Lagförändring föreslagen

En minikpist, sk "rattlare", open bolt fullauto - relativt enkel för många att tillverka själv..  

Idag så kan man inte straffas om man i sitt eget hem besitter komponenter som ihopmonterade kan utgöra ett tillståndspliktigt vapen. Detta är ett förhållande som en del personer vill förändra, inte minst kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas.

Huvudanledningen till detta är att kriminella gäng sitter på halvfärdiga vapen, vilka monteras ihop vid "behov" varpå man fram tills dess inte kan straffas för sitt innehav av de lösa komponenterna. En 32-årig vapensmed som tillverkade hemmatillverkade minikpistar åt Bandidos åkte i fängelse för innehav av 5 färdigtillverkade vapen, så kallade "rattlare", men frikändes helt för de 30 stycken omonterade och inkompletta vapen som dessutom påträffades.

Med bakgrund av detta så vill man nu kriminalisera innehav av föremål som ihopmonterade kan utgöra ett tillståndspliktigt vapen eller en tillståndspliktig vapendel. För oss inom luftvapenvärlden så kan vi påverkas på två sätt, dels igenom att det då blir kriminellt att äga/importera ett fjädervapen och samtidigt vara i besittning av en slagfjäder som monterat i det aktuella vapnet gör det tillståndspliktigt, samt dels de en gång så populära ljuddämparbyggsatserna typ Mikado. Dessa torgfördes ju som licensfria eftersom de levererades omonterade.

Givetvis så påverkar en sådan förändring även ventilpinnar till PCP liksom lösa större transferportar, hammarfjädrar osv.

Nästa bekymmer för statsmakten är den omfattande importen av vapen som i hemlandet är licensfria men som i Sverige anses vara tillståndspliktiga, exempelvis signalvapen och startvapen. Det är inte helt ovanligt att dessa vapen konverteras till att skjuta vanlig ammunition eftersom dessa vapen är enkla att bygga om. Även här ser man över möjligheten att reglera importen exempelvis igenom ett krav att avsändaren tydligt deklarerar försändelsen med "skjutvapen" så att alla paket med (i avsändarlandet) licensfria vapen kontrolleras av tullen innan de ramlar in över landets gränser. För oss i luftvapenvärlden så kan detta betyda dyrare och mer tidskrävande privatimporter av våra licensfria luftvapen.

Glädje eller bekymmer..?

Regulatorer har varit ett populärt samtalsämne på olika forum den senaste tiden och som ett resultat av att regulatorer har uppstått som tillval för de olika vapnen ifrån FX Airguns så har många entusiaster också börjat greja med dem. Precis som man alltid har trixat med borrningar av transferportar, utbyte av hammarfjädrar och liknande så är det lika logiskt att regulatorer blir nästa komponent som utsätts för modifieringar och omjusteringar.

Ett problem är dock att regulatorer är inte speciellt förlåtande för hobbyskruvande..

Om vi tänker oss ett vanligt PCP utan regulator så tänker vi oss vidare tre olika variabler, hammarfjädern (dess förspänning), transferporten (dess olika storlekar) och arbetstryck (min- o maxtryck). Tänk nu att varje variabel har 5 parametrar, vi kan alltså exempelvis ställa hammarfjädern i fem fasta lägen. I verkligheten så har ju justermånen helt steglös och bjuder därmed betydligt fler och mer diffusa lägen än i just detta exempel.

På det här fiktiva vapnet så finns det alltså 5 x 5 x 5 = 125 olika justeringslägen.

Tänk er nu en regulator därtill, den erbjuder i sig självt tre olika variabler (maxtryck, minimumtryck & flöde).

Nu ser vi på 5 x 5 x5 + 5 x 5 x 5 olika inställningslägen, jag antar att ni börjar se poängen...?

Nu är som sagt justeringen inte en fråga om givna fasta lägen utan en glidande skala vilket gör antalet justeringsmöjligheter nästan obegränsade. Det är med andra ord enormt svårt att ställa in allt rätt, detta trots att man igenom erfarenhet och kunskap kan utesluta en stor del av de mest osannolika justeringslägen.

De regulatorer som FX Airguns nu använder är inställda ifrån fabrik med hjälp av en mycket sofistikerad utrustning, antalet regulatorer är inte fler än att Fredrik själv ställer in dem. Förutom sin utrustning så använder han mer än tjugo års erfarenhet av regulatorer och saluför därför sina produkter över hela världen med detta bakom sig.

Hur kan då en mekarglad klåpare och tillika hemmaskruvare som har svår att överhuvudtaget identifiera mer eller mindre vad som är fram eller bak på en regulator tro att denne kan "tuna" regulatorn till att fungera bättre än vid leverans?!?

Sunt förnuft här, mina vänner - sunt förnuft!

Hurricanes nya T-shirt

Hurricanes nya T-shirt  

Steyrs nya..

Tja, vad ska man säga om detta utseende...?

Idag har jag fått tag på lite bättre bilder på Steyr Hunting5, som modellen kallas. Prisläget är lite oklart för svenska förhållanden men i England så progonserar man €1495, vilket bör lägga den mellan 18-20.000 kr i Sverige.

Vågar man tro på kanske 14-15.000 hos en tysk handlare? 

En lång och en kort..

En skillnad på 100 mm syns tydligt...  

Idag så skiftade jag åter en gång över från kaliber 22 till originalets kaliber 25 varpå 22-pipan ånyo hamnade på Royale. Det är väldigt intressant att växla hastigt mellan dessa båda pipor på samma vapen med en mekanism som är ställd för precis samma effekt.

Jag har tidigare konstaterat att 50 fpe betyder 35 fpe bara igenom den kortare pipan och den trängre kalibern. Likaså var det intressant att laborera med de två olika shroudrören, en original för 400 och en original längre för 500 modellen. Shroudrörets placering har stor betydelse inte bara för den praktiska precisionen utan även för ljudnivån.

En annan sak som står klart fort är att den tyngre diabolen hos kaliber 25 ger en märkbart större rekyl. Man tror/tycker lätt att dessa vapen är "rekylfria" men detta är en sanning med modifikation, i synnerhet på effektstarka vapen. Något som också skiljer märkbart är flyktljudet när diabolen skär luften under sin färd mot målet, en grov kaliber kan här aldrig bli lika tyst som en mindre kaliber. Slutligen så har vi den kanske mest tydliga skillnaden, anslagsljudet! Kaliber 25 slår HÅRT jämfört med kaliber 22, skillnaden är mycket större än vad man först tror, trots att man är väl medveten om skillnaden "på pappret". 

Ljudeffekten vid anslaget är rejäl hos kaliber 25 och effekten står inte heller långt efter, stora sjok av bark slits loss på trädet bakom måltavlan där kaliber 25 bara smätter in. Trots att man är van vid kaliber 25 sedan tidigare så frapperas man av den övertydliga skillnaden mellan kalibrarna trots att kaliber 22 ingalunda är klen med 45 joule.

Nästa intressanta iaktagelse var att när jag sköt en dot upp på 80 meter jämfört med rakt på vid 50 meter så träffade jag rakt på målet både med kaliber 22 och kaliber 25. Detta trots att kaliber 22 skickar av en 16 gn JSB med 995 fps när kaliber 25 skjuter en 30 gn Exterminator med blott 850 fps...

Blydamm !

Det är säkert många av er som har läst varningstexten på diabolaskar avsedda för USA-marknaden där tillverkaren/importören varnar för kontaminering av blystoft. Enligt dessa föreskrifter så bör man tvätta händerna noga efter skyttet och absolut undvika att inhalera blydamm eller ha diabolerna i munnen - slemhinnor är ju som bekant ytterst absorbenta (jmfr stolspiller/vagitorier).

Så långt är kanske inget nytt men har ni någonsin tänkt på hur mycket blystoft som en bra airstripper riktar bakåt mot skytten vid varje avfyrning? 

För skojs skull så tänkte jag testa skillnaden mellan att skjuta en airstripper utan shroudrör och en med, detta eftersom Mikebike (mfl) hävdar att själva röret är helt onödigt och att airstrippern fungerar precis lika bra utan densamma - i precisionshänseende. 

Kort sagt, jag sköt ett skott och noterade ett stoftmoln, nästan som en grå ring, slå ut runt airstripperns evakueringshål. Egendomligt, tänkte jag och fortsatte skjuta. Fler små ringar uppenbarade sig och jag kunde snart konstatera stoftpartiklar på själv objektivet.

Utomhus kanske man inte tänker på det men inomhus, som jag sköt vid detta tillfälle (började pröva ev skillnader i källaren framför kronografen) så var detta ytterst påtagligt. Jag gick upp och började granska min bössa lite mera noga...

Som många av er vet så använder jag en kort, rak, gavel på mina shroudrör till Elite, denna gavel hör egentligen till de långa shroudrören för 200/250-serien men jag använder den eftersom jag då enkelt kan byta olika rör mot varann och testa fram lite olika positioner för shroudrörens början och slut i syfte att utröna eventuella precisionsskillnader.

Förutom utseendet så är en annan skillnad att denna gavel är kortare än de vanliga konformade gavlarna som är original på vapnen med halv- och kvartsshroud, därtill så är den inte försedd med Loctite. Nu kändes det som att jag var på G med något så jag gjorde omsorgsfullt rent mitt vapen och gjorde sedan detsamma med min Royale.

Därefter började jag skjuta, femtio skott med varje vapen..

Royale visade sig vara helt ren bakåt, den längre konan och skiktet av Loctite höll effektivt tätt så att allt bakåtgående blydamm kapslades in i shroudröret. Återstod gjorde Elite..

  Blydamm i mängder...

Till min förvåning, vilket jag inte hade reagerat på tidigare, så smet en hel del blydamm emellan min korta gavel och pipan. Kvasten av damm var dock relativt fokuserad mot själva blocket på vapnet så objektivet berördes inte, detta trots att jag har ett relativt lågt montage på Elite enär den saknar magasin. Notera att på fotot ovan så har jag ljusat upp bilden avsevärt för att blydammet lättare ska framgå, utan pålagt ljus så är det betydligt svårare att se:

  Med normal belysning, dock inzoomat med kameran

Vad kan man då dra för slutsats av allt detta? Jo, personligen så tätade jag min kona mot pipan fortare än kvickt. Jag vet inte hur ohälsosamt blydamm egentligen är men det är definitivt ingen tillgång att få det sprutat mot sig vid varje skott. Efter att ha tätat skarven mellan pipa och gavel så höll Elite lika tätt som Royale eller vilket annat originalvapen som helst med Loctite pålagt av fabriken.

Jag gjorde sedan rent airstrippern till en ett glänsande nyskick innan jag monterade röret. Därefter sköt jag femtiotalet skott och tog av röret, airstrippern såg då ut på följande sätt:

Beklagar dålig bild med skuggorna syns tydligt mellan varje hål och bakåt..  

Vad kan man då dra för slutsatser av allt detta:

1. Airstrippern fungerar utmärkt, den avleder rejält med luft ifrån projektilbanan

2. Utan shroudrör på så sprutar airstrippern stora volymer blystoftblandad luft bakåt

3. Orginal ifrån fabriken så är vapnen täta, tack vare Loctite och en längre gavel

4. Har man en kort gavel så är Loctite (eller motsvarande) ännu viktigare för tätheten

5. Öppna inte shrouderna, låt de vara original

Sammanfattningsvis - ja, det går säkert utmärkt att skjuta ett vapen utan shroudrör med en naken airstripper men personligen så skulle jag inte göra detta av ren självbevarelsedrift. Försiktighetsprincipen i fråga om blydamm bör råda. Om det finns någon skillnad i praktisk precision mellan ett vapen som har täckt eller öppen airstripper vet jag inte ännu och det känns liksom onödigt att testa -  som jag ser saken så är en kapsling över airstrippern helt nödvändig.

Om man då har en airstripper av annat fabrikat som inte har ett täckrör över sig?

Då ser jag två scenarion; antingen så fungerar inte airstrippern (alt fungerar inte så bra), då är det inget problem. Fungerar däremot airstrippern lika bra som den från FX Airguns, tja, då bör man nog skjuta utomhus eller vara väl medveten om att det KAN finnas risker förknippade med dessa.

Entusiaster...

En kund i Hong-Kong älskar FX Airguns högt och rent, hans övriga bilar har "FX Airguns" resp "Cyclone"

Tobbe på Hurricane har fått en bild från en av sina kunder som varje månad handlar vapen och tillbehör/ammunition ifrån lilla Vittsjö. Inte nog med detta, han har även lyckats få personliga nummerplåtar, vilket inte är helt lätt där, med "Monsoon", "FX Airguns" & "Cyclone".

Vidare så har jag nu fått korrekturen på artikeln till BSA R10, den kommer att publiceras i Vapentidningen nummer 3 som kommer ut 120423, nu återstår bara en lite faktaruta som jag ska skicka tillbaka under dagen. 

AirgunTV testar Hatsan BT-65

En lätt skeptisk Nigel Allen