten av vapnet i en annan och vapnet fastnar – vad händer då? För att förstå logiken där i myndigheternas agerande så måste man tänka på att skjutvapen är inte tillåtna för civilt innehav och brukande i Sverige.

Thats it!

Det finns emellertid undantag - generella undantag (licensfria vapen) eller specifika undantag (vapenlicenser). Alltså – man får inte ha vapen som privatperson (och inte heller importera) om vapnet inte faller i någon av ovanstående kategorier undantag. Utgångsläget är alltså alltid att ett vapen är tillståndspliktigt, om man inte kan bevisa att så inte är fallet. Ska man importera ett vapen så måste man därmed endera ha en vapenlicens eller kunna styrka att vapnet är licensfritt. Om vapnet däremot inte är skjutbart, då är det svårt att bevisa dess licensfria status och det anses därmed sannolikt som tillståndspliktigt.

Det är alltså viktigt att vapnet man importerar är skjutbart och att det då vid en eventuell skjutning också klarar den licensfria gränsen. Är vapnet inte skjutbart eller ger över licensfri gräns så är det inte helt otroligt att man får ett åtal att vänta. Det luriga i sammanhanget är att många länder, oftast sådana som själva inte har licensgränser för luftvapen, tenderar att bagatellisera eller överse med de regler som gäller lokalt här i landet. Därför måste man vara vaken och själv bevaka hur situationen ser ut för den egna importen.

  Visst kan det vara frestande att spara pengar igenom att importera själv?

Slutligen, nu kommer alltid någon alltid att hävda att detta inte är något problem i verkligheten och att man inte ska måla f-n på väggen alternativt att tolkningen ovan är för stram och inte korrekt osv. Självfallet kan det vara så. Har jag fel i mitt resonemang så kan man i värsta fall förlora lite pengar på att köpa inom landet snarare än att privatimportera – trist men det kan man leva med.

Om jag däremot har rätt i resonemanget så blir konsekvenserna av en felaktig import på en sådan magnitud att man inte vill uppleva dem!

Visst, man kan mycket väl få ett ärende prövat och sedan bli friad och även om det är skönt att bli fri från anklagelser så är vägen och väntan dithän ingen dans på rosor. Sitter man misstänkt för ett vapenbrott så kan ordningsmakten skyddsomhänderta övriga licenspliktiga vapen medan utredningen pågår och detta är naturligtvis aldrig roligt. Den här typen av ärenden tenderar därtill att vara tämligen långdragna processer och det är kanske inte så roligt att ha sina licenser återkallade bortåt ett år även om man på sista raden blir friad. Summa summarum så tycker jag att man ska titta noga och resonera tydligt med säljaren innan man importerar ett vapen så att man vet att importen blir korrekt.

Att åka i tullen är ju lite som att bli träffad av blixten, risken är inte överhängande men om det trots allt sker så blir det inte roligt…

AoA presenterar Compatto !

Ännu en trevlig video från AoA

Kan Co2 vara något?

En del moderna Co2-vapen är riktigt sofistikerade

"Jag som frusen skytt, har efter över 45 år som intresserad "vapennisse" kommit fram till att CO2 vapen passar mig utmärkt. Men det är dåligt i Sverige med företag och enskilda som tycks tycka detta. Exempelvis Archer Airguns har mycket gällande QB familjen, men vill inte handla med Sverige pga regler. Var finns CO2 entusiasterna i Sverige? Ett säkert, ekonomiskt och spännande område."

Idag så fick jag en intressant fråga till frågelådan om ett drivmedel som de flesta känner till men som relativt få entusiaster faktiskt använder och i de fall då det faktiskt används så sker det oftast sporadiskt och med ett andra- eller tredjehandsvapen i sin arsenal.

Problemet med Co2 är nog främst vårt förhållande till HPA och PCP.

I Sverige så är det enkelt och förhållandevis billigt att äga och driva en dykflaska för tryckluft, vilket inte är fallet i många andra länder (typ USA). Vi kan köpa en ny dykflaska ny för 3000 kr och efter fem år så måste vi besiktiga den för runt en 5-600 kr samtidigt som man klassar om den för teknisk luft varvid den blir besiktningsfri under det kommande tio åren.

Vi får alltså problemfri luft för 15 år till ett pris av 3500-4000 kr. Att fylla är dessutom ofta enkelt och smidigt, själv fyller jag på Räddningstjänsten för 75 kr och får luft av bästa tänkbara kvalité från en halvmiljonkronors kompressor godkänd av arbetarskyddsstyrelsen för brandmännens eget andningbehov. Då jag mest skjuter med 10 joule så räcker fyllningen vanligtvis ett helt år. En Räddningstjänst finns i varje kommun över hela landet.

Tittar vi däremot i USA så måste man inspektera flaskan hos en fackman varje år (besiktning vart femte år), i Australien så måste man besikta varje år och i England så gäller vartannat år för besiktningen. I dessa länder så är det alltså dyrare och bökigare att äga en dykflaska.

Nästa problem i dessa länder är att hitta någonstans att fylla.

I England är detta inget bekymmer, det är trots allt en relativt liten ö med en stor kuststräcka som sällan ligger långt borta. Det finns gott om dykarshops om inte annat och infrastrukteren med luftvapenaffärer som ordnar fyllning är dessutom utbyggd på en helt annan nivå än i Sverige. Stora kontinenter däremot där det är långt till sjöar eller hav har av naturliga skäl sällan en lokal dykshop i stan och detta är mycket påtagligt i amerikanska delstater som Arizona och liknande. Samma princip gäller även Australien med den skillnaden att en stor del av befolkningen företrädelsevis bor runt kusterna snarare än i själva inlandet.

  En bekväm men dyr drivkälla.

Nästa bekymmer för Co2 är kostnaden för sin egen del. Kör man vanliga Co2-patroner så blir det lätt våldsamt dyrt, idag så får man räkna med minst 5 kronor per Co2-patron som kanske räcker till - i bästa fall - 50 skott. Kostnaden per skott landar alltså vid 10 öre per skott. Detta kanske lite låter mycket men räknar man med 5000 skott så är det en femhundring, samma mängd skott med ett PCP går på en tiondel i värsta fall. Nu kan man naturligtvis gå runt problemet igenom att bulkfylla ifrån exempelvis en brandsläckare för kolsyra men då måste en dylik tub anskaffas och fyllas externt vilket ger ungefär samma logistiska situation som för tryckluft.

Ännu ett problem är tempraturtåligheten hos Co2, eller rättare sagt bristen på denna..

En grav nackdel med Co2 är att trycket beror helt på temperaturen och vid +5 grader eller lägre så slutar i princip kolsyra att fungera som drivmedel i praktiken. Till skillnad ifrån exempelvis tryckluft så är trycket hos Co2 beroende på temperaturen och inte på gasens kompression. Lite enkelt så kan man säga att normalläget för kolsyra är 21 grader som referenstemperatur, högre eller lägre temperatur påverkar således trycket. Vid 21 grader så levererar kolsyran i en vanlig 12 grams Co2-patron 59 Bar.

Inuti patronen så finns det både flytande kolsyra och kolsyra i gasform. När man sedan släpper ut lite kolsyra, exempelvis vid en avfyrning, så sjunker trycket varvid en liten del flytande kolsyra omvandlas till gasformad kolsyra och då stiger trycket tillbaka till 59 Bar (om 21 grader fortfarande gäller). På detta sätt så är kolsyra "automatiskt" självregulerande, förutsatt att temperaturen är konstant. 

Ett bekymmer med kolsyra och den trevliga processen med stabilt tryck tack vare den automatiska övergången mellan flytande och gasformad kolsyra är att den processen också skapar kyla. Om man därför skjuter ett vapen drivet av kolsyra fort så kommer vapnet att kylas och då minskar utgångshastigheten eftersom kylan sänker trycket inuti patronen.

Som vi kan inse av ovanstående så är själva hårdvaran inuti ett Co2-vapen annorlunda än hos ett PCP.

  Crosman 2260 är ett uppskattat Co2-gevär som är populärt att bygga om till HPA.

 Visst finns det en snarlik ventil osv men dessa är dimensionerade på ett annat sätt. Kolsyremolekylen är förhållandevis stor och därför så är öppningstiden hos ventilen relativt lång. Skulle man fylla ett Co2-vapen med tryckluft (till 60 Bar) rakt av så skulle man bara få något enstaka skott innan trycket försvinner. En Co2-ventil självregulerar alltså inte som ett PCP eftersom det är drivmedlet självt som ska genomföra den uppgiften, vilket luft inte klarar av.

Man kan förvisso bygga om Co2-vapen till en form av "lågtrycks PCP", kallat HPA (High Pressure Air) men då tillsätter man en separat trycktank som matar vapnet med ett förutbestämt tryck (oftast 60 Bar). Samtidigt så brukar man ändra förtrycket på hammarfjädern så att ventilen snabbas upp för att kunna hantera den molekylärt mindre tryckluften.  

En annan egenhet är att då kolsyran är "långsammare" (eg vapnets ventil långsammare pga större molekylstorlek hos Co2) så kräver Co2-vapen längre pipor för att utveckla maximal effekt. En längre pipa gör alltså en större skillnad hos ett Co2-vapen jämfört med ett PCP. 

Sammanfattningsvis så kan man säga att Co2 är dyrt och temperaturkänsligt men bekvämt och tekniskt effektivt drivmedel för vapen som har låg till måttlig effekt. Värt att tänka på är att de första skotten från en ny Co2-patron alltid kommer att vara lite snabbare än återstående 95% av de tillgängliga skotten som alla kommer att vara utomordentligt jämna och fina. När sedan kolsyran tar slut så kommer hastigheten att sjunka väldigt abrupt jämfört med hos ett PCP. Skjuter man sedan snabbt så förlorar man utgångshastighet, väntar man lite så ökar den igen till den jämna nivån.

  Som drivkälla så tar Co2-patroner ganska liten plats, även om de är relativt stora varianter..

Ett kolsyrevapen kan vara en bra lösning för den som skjuter ganska lite eller sällan och som inte har något annat vapen som kräver tryckluft. Man bör vilja skjuta vid en hög och jämn omgivningstemperatur, helst inomhus, och man skjuter ett skott i taget med ett lugnt tempo. Effektmässigt sett så är lägre effekt bättre och max bör betraktas som 16 joule. 

I gengäld så får man en bekväm drivkälla som ger rekylfri prestanda på PCP-nivå för mycket låga investeringskostnader sett till vapnets inköpspris. Co2 är enkelt att transportera och tar liten plats inuti själva vapnet. Kolsyrevapen svarar ofta väldigt bra på ljuddämpning och kan bli väldigt tysta för diskret skytte. Likaså är de ofta enkla att meka med och väldigt pålitliga, förutsatt att man smörjer varje ny patron med lite olja vid insättandet.

Den som däremot skjuter mycket och som redan har ett eller flera PCP med tillhörande fyllstation liksom skjuter en hel del utomhus och kanske därtill önskar lite mera effekt utöver 10-15 joule då finns det inte så mycket att hämta hos ett Co2-vapen. Där blir ännu ett PCP ett bättre alternativ och nu så kan man ju faktiskt köpa fabriksnya PCP från 2500 kr och uppåt.

Luftgevär/pistoler, köp-sälj-byte

  Jag kan bara gratulera köparen till ett riktigt bra köp!

På FB så finns det en grupp som heter Luftgevär/pistoler, köp-sälj-byt och detta är en arena där många intressanta affärer äger rum. Att annonsera kostar inget och gruppen, som är sluten, har snart 2000 deltagare med uttalat luftvapenintresse.

Dagens fynd var den riktigt fina Feinwerkbau 300S som låg ute i två (2) minuter innan den såldes. Begärt pris för den fina och välfungerande bössan inklusive ett trevligt fodral etc var 1300 kr men köparen, som slog till direkt, erbjöd sig att betala 1500 kr och därtill frakten. Nu har han en kanonbössa att se fram emot att bekanta sig med under den kommande veckan.

Så, är ni sugna på något nyförvärv och inte är medlem i den här gruppen ännu så är det bara till att joina in och vänta på att det stora klippet ska uppenbara sig - jag har som admin sett flera riktigt fina affärer passera den senaste veckan och det kommer regelbundet ut spännande saker.

Mellanklassens mästare !

  Walther LGV Master betingar €360 vilket blir ca 4000 kr med frakt hit till Sverige.

I veckan så fick jag lite respons på vapenvalsförslagen i prisklassen upp till 2200 kr där jag framhåll Weihrauch HW30S. En läsare ville ha "något bättre" men inte betala vad en TX200 kostar, alltså 6450 kr i skrivande stund.

Med andra ord, finns det något riktigt bra mitt emellan?

Som jag tolkar funderingen så vill man komma en bra bit under TX200 men ändå få något som är väsentligen "mer" än en Weirhrauch HW30S, onämnt är dock vilken effekt man önskar på sitt vapen. Jag utgår därför att man tänker sig 10 eller 16 joule. Om vi ser på krassa pengar så bör en bra bit under 6500 kr vara någonstans runt 4000 kr. Den summan är klart mer än en HW30S, även med tuningkit, samtidigt som det är en bra bit under 6500 kr där TX-serien är det starka kortet.

Fokus blir därför ca 4000 kr som budget.

Vad är då "mera än HW30S"?

Ett mervärde kan naturligtvis vara många vitt skilda saker. Det kan exempelvis vara utförandet, finish, passning och kvalité liksom diverse finesser som inte återfinns i lägre prisklasser osv. En av de attribut som finns hos TX-serien och som alltid har uppskattats är de inre glidlagringar av syntetmaterial som ger en underbar skjutkänsla. Det är en typ av mervärde som man inte får rakt över disk hos exempelvis Weihrauch.

Ett vapen som jag därför skulle vilja rikta uppmärksamheten mot är Walter LGV som hamnar i prisklassen runt 4000 kr och som har en motsvarande typ av inbyggda glidlager för mekaniken. Nu kommer naturligtvis någon snabbt att påpeka det faktum att jag jämför priser på TX från Sverige med priser på Walter från Tyskland, i detta fall Hurricane vs Sportwaffen Schneider men det finns också en mycket god anledning till detta.

En TX är helt enkelt svår att hitta i Europa och köpa online eftersom många handlare i England inte gärna exporterar utomlands. Förr i tiden så kunde man ju enkelt handla från BAR men idag så har de isolerat sig vilket inte är fallet med handlarna i Tyskland. Nyckelordet i jämförelsen är alltså tillgänglighet. Det är enkelt att köpa från Hurricane, det är enkelt att köpa från Sportwaffen Schneider men det är svårt att hitta en TX någon annanstans. 

Om vi tittar på LGV som vapen sett så har den uppskattats hos entusiaster i alla länder, med det förbehållet att tidiga exemplar led av varierande barnsjukdomar. Den nuvarande produktionen förefaller ha lagt detta bakom sig och här kan man därför hitta att vapen med dokumenterat bra pipor (LW), ett bra avtryckarsystem som dessutom kan finslipas ytterligare med en eftermarknadsavtryckare, vi har också en jämn och fin mekanik och då inte minst tack vare glidlagren som eliminerar behovet av ett fristående tuningkit.

Personligen, om jag själv skulle köpa ett sådant vapen, så hade jag tagit bort de öppna riktmedlen och sedan skruvat fast en airstripper på gängan för ljuddämpare framtill. Den hade jag sedan inneslutit i ett shroudrör, även detta från FX Airguns med tillhörande raka gavlar. Detta hade maskerat en del av pipans längd och gett ett mer estetiskt tilltalande karbinutseende, ungefär som FX Airguns själva har gjort på sin T400-modell.

Lite blandat med exempelvis nya Streamline

Teds rapport från IWA

En intressant video som alltid, notera speciellt Leshiy på slutet, en av de coolaste konstruktioner som jag har sett hittills. Vem sade att allt kul redan var uppfunnet? Roligt när konstruktörer tänker utanför ramarna..

Smart kran och usla handpumpar !

Dubbla manometrar gör att man kan se både trycket ut och kvarvarande tryck.

En av mina favorithandlare i kategorin fyllstationer är Joe Brancato som driver Airtanks4sale och som har en del intresssanta saker i sitt sortiment. En av de saker som jag själv uppskattar mest hos Joes sortiment är hans kompromisslösa strävan efter kvalité och säkerhet, något som är mycket viktigt när det gäller tryckluftshantering av det slag som våra luftvapen är beroende av.

Fyllstationen, den utrustning som krävs för att fylla ett PCP eller HPA är tyvärr ofta något som många, inte minst nybörjare, lätt ser över axeln med. Man vill ha ett PCP och det får kosta - tyvärr så ska sedan bössan fyllas och då måste man ha en lösning varvid man köper den enklaste och billigaste varianten som man kan hitta.

Man tycker helt enkelt att det är kul att spendera pengar på ett fint vapen men fyllstationen är vanligtvis något nödvändigt ont om man bara vill ha fungerande till lägsta möjliga pris!

Detta kan visa sig vara seriöst dumsnålt!

  Baksidan av kranen som visar vilket tryck som finns kvar i dykflaskan.

En av de trevliga tillbehör som Joe säljer är en kran med dubbla manometrar, något som kan vara en stor fördel inte minst för de som skjuter sällan eller som vardagsladdar via en buddybottle och mer sällan laddar buddyn från själva dykflaskan. Tyvärr så kan det ju ibland vara så att dykflaskan (eg dess kran) läcker och detta är ju svårt att veta om det inte finns en manometer som kan påvisa saken. 

En anledning till dagens ämne var faktiskt en entusiast som beklagade sig över sin läckande kran och ville ha rekommendation på en bättre. Han skulle börja skjuta nu efter några månaders uppehåll över vintern varvid han till sin stora förvåning, när han skulle fylla sitt tomma vapen, visade sig ha en nästan tom dykflaska - en smygläcka över vintermånaderna.

En finess som dubbla manometer gör otvivelaktligen kranen dyrare än vanliga kranar eller de kranar som vanligtvis ingår i fyllkits och det kan naturligtvis kännas som en extra lyx men varför inte?

  En deprimerande syn in i en vapentub..

Något som är ännu snålare än bra saker till en riktig dykartub är att handpumpa och i synnerhet att handpumpa med en billig kinesisk pump. Dessa är tack och lov inte lika vanliga i Sverige där de flesta kvarvarande handpumpare som regel använder lite bättre pumpar, ofta sådana från FX Airguns.

Ska man nödvändigtvis handpumpa av någon anledning - köp då en den bästa pumpen som kan uppbringas!

Som alltid så får man vad man betalar för och om man köper en billig handpump så är det alltid vattenseparationen som tillverkaren ha snålat in med. Alla handpumpare märker genast två variabler; hur tungt det går att pumpa och hur lång tid det tar att fylla. Dessa två saker kommer tillverkaren alltså aldrig att snåla på, eftersom pumpen därmed blir svårsåld. Vattenseparationen däremot är inte uppenbar och konsekvenserna av en dålig sådan kommer succesivt över tid så de märks inte heller direkt när pumpen bara har används under en begränsad period.

Har man ett vapen med ståltub och/eller med packningar, ventiler och liknande som inte tål fukt så blir naturligtvis kombinationen med en handpump utan eller med dålig vattenseparation extra känslig.

  Sakta men säkert så bryts metallen ner..

Mina råd i sammanhanget är därför att man alltid bör använda en dykflaska och i första hand fylla densamma ifrån en så bra fyllkälla som möjligt. Använd helst Räddningstjänsten före Sunes Surfshop eller liknande. Använd helst ett vapen med enkelt löstagbar lufttub så att denna kan bytas om den blir dålig, alternativt - om man tävlar - när den är 10 år gammal, detta eftersom man inte får tävla med tryckkärl som är äldre än 10 år i SSFs grenar (Field Target).

Inspektera alltid vapnet regelbundet, minst vartannat år. Öppna tuben och kika inuti - ser allt bra ut? Inga fragment, ingen pitting eller andra konstiga märken som tyder på att metallen börjar försvagas? Tuber under 500 cc behöver inte besiktigas eller trycktestas men det betyder inte att dessa kan utgöra problem eller rentav bli farliga. 

Tänk på att tryckluft fungerar ungefär som bensin, rätt hanterad så kan vi använda den på ett rimligt säkert sätt men fel hanterad så kan det hela förbluffande enkelt ta en ända med förskräckelse...

Bästa billiga bössan?

  Inget fjädervapen är bättre och mera prisvärt för 2200 kr!

Tvärtom mot vad många tror så kan jag faktiskt ibland vara kontroversiell. Jag vet att det låter otroligt främmande för de flesta men sådan är faktiskt saken. Ibland så presenterar man åsikter som några ogillar men det finns en sak som jag helt riskfritt kan ställa mig bakom utan att möta någon kontrovers överhuvudtaget och detta är när jag utnämner Weihrauch HW30S som det mest prisvärda luftgeväret på marknaden.

En HW30S betingar idag 2200 kr och är enkel att hitta i Sverige, exempelvis hos Hurricane.

Det kan emellertid också finnas alternativ för de nybörjare som har andra krav eller behov och här kan naturligtvis åsikterna om bästa val vara mera spretiga än i fallet HW30S. En modell som jag ofta framhåller är Crosmans 13XX-serie, alltså modell 1377 för kaliber 177 och modell 1322 för kaliber 22.

Som de flesta vet så är detta egentligen luftpistoler, som med hjälp av en lös axelkolv (mod 1399), för 249 kr lätt kan förvändlas till en liten smidig pistolkarbin för summa 1349 kr. 

Så, vad är då fördelen med exempelvis en 1377 jämfört med en HW30S?

+ Variabel utgånghastighet - färre pumptag med ett pumpvapen ger lägre utgångshastighet

+ Smidig att transportera - tar man isär kolv från vapen så blir det ett kort litet paket för ryggsäcken etc

+ Smidig att hantera - lätt att bära, kort att hantera i trånga utrymmen

+ Mer oöm - ingen ömtålig trästock som lätt får finishskador

+ Rekylfri - pumpvapen är i allmänhet betydligt mer lättskjutna än fjädervapen, även vid låg effekt

+ Billigare - ett lägre pris är ju sällan en nackdel, pengar över till tillbehör etc

+ Luftpistol i grunden - kan även användas som luftpistol, två typer av vapen i ett

Naturligtvis så finns det också nackdelar jämfört med HW30S:

- Känns billigare och plastigare - inte samma ägarglädje att visa upp, skramlig och amerikansk

- Svårare att montera kikarsikten på - saknar en vanlig kilbas som måste köpas extra som komplett breech

- Högre ljudnivå - låter mera att anspänna och i skottljud, speciellt vi max pump i kaliber 22

- Avtryckarsystemet - betydligt enklare och råare än välrenommerade Rekord 

- Ett pumpvapen - i längden störigt att hålla på att pumpa, speciellt om man skjuter mycket med hög effekt

- Amerikansk - varierande kvalité mellan olika ex, Weihrauch håller jämnare nivå

  Crosman 1322 med axelkolven 1399

Ska man överväga en 13XX så ska man nog betänka lite hur man tänker använda vapnet. Under vissa förhållanden så är den ett bättre val, under andra så blir den ett sämre alternativ. Den kan vara rätt för den som diskret vill transportera sitt vapen mellan olika skjutplatser utan ett drygt meterlångt vapenfodral. Likaså kan den vara bra för den som är nybörjare och som vill testa att skjuta vår typ av luftvapen. Den är billiga att köpa, enkel att använda och fungerar bra till meningsfullt skytte även på korta avstånd som 10-15 meter.

Tittar vi prismässigt sett så finns det ytterst få vettiga val att välja mellan i prisklassen under 1500 kr, en prisskillnad på 850 kr jämfört med Weihrauch HW30S. Jag kan själv inte spontant hitta något mer prisvärt vapen i relation till en HW30S. Ska man konkurrera med en HW30S så måste det vara en rejäl prisskillnad, minst dessa 800 kr. Att köpa ett inte lika bra vapen som HW30S för säg 400 kr lägre pris är bara dålig ekonomi.