Att väcka monstret..

  Härligt väder för skytte!

Idag sköt jag på lite längre avstånd utomhus och jag kunde då konstatera att vindkänsligheten hos 5.00 joule är enorm även vid måttlig blåst. Inspierarad av detta så ägnade jag eftermiddagen åt lite prestandahöjning på den lilla 1701. Som de minnesgoda säkert kommer ihåg så köpte jag två lösa transferportar ifrån USA samtidigt som jag köpte lite andra prylar. Den ena var den blå porten som är original på Marauder Pistol och den andra var ännu en röd port, som är original för 1701.

Den blå porten är närmast gigantisk jämfört med den lilla röda, rena rama stupröret!

Att byta port är ju jättelätt, av med fyra skruvar bara, skifta port och återmontering. På ett par minuter så bytte jag röd port med 1.04 mm mot blå port på 2.03 mm. Efter bytet så sköt jag en kurva bara för att ha något att utgå ifrån. Efter detta så var det en smal sak att ställa in en kurva som gav 18 skott 700-731-704 fps med 8.44 gn. Toppresultatet på den lite spetsiga ojusterade kurvan som jag sköt direkt efter bytet gav en peak på imponerande 750 fps!

Kruxet är ju 14.30 joule (toppvärdet) likväl som genomsnittvärdet för den jämna fina kurvan 13.30 joule är ju en hel del över vår licensfria gräns och att kana över 10.00 E4 är jag inte intresserad av. Poängen med mina små vardagsvapen är ju att de ska vara licensfria och därmed inte heller olagliga.

Nu justerade jag ner förspänningen på hammarfjädern och längden på hammaren varvid jag fick en hel kurva under 10.00 joule. Nackdelen  var dock att denna kurva gav nästan lika få skott (21 st) inom en klart högre spridning (42 fps) men dock ifrån angenämnt låga 2000 Psi. Gick man här över 2400 Psi så blev det ventillås direkt.

Jag hade med andra ord en på tok för stor transferport för ventilens kapacitet och mekanikens justermån!

Detta är naturligtvis intressant att notera för de som borrar transferportar i de vapen som inte har lösa - enkelt utbytbara - transferportar. Gör man ingen research innan så finns risken att man borrar för grovt och då sitter man där med skägget i brevlådan med en värdelös effektkurva på lägre effekt och (i värsta fall) ett på tok för smalt register i toppen (för få skott) om vapnet har förhållandevis liten tub.

Efter att ha räknat lite så landade jag i att en port på .60 borde vara lagom, alltså 1.50 mm.

Jag hade hela tiden misstänkt ungefär detta, efter erfarenheter dragna med Challengern, så det var av den anledningen som jag köpte en extra röd port. Nu har jag en röd port som jag behåller i original och en som jag kan borra upp till 1.50 mm för att få till en jämn och fin kurva  på 10.00 joule.

En överraskning var emellertid att justermånen på hammarens längd i betydligt större utsträckning påverkade vapnets effekt än vad som var fallet för Challengern. Det betyder att man kan finjustera mera exakt men arbetet att hitta sweetspot också blir betydligt mer tidskrävande.

Inomhusskytte!

     Perfekt för vårt svenska klimat - 100 meter inomhus!

Jag vet inte om det är ålderns bekvämlighet eller en allt större förkärlek för effektsvaga vapen som gör att jag har känt ett allt större intresse för inomhusskytte. Trots att vi nu har den bästa tiden framför oss med vår och sommar så har dessa underbara dagar ändå låtit vänta på sig, inte minst här på västkusten med de senaste veckornas regn och blåst.

På hösten och vintern däremot, då går de flesta av oss entusiaster till ide. De enda undantagen brukar vara de som skjuter typ 10 meter inomhus i sin bostad eller möjligtvis de fåtal som endera har en annan bra lång plats att skjuta över inomhus eller som ändå trotsar väder och vind igenom att fortsätta utomhusskyttet.

För - handen på hjärtat - här i Sverige så är det ganska få dagar på året som har lagom varmt väder och perfekt vindstilla förhållanden för skytte utomhus. Dessa få dagar som trots allt förekommer ska dessutom passa in i ens övriga livspussel med alla dess andra aktiviteter.

Egentligen så har jag aldrig skjutit speciellt mycket inomhus. I ungdomen sköt jag på landet, över kohagar och ängar. Senare sköt jag över en industritomt på min dåvarande arbetsplats och i ett övergivet grustag. Under några år flyttade jag ut på landsbygden och sköt ifrån ett fönster i mitt hus över en jättestor egen tomt. Slutligen så hamnade jag i en skytteklubb som gick i backen och nu lånar jag en inomhuslokal hos en god väns egna företag.

Just detta sista steg har varit lite av en ögonöppnare. När man börjar skjuta inomhus på lite längre avstånd än tiotalet meter, så börjar man inse hur mycket väder och vind påverkar ens skytte. Nu tänker jag inte bara på att man alltid slipper kyla, mörker, regn och vind utan skyttet blir dessutom mer avslappnande. Man VET att alla betingelser blir helt perfekta och att det resultat som man sedan presterar verkligen ÄR det som man själv skapar utan en betydande inverkan av slumpen på grund av yttre omständigheter, över vilka man inte råder.

Just avsaknaden av vind gör dessutom att vapnens förmåga växer. Ett gevär som vanligtvis har en vettig räckvidd för en meningsfull praktisk precision på 30 meter utomhus under vanliga omständigheter får ytterligare 10 meter inomhus. Detta gör att även effektsvaga vapen, typ 5.00 & 7.50 joule blir betydligt mer meningsfulla här än utomhus. 

Har då lägre effekt ett egenvärde?

Jag tycker det. Man får mer dämpat skottläte (avfyrning, flykt- och anslagsljud), fler skott på fyllningen alternativt mindre rekyl och mildare påfrestningar på projektilfången. Detta då utan att man drabbas av de klenare vapnens främsta nackdelar av en sämre räckvidd. Visst, räckvidden för ett vapen med längre utgångshastighet är alltid kortare än för motsvarande vapen med högre utgångshastighet, men i det flesta fall så räcker räckvidden ändå gott till för den skjutlängdsmöjlighet som vanligtvis finns till hands.

Så, har ni möjlighet att komma åt att skjuta inomhus - ta vara på den möjligheten och testa skytte på ett annat och mycket bekvämare sätt.

Tävlingsdeltagande!

Idag ska jag lite för skoj jämföra deltagarutvecklingen i några av de populäraste klasserna under det tävlingar som Onsala LGK har haft de senaste åren. Anledningen till att jag väljer just Onsala är att de har varit med ganska länge, de har alltid kört två tävlingar varje år vid ungefär samma tidpunkt samt att deras tävlingar generellt sett alltid har varit välbesökta. Jag ska jämför fyra populära klasser, Fjädervapen FP, PCP FP, Fjäder 10J samt PCP16J.

Våren 2008

F45J - 11

P45J - 18

F10J - 11

P16J - 0

Totalt: 40 st

Hösten 2008

F45J - 12

P45J - 16

F10J - 9

P16J - 0

Totalt: 37 st

Våren 2009

F45J - 23

P45J - 22

F10J - 23

P16J - 0

Totalt: 68 st

Hösten 2009

F45J - 18

P45J - 27

F10J - 22

P16J - 0

Totalt: 67 st

Våren 2010

F45J - 9 st

P45J - 19 st

F10J - 10 st

P16J - 0

Totalt: 38 st

Hösten 2010

F45J - 12 st

P45J - 22 st

F10J - 15 st

P16J - 0 st

Totalt: 49 st

Våren 2011

F45J - 3 st

P45J - 19 st

F10J - 10 st

P16J - 0 st

Totalt: 32 st

Hösten 2011

F45J - 3 st

P45J - 16 st

F10J - 15 st

P16J - 0 st

Totalt: 34 st

Våren 2012

F45J - 4 st

P45J - 13 st

F10J - 17 st

P16J - 0 st

Totalt: 34 st

Hösten 2012

F45J - 3 st

P45J - 16 st

F10J - 12 st

P16J - 0 st

Totalt: 31 st

Våren 2013

F45J - 3 st

P45J - 13 st

F10J - 3 st

P16J - 8 st

Totalt: 27 st

Hösten 2013

F45J - 1 st

P45J - 9 st

F10J - 8 st

P16J - 4 st

Totalt: 22 st

Våren 2014

F45J - 3 st

P45J - 13 st

F10J - 8 st

P16J - 7 st

Totalt: 31 st

Hösten 2014

F45J - 1 st

P45J - 6 st

F10J - 4 st

P16J - 4 st

Totalt: 15 st

Våren 2015

F45J - 0 st

P45J - 7 st

F10J - 5 st

P16J - 14 st

Totalt: 26 st

Phu!  Vad kan man nu dra för slutsats av allt detta?

Mest uppenbart torde skillnaden vara mellan icke-licenskrav och licenskrav som infördes från och med 2011. Innan 2011 så hade tävlingarna 14 deltagare i snitt på Fjädervapen 45J. Efter 2011 så var snittet 3 deltagare (högt avrundat). I den senaste tävlingen så deltog 0 tävlanden i den här klassen (ej medräknat ovan). Detta är ändå en klass som toppade 23 deltagare så sent som 2009. Innan FTSveriges statistik så var antalet deltagare i den här klassen ännu högre.

Även den stora klassen med PCP45J har tappat stort men här har många gått över till PCP16J till skillnad ifrån de som försvann ifrån Fjäder FP, där vilka flertalet helt enkelt lämnade tävlingsformen. Numera så deltar runt tiotalet deltagare i den här klassen vilket är en halvering jämfört med innan 2011.

Vår svenska Fjäder 10J höll ut längre och började tappa först 2013 men har även innan dess pendlat lite upp och ner.

Den nyaste klassen PCP16J har först från och med senaste tävlingen svingat sig upp över 10 deltagare, om detta håller i sig eller inte återstår att se i framtiden.

Tittar vi på snittet av dessa fyra klasser så har vi pre-11 ett snitt av: 50 deltagare och post-11 ett snitt av 28 deltagare.

Är det då bättre eller sämre nu?

Det beror på vilken grundsyn man har. Vi har färre deltagare (grovt räknat hälften) men de som kommer numera är oftast mer hängivna, i ur och skur. Tyvärr så har jag ingen statistik tillgänglig för de gyllene åren 2002-2006 men då var det oftast bara två klasser, PCP eller Fjädervapen och tävlingarna brukade samla ca 30 deltagare i varje klass överlag. Tävlingarna var dock färre och färre tävlingar gör oftast att man får fler besökare då det mer blir ett "event of the year" snarare än bara ännu en tävling..

Framtiden?

Att gå med i förbundet, där licenskravet var en förutsättning, har kostat ungefär hälften av deltagarna och det är inte troligt att man kommer att kunna vinna tillbaka just dessa individer. Det man måste göra nu är att kämpa vidare och rekrytera in nya fräscha entusiaster utifrån för att återfylla leden igen - helst då med en total ökning relativt utgångsläget innan förändringarna. En intressant kategori att berarbeta är då krutskyttar som har tröttnat på kostnader och som också ser framtiden hos luftskyttet. Det man har funnit med förbundsanslutningen är säkrade möjligheter (i relativa termer) att behålla/erhålla en förskrivningsrätt för framtida vapenlicenser. Likaså kan det fåtal som vill även tävla internationellt på samma villkor som andra tävlanden ifrån omvärlden.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen...

Resultaten av dagens söndagens tävling!

Så, då har Onsalas vårtävling anno 2015 avlöpt. Förtjänstfullt nog så lyckades man med konststycket att publicera sin resultatlista samma dag som tävlingen avslutades - mycket bra och hatten av för detta! Ur resultatlistan så kan man konstatera följande:

De svenska klasserna

Klasserna för 10J mönstrade in 5 tävlanden i varje klass för fjädervapen och PCP. Intressant nog så tog både segraren och andrapristagaren i fjäderklassen högre poäng än segraren för klassen PCP. Givetvis så sköt dessa båda herrar FWB300 och 4 av 5 placeringar i fjäderklassen togs av just FWB-300. Vill man ta en pallplats i fjäderklassen så är åter igen en semirekyfri matchbössa precis rätt väg att gå. Exakt vad som hände i klassen för PCP vet jag inte men poängresultaten i den här klassen var för dagen remarkabelt låga - fyra av fem fjäderskyttar sköt bättre än alla i 10J PCP utom den klassens segrare. Klart udda!

Fullpower

I den här tävlingen så körde man bara en enda klass för allt som var fullpower, fjäder och PCP i samma klass med andra ord. Resultatet blev en god uppslutning - 7 tävlanden. Samtliga sköt vapen ifrån FX Airguns, en Elite på både första och tredjeplats med samtliga vapen i klassen som kaliber 22. Ingen fjäderskytt deltog.

Internationella klasserna

Här hittade vi 3 startanden i fjäderklassen och segraren sköt 33 poäng - hela tävlingens näst bästa resultat oavsett klass, riktigt bra skjutet av en fullt rekylerande fjäderbössa. Alla tävlanden här sköt HW97k. Klassen för PCP blev störst i hela tävlingen med 13 deltagare. Som vanligt en tät strid med 6 tävlande inom 5 poäng ifrån segrarens resultat.

Övrigt

Maximala poäng för 45 där segraren sköt 35 poäng, vilket tyder på en utmanande tävling, säkert präglat av den halva storm som även drabbade Ucklum under söndagsförmiddagen. Två tävlande bröt tävlingen och båda sköt för samma klubb - ett ovanligt sammanträffande. Totalt deltog 30 tävlanden i de klasser som krävde tävlingslicens, en riktigt bra uppslutning och Onsalas vårtävling har historiskt sett alltid dragit mest deltagare av alla tävlingar under säsongen.

Target Triggerunit

  Bred customavtryckare med originalet till höger..

Under fredagen så kom äntligen min customavtryckare ifrån Alchemy och under lördagen med dess hällregnande eftermiddag så passade jag på att montera den. Finishen är naturligtvis på en helt annan nivå än originalet och passformen likaså. Avtryckarbladet var avsevärt bredare och mycket angenämt.

  När man har skruvat loss en handtagsplatta på högersidan.

Att byta avtryckare är väldigt enkelt. Man skruvar loss handtagsplattan på höger sida och då kommer man åt en lucka i chassiet högst upp på pistolgreppet. Den här luckan sitter fast med tre små Imp skruvar och när dessa är loss så kommer man åt hela avtryckarmekanismen inklusive säkringssystemet.

  Här är luckan demonterad och man får då en god åkomst på avtryckarsystemet.

Avtryckaren, upphaket och länkleden sitter alla fast med sprintar som är enkla att dra ut. Hela konstruktionen är mycket enkel och genomtänkt. Det man får vara vaken på är riktningen på säkringspinnen och dess pyttelilla fjäder. Likaså sitter det en fjäder (dold på fotot) bakom de dubbla skruvarna på avtryckaren.

  Allt ihopmonterat och klart!

Hela arbetet gick mycket smidigt men dessvärre blev det uppenbart att systemet helt enkelt kräver en matchande säkringsspinne som även den är tillverkad av rostfritt stål. Det ena ger ju det andra när man skruvar med modulära vapen som har enorma mängder med alternativa delar ifrån eftermarknaden.

  Tyvärr så ger inte fotot skillnaden mellan delarna rättvisa - den är himmelsvid!

Keramisk ytfinish

Grå titanfinish med samma beläggning på kikarsiktet (foto: BAR) 

Blånering har länge varit den rådande ytbehandlingsfinishen för våra luftvapen men som skydd mot elementen så har blånering ofta lämnat mycket övrigt att önska. Ett modernare alternativ är att belägga metallytorna med en keramisk coating, så kallad Cerakote.

Jag kollade med ett företag i England och de begärde £25 för en pipa samt £200 för en komplett mekanik, tillkommer gör frakten. Alla typer av metaller kan beläggas och beläggningarna utlovas vara otroligt slitstarka men ändå enormt tunna, precis som en blånering.

Länk: http://www.riflecraft.co.uk/

Bulldog !

Capello testar Bulldog

Väderprogonos inför vårtävlingen i Onsala!

Som traditionen bjuder så kommer här en väderprognos för söndagens tävling:

SMHI:  11 grader varmt, 8-9 mps växlande vind samt regn ca 8 mm

YR:  10 grader varmt, 7-8 mps växlande vind samt regn ca 3 mm

Accuweather: 12 grader varmt, 8-9 mps sporadisk vind samt regn 75% sannolikhet ca 5 mm

Precis som vanligt så kommer sannolikt tävlingen att ske i ett mindre angenämt väder, själv kommer jag väl ihåg tävlingen 2010 som började med snö (!) på marken när man åkte mot Onsala. Hela dagen fylldes av ihållande ösregn och 5-6 plusgrader liksom stormvindar. Jag tror nog aldrig att jag har upplevt ett sämre tävlingsväder. Visserligen regnade det nog mer i Hova 2003 men då var det i alla fall relativt vindstilla och 14-15 grader varmt.

Det bästa vädret för en tävling var förmodligen sommartävlingen i Laxå 2014 i ett vindstilla, molnfritt och helt perfekt högsommarväder. En annan stark kandidat var Hova 2002 men då var det nästa för varmt för att tävla med temperaturer precis över 30-strecket och kvävande vindstilla väder, underligt nog molnigt vilket förekom ett våldsamt åskväder senare på kvällen/natten.