Regeringens nya promemoria om luftvapen !

För en knapp vecka sedan så kom Regeringens promemoria ut om den föreslagna framtiden för luftvapen här i Sverige. Flera mycket viktiga frågor berörs om bland annat gränsen för licensfria luftvapen och liknande.

Promemorian presenterades 26:e februari 2010 med följande beskrivning:

I promemorian lämnas ett antal förslag till ändringar i vapenlagen och vapenförordningen. Förslagen syftar till att förstärka och effektivisera kontrollen av vapen samt göra vapenregleringen mera lättillgänglig och ändamålsenlig.

Författningsändringarna bedöms kunna träda i kraft den 1 januari 2011.

Promemorian tog sin lilla stund att läsa (174 sidor lång) och jag tänker inte citera ut stora texmassor här eftersom då hade bloggens utrymme fort blivit fullt.

För den som själv vill läsa promemorian så finns den som en länk här:

Länk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/06/11/6296e8e6.pdf

Det som är intressant för oss börjar på sidan 52, punkt 3.6.2

Pellet Pouches !

Alla har dem, men var? Diaboler ska ju förvaras någonstans och många av dagens diabolburkar har ju inga lås av typen gängor eller liknande som gör att de hänger ihop vid exempelvis en transport i fickan. Här finns det massor av olika lösningar på problemet och när man är ute på en HFT-tävling eller liknande evenemang så brukar man få se diverse olika lösningar på problemet.

En vanlig diabolburk (typ JSB) kan förslutas på två ganska enkla och vanliga sätt. Dels orignaltekniken ifrån tillverkaren, med en bit tejp som håller ihop locket med botten, antingen längs burken eller tvärs över den alternativt vid användandet av en så kallad diabolpuck.

En diabolpuck.

Diabolpucken är tillverkad av en lätt fjädrande plast och ser ut ungefär som en hockeypuck där man stoppar in diabolasken i sidan på pucken så att densamma håller ihop burken och motverkar att locket lossnar ifrån bottendelen. Som regel så har pucken en reklamtext på ovansidan och jag känner till åtminstonde en person som samlar (!) på dessa puckar som rena samlarobjekt med olika tryck. Pucken ovan är tryckt med Sportecs logga men det finns även HN, Hurricane, ProGunner och alla möjliga (o omöjliga) andra loggor. Prisläget brukar vara runt 30-40 kr om man inte får en gratis som ren reklamvara (give-away) ifrån loggans ägare. Nackdelen med pucken är att den bara passar vissa specifika storlekar på burkar och om ens burk är större eller högre så fungerar inte den här lösningen.

Parker Hales pellet pouch - 185 kr hos Hurricane.

En pouch är enligt ordboken en pung, vilket brukar väcka lustiga associatoner här i Sverige men pungordet bemärker egentligen pung exempelvis när det gäller pungdjur (typ Känguru), snarare än den pung som de flesta svenska läsare osökt kommer att tänka på. Nog om detta. Pouches finns i diverse olika storlekar och utföranden, en del bättre och en del sämre.

Stor pellet pouch med liner, Hurricane 115 kr.

En bra pouch har inte parallellsydda sidor som skapar ett skarpt V i botten av pouchen vilket klämmer fast diaboler och gör dem svår att plocka upp. Förutom risken att diabolerna blir deformerade av att klämmas i botten av pouchen så är dessa som regel ganska obekväma att plocka ur. Bättre då med omlottvikta sidor som bildar ett mjukt U i botten och som minskar risken för klämda diaboler.

Crosman Pellet Pouch, Crosman Corp $3.99

Förutom formen på sidorna så finns det även en del andra konstruktionslösningar att beakta på insidan av pouchen. En del har exempelvis liner, alltså ett vätsketätt inre foder som gör att fuktiga (smorda) diaboler inte drar till sig smuts ifrån det yttre materialet hos pouchen. En bra detalj om man har smorda diaboler.

Nästa viktiga sak att beakta är storleken, stora pouches blir klumpiga och ofta tyngre då man tenderar till att hälla i mer diaboler än vad som egentligen är nödvändigt. Nackdelen med små pouches är dock att de kan vara trånga att plocka ur samt att de helt enkelt rymmer för få diaboler.

Blackpool Pellet Pouches, BAR £16.95-18.95

Samma sak gäller vid knäppningen, även här finns det en rad olika lösningar. De absolut vanligaste är tryckknappar eller en kardborreknäppning. Slutligen så kan pouchen vara avsedd att transporteras på olika sätt. De vanligaste sätten är endera hängandes runt halsen, som ett halsband, eller sittandes på livremmen som en liten väska.

Så....

Vad väljer jag själv och vad skulle jag rekomendera? Jag har prövat i princip alla olika varianter som jag har kommit över på marknaden igenom åren och jag resonerar ungefär på följande sätt när det gäller de olika finesserna;

Kardborreknäppning gillar jag INTE, dessa tenderar till att samla skräp som barr, damm och smuts i låsningen vilka lätt slinker vidare ner till diabolerna. Dessutom så är kardborreknäppningen ofta rätt hård och fjädrar ut okontrollerat när man drar upp locket vilket ofelbart innebär att ett antal diaboler flyger med och landar på marken. Tänk på att som regel har man ena handen upptagen med geväret och en pouch måste därför kunna öppnas endast med ena handen.

Många skyttar jag har sett igenom åren löser kombinationen av midjeplacering över livremmen och kardborreknäppning med att via ena handen dra upp locket med tumme/pekfinger samtidigt som man håller emot pouchens underdel mot kroppen med långfingret varvid ett antal diaboler automatiskt blir mosade av långfingret.

Mitt val är tryckknappar.

Placering över bältet tycker jag inte heller om. Dels får man vrida överkroppen för att nå och då får man också svårare att se hur det ser ut inuti pouchen med tanke på kvarvarande mängd innehåll etc och dels så är de oftast svårare att öppna med en hand. Många pouches för midjeplacering är dessutom svåra att ha liggande på ett bord för bänkskytte utan att de säckar ihop och blir platta.

Mitt val är halsbandsplaceringen.

Den enda risken med halsbandsplaceringen är den som man alltid har med något hängade runt halsen, en risk att fastna i saker och ting men detta motverkas till viss del av tyngden på framsidan kroppen av den fyllda pouchen. Samma sak gäller slipseffekten - att man drämmer i något med pouchen när man böjer sig framåt. Detta löser jag igenom att ha pouchen i min skjortficka när den inte används aktivt.

Den modell som jag numera exklusivt använder är BARs runda vackra variant av hårt pressat läder, se bilden ovan i texten. Den kan bäras (försiktigt) med locket öppet utan att diaboler ramlar ur, samtidigt som den är absolut säker med tryckknappslåsningen. Skjuter man ifrån bänk så kan man lägga den ner utan att den säckar ihop och lägger man bärsnöret över låsflärpen så håller den sig stadigt öppen för en bekväm tillgänglighet av diabolerna. En mycket smidig lösning som i sitt större format även rymmer ett eller flera mindre luftvapenmagasin.

Crosmans hemsida uppdaterad !

Nu har Crosman uppdaterat sin hemsida med lite olika nyheter för den kommande säsongen. En fin sida med mycket intressant läsning.

Länk: http://www.crosman.com/airguns/

BSAs usla varbyglar

De är inte bara fula utan dessutom så verkar de ha en påtagligt varierande passform, troligtvis på grund av den gamla fina brittiska industritraditionen med generösa toleranser...

Bakgrunden är att jag igenom Sandstigs lite planlösa luftvapenbytande plötsligt blev ägare till ett avtryckarkit ifrån Rowan Engineering och eftersom jag redan har ett sådant på min Lonestar så tänkte jag montera det nya på min gamla Ultra.

Detta var dock lättare sagt än gjort...

Visserligen så står det i anvisningarna att man kan behöva ta ur lite trä ur stocken för att skapa frigång till det nya systemet, vilket jag också var tvungen att göra med Lonestar. Här var det dock inte små mängder som skulle avverkas men när detta väl var gjort så passade systemet ändå inte i själva varbygeln..?!?

Monterat och klart efter många om och men..

När jag sedan jämförde med den gamla varbygeln ifrån Lonestar, jag kör ju en bra mycket snyggare och mera välpassande varbygel ifrån eftermarknaden på den, så visade det sig att den var betydligt rymligare än Ultrans original.

Den förhatliga varbygeln..

Trots detta så var jag tvungen att även fila ur lite metall ur den större av varbyglarna för att få systemet att passa helt till 100 procent. Tydligen så har jag toleranserna emot mig både på stock och bygel.

Nu fungerar det bra, som det ska, men jag ska ändå hålla ögonen öppna efter en fin varbygel ifrån eftermarknaden.

Super Feinwerkbau Sports

Liksom många andra entusiaster så är även jag ett stort fan av Feinwerkbaus legendariska Sport-serie som tillverkades 1973-1989. I synnerhet på den amerikanska marknaden så slog modellen stort under modellbeteckningen 124 och modellen vann så stort anseende att en hel del specialversioner av modellen tillverkades och dessa är naturligtvis mycket begärliga och dyra samlarobjekt idag, drygt 30 år senare.

Gun Digest, en mycket läsvärd publikation.

Häromdagen så satt jag och läste en gammal Gun Digest ifrån 1977 och där fanns två utav de absolut mest begärliga specialversionerna av 124 listade. Dels originalmodellen ifrån ARH (Air Rifle Headquarter) och dels Beemans motsvarighet.

ARH Custom Rifle.

Robert Laws koncept var en specialstock av utvald valnöt, rosenträknopp, vita spacers, gummibakkappa, avtryckarsko, ny varbygel samt en riktigt hög glans på stocken. Utgångshastigheten uppgavs till för den tiden svindlande 818 fps och prislappen var rejält tung - $378!

Prislappen kan man jämföra med en vanlig Weihrauch 35 som betingade $115 eller till och med en av dåtidens absolut bästa matchgevär (300S) som kostade $325.

Nu säger inte en svart/vit katalogbild så mycket så här kommer ett par foto på ett av de få överlevande originalexemplaren ifrån den tiden:

En av de få som fortfarande finns kvar.

Notera den mäktiga förstocken.

Beeman satt naturligtvis inte stilla på rumpan och bara tittade på när ARH tog köpare på fräcka vapen med goda marginaler så hans motvapen blev naturligtvis också en specialversion av Feinwerkbaus 124. Även detta vapen fanns presenterat i katalogen för 1977:

Lustigt nog illustrerades sortimentet av en standardmodell.

Här var också prislappen ganska häftig med $299 vilket bromsade mängden vapen som kom ut på marknaden. Beeman var alltså inte först men för att kompensera detta så hade han tillgång till ännu bättre valnötskvalité och dessutom åtgick det inte lika stora (o dyra) träbitar till den mer slimmade stocken på hans version.

Seriöst fin valnöt..

Notera Beeman Blue Ribbon kikarsikte från 1978.

Inte heller här såldes det några större mängder vapen och antalet överlevare är inte många vilket i kombination med modellens legendstatus på 2000-talet har dragit upp priserna våldsamt. Sist jag såg en ARH 120 såld så begärde man $1200 och den bössan försvann fort...

Uppdatering Februari

Då har ännu en månad gått med bloggen och kanske den absolut mest spännande månaden hittils. Anledningen till detta var naturligtvis händelserna den 20:de då Airgun släcktes ner under helgen på grund av interna stridigheter.

För Airpang så blev Airguns plötsliga och oväntade sorti en skänk ifrån ovan. Vi hade fram till den händelsen harvat runt med ca 70-80 besökare dagligen men när Airgun försvann (om än temporärt) så verkar många entusiaster ha passat på att upptäcka Airpang istället och dessutom stannat kvar.

Den 20:de så gick vi likt en raket upp till 133 besökare (!) och därefter har vi legat stabilt över 100 stycken, därtill med god marginal vissa dagar. Sämsta dagen för månaden blev den 6:e med blott 62 besökare och all time high var inte bara för månaden utan även för bloggen totalt den 22:e med 143 st unika besökare - mycket trevligt. Totalt hade vi 1160 st unika besökare på månaden att jämföra med just precis 1160 st förra månaden, vilken dock hade färre dagar.

Flag counter är nu nollställd inför Mars månad och det ska bli spännande att se hur den utfaller när den får köra sin hela första månad i skarpt läge. Totalt gav månaden 41 st nya inlägg på 28 dagar.

Kommentarerna var imponerande 121 stycken (110 st Januari), vilket är trevligt eftersom det skapar mera av en dialog. Många av kommentarerna härstammar dock ifrån tumultet runt Airgun.

Källorna till trafiken är alltid rolig läsning. Den här månaden toppas vi av hänvisningar ifrån det fina norska forumet AirgunWorld med 18 hänvisningar. På andra plats har vi Google med "Airpang" som sökord, 14 hänvisningar. Tredje platsen tas av Robsoft med 12 hänvisningar och fjärde plats av YellowForum med 11 hänvisningar. Plats 5 är åter igen Google med "Luftvapenblogg", 9 hänvisningar och plats 6 tas av LuftvapenInfo med 7 hänvisningar. I övrigt är det mest spridda skott med ganska fantasifulla sökord på Google.

Ibland de lite lustigare sökbegreppen för en hänvisning via Google är exempelvis "Ödmålsställningen", "Tjuvjakt", "Bodybuilding", "Rättshaverist", "Gammalt luftgevär" mm, mm...

Inför Mars månad så väntas inga större förändringar, bloggen kör på som tidigare med ungefär samma mix av artiklar/inlägg. Förslag och synpunkter på förändringar mottas dock naturligtvis mer än gärna. Flera bloggläsare har också börjat ringa för att prata luftgevär en stund eller fråga om något, också mycket trevligt. Presentationssidan är kompletterad med ett fotografi på mig själv eftersom en läsare ville se vem som stod bakom verksamheten för att kunna relatera den till någon.

Många har också reagerat (mest positivt) på att bloggen med viss tillförlitlighet oftast publiserar dagens första inlägg klockan 10.00 och tydligen även anpassat sig till detta? En läsare hade tydligt trixat till det på sitt jobb så att han fick ta sin kafferast 10.00 istället för 09.00 så att han kunde läsa dagen blogg i samband med detta - sådant värmer. När jag sedan missade att köra bloggen vid detta klockslag igår (söndag) så lät inte svaret dröja på sig, två mail i korgen om avvikelsen...*S*

Väl mött för mars månad !