Senaste inläggen
Ett oväntat besök...
Idag så ramlade bloggbesökaren KJ ner på mitt jobb med en bössa i bagaget, en underbart vacker och välrenoverad Slavia 618. Bössan hade han förvärvat ifrån Pergeo på Tradera och sedan själv renoverat. Det intressanta med detta vapen är att renoveringen är så pietetsfullt utförd, den är alltså inte på något sätt topprenoverad till nyskick utan den är varsamt återställd till ett mycket vackert patinerat utförande.
Vidare så har han byggt om drivkällan med en helt egen packning och sett över vapnet i smått och stort. Förutom en trevlig pratstund så fick jag också en del värdefulla tips och råd om just fjädervapensrenoveringar, något som jag hoppas att jag kommer att få tillfälle att återkomma till framöver.
Kopior på Leupolds kikarsikte
Populära på eBay och liknande ställen men inget man vill visa på sitt eget vapen precis...
Tack vare Internet så kan vi idag handla varor ifrån hela världen på ett enkelt och bekvämt sätt. Vi kan även köpa varor direkt ifrån tillverkarna och på så sätt slippa passera en rad mellanhänder. Just möjligheten att köpa produkter ifrån andra och tredje världen samt slippa påslag för mellanleden gör att vi kan förvärva relativt påkostade produkter till en bråkdel av dess egentliga pris.
Ett problem med detta är dock att man samtidigt öppnar dörren på vid gavel för piratkopierade produkter av kända varumärke från västvärlden och ett av de hårdast drabbade varumärkena för detta är dessvärre anrika Leupold.
Detta problem förvärras dessutom av att det finns skrupelfria aktörer som köper kinakopior på varumärkesprodukter för en billig peng och sedan utger dem för att vara äkta och därmed tjänar en grov summa pengar på att saluföra dem för ett pris någonstans emellan vad de är värda och vad en originalprodukt betingar.
En del av Leupolds sikten kan man idag köpa för $40-90 (USD) och när de sedan säljs på svensk mark, som regel via sajter som Blocket och Tradera, så kostar de inte sällan ett par tusenlappar. Det är inte heller ovanligt att säljaren är tydlig med att det är kopior men påstår då att de är lika bra och tillverkade i samma fabriker som originalet för att påskina att de trots allt är bra värde för pengarna, även att de är kopior, något som naturligtvis aldrig är fallet.
Bortsett ifrån att man gör sig själv en björntjänst om man lägger 2000 spänn på ett kikarsikte som kostar $50 så bidrar man även till den florerande piratverksamheten med sitt ekonomiska stöd då man köper illegala kopior.
Undersidan av ett kinesiskt "Leupold", som är tillverkat av Wuhan Electrical i Nantong
Det enklaste sättet att identifiera ett falskt Leupold, bortsett ifrån formgivningen av grafiken och (ibland) avsaknaden av "The Golden Ring" är att notera serienumret på undersidan av kikarsiktet. Där finns ett unikt serienummer för varje äkta Leupold och igenom att maila detta nummer till Leupold så kan man direkt få svar på huruvida siktet är äkta eller inte. Siktet på bilden ovan, som är en förfalskning, har nummret generiskt som 8888SC.
Bortsett ifrån det moraliskt förkastliga att använda illegala kopior så håller dessa som regel en väldigt låg kvalité, något som är särskilt tydligt om man använder dem på fjädervapen eller skjuter under optiskt sett krävande omständigheter såsom dåligt ljus, nederbörd och liknande. Även reglagen brukar vara skäligen enkelt konstruerade, inte sällan med drev av plast, vilka inte tål upprepade justeringar upp och ned på samma sätt som en originalprodukt.
De pengar man tror att man sparar kan med andra ord snabbt visa sig vara totalt bortslösade. Har man en begränsad budget att spendera på sitt optikinköp så rekomenderar jag varmt att man väljer att köpa sitt billigare sikte av en etablerad aktör på svensk mark, exempelvis Hurricane, ProGunner och liknande. Då siktet är billigt oavsett så blir garantiåtagandet ifrån återförsäljaren mycket värdefullt, inte minst då många billiga kikarsikten lätt och därmed ofta går sönder.
Dags för Royale
Dagens kurva blev totalt 50 skott lång..
Idag så blev det dags att pröva min gamla Royale Mk I på samma sätt som Elite Carbine under gårdagen. Diabolen blev JSB Jumbo Exact 5.52 på 16.00 grains och utfallet blev som ovan. Ifrån kurvan så kan vi läsa fram följande:
Högsta värde: 951 fps (290 mps) och 32.10 fpe (43.60 joule)
Lägsta värde: 924 fps (281 mps) och 30.30 fpe (41.10 joule)
Medelvärde: 941 fps (287 mps) och 31.50 fpe (42.70 joule)
Spridning: 27 fps eller 2.90 %
Utfallet blev ungefär som väntat, en relativt flack projektilbana över ett rimligt antal skott om man betänker kalibern och tubstorleken. Utav dessa 50 skott så hade jag 43 stycken som hamnade inom 17 fps och det är de sista 5-7 skotten som drar upp spridningen ända till 27 fps. Med en 500 cc flaska så hade jag troligtvis nått 62-63 skott bara på 25 % större volym.
Begränsningen på detta vapen jämfört med Elite är bristen på regulator vilket gör att man inte kan utnyttja fulla 235 Bar på 400 cc eller 250 Bar på 500 cc. I reda siffror så hade en regulator givit +15 respektive +30 skott bara av det högre arbetstrycket som regulatorn medger. Detta hade inneburit dryga 90 skott även här om vapnet vore utrustat med 500 cc och regulator.
En annan märkbar skillnad är att Royale skjuter en hel del tystare samt rör sig mindre i själva skottet på grund av en mindre rekyl, diabolen till 22 Royale väger ju trots allt knappt hälften av motsvarigheten för 25 Elite. Nackdelen med detta är att den upplevs som skenbart tam och effektsvag i skenet av 15-17 joule mindre effekt. Dock så är dryga 40 joule en hel del effekt, vilket inte minst märks på hur fort diabolerna åt sig igenom den telefonkatalog som jag använde till projektilfång bortom kronografen.
Effekt, spridning och antal skott...
Här är 60 skott med 26.97 gn HN Ram Point
Idag så körde jag Elite Carbine i en komplett kurva för att se hur den kortare pipan och den mindre tuben påverkar det resultat man kan få ut. I sitt fullånga utförande så hade jag ju 90 fina skott inom 15 fps spridning och frågan är hur utfallet skulle bli denna gång. Bössan fylldes till 235 Bar och var tom på 125 Bar.
Diabolen jag valde var HNs Ram Point som är en medeltung diabol för kalibern, alltså kanske egentligen något för lätt för just detta vapen. Räknar man på saken så borde jag få 25% färre skott eftersom tuben nu är på 400 cc istället för 500 cc och detta betyder då 90 x 0.75 = 68 st skott. Därtill så har jag även skillnaden i starttryck, nu 235 Bar istället för fulla 250 Bar som den större tuben är godkänd till. Då varje enskilt Bar över 220 Bar är värt ungefär ett skott så borde jag ha 68 - 15 = 53 skott tillgängliga. Nu är dock mindre tuber något mer effektiva i antalet skott än större, man brukar räkna med ca 10% bättre effektivitet på sista raden så då hamnar vi på 53 x 1.10 = 58 skott.
Nackdelen med den mindre tuben är dock att spridningen generellt sett ökar och dessutom så tenderar spridningen att öka bara av det faktum att de diaboler jag mäter med idag är ca 4 grains lättare än förra gången då jag körde med 30.90 gn Baracudas. Sist hade jag ju en spridning på 15 fps så här räknar jag med runt 20-25 fps med tanke på dessa två ogynnsamma omständigheterna.
Så, hur blev det då? Jo tack, man kan se utfallet av kurvan högst upp på dagens inlägg. Totalt så blev det 60 st skott inom 23 fps spridning, alltså i princip exakt som beräknat.
Lägsta värde: 839 fps (255.50 mps) och 42.20 fpe (57.20 joule)
Högsta värde: 862 fps (262.50 mps) och 44.50 fpe (60.40 joule)
Medel värde: 852 fps (259.50 mps) och 43.50 fpe (59.00 joule)
Spridning över 60 skott = 23 fps eller 2.70 % (under 3.00 % målet)
Jag har alltså förlorat en del i absolut prestanda jämfört med lång pipa, lång shroud och stor tub. Anslagsenergi har fallit med 10 joule, spridningen har ökat med ca 10 fps, antalet skott har sjunkit från 90 till 60 och dessutom har ljudnivån ökat från 89 dBa till 98 dBa.
Vinsten är att vapnet nu är 103 cm långt istället för 120 cm och vikten naken är 3060 gram jämfört med 3430 gram, en vinst på 17 cm samt 370 gram. Komplett med kikarsikte (Light Stream 630 gram) så väger bössan nu 3890 gram.
I praktiken ett betydligt smidigare vapen och bara runt 300 gram tyngre än min Royale med EFR fast med en helt annan slagkraft downrange - inte bara på grund av den grövre diabolen utan dessutom på grund av 15 extra joule.
Fullt tryck 2012
Statistiken idag klockan 21.00
Året har börjat med rekordfart på bloggen med sällan skådat besökarantal. Idag är hittils den dag som har näst flest besökare någonsin och glädjande nog som förefaller besökarna komma ifrån en lång rad olika källor. Under dagen så har jag dessutom åter igen blivit bannad ifrån Airgun, fråga mig inte för vilken gång i ordningen för jag har tappat räkningen. Detta betyder dock fullt fokus på bloggen med fler inlägg och högre kvalité än de gånger jag fördelar min disponibla tid även till att svara på frågor och driva trafik över vårt svenska forum.
Apropå forum så känner ni kanske till det nya forumet för ombyggda vapen, med det passande namnet "Pimp my Airgun", ett formligt eldorado för de som gillar att hänga på glansiga mässingsbitar på sina bössor i traditionell amerikansk julgransanda. Självklart finns det även representation ifrån Sverige, glädjande nog.
Länk: http://www.pimpmyairgun.com/index.php
Notera även att forumet har haft den goda smaken att låta sitt index prydas av AMCs underbara TV-serie "Mad Men", en serie som är undertecknads absoluta favoritserie. Mycket passande och kanske även symboliskt?
En annan intressant sida är Chinese Airgun Portal som avhandlar kinavapen. Nu har jag inte så mycket till övers för just kinavapen men man måste medge att de blir bättre och bättre trots att helt egna konstruktioner som vanligt lyser med sin totala frånvaro. Mest intressant är deras indexsida som ger en bra överblick på de vapen som motsvaras av vilka modeller som vi känner igen: http://chineseairgunportal.brutuz.com/clonelist.htm
Evanix Speed
Ett nytt gevär som klarar både semi- och fullauto.
Jim Chapman på American Airgun Hunter har nu författat en liten trevlig artikel om helt nya Speed från Exanix. Detta är den första bössan på marknaden som skjuter både semi- och fullauto. Konstruktionen förefaller emellertid vara snarlik den hos ett Airsoft-vapen, alltså en elektrisk motor driven av ett batteripaket som sköter repeteringen. Ett enkelt och väl beprövat system men i egentlig mening inte ett "äkta" semisystem eftersom man inte använder gasretur som på krutvapen eller riktiga semivapen som Revolution och Monsoon.
Kalibern är 25 och man uppger imponerande 40 st skott ifrån 290 cc med 60 fpe! Detta känns högst tveksamt, såvida man inte räknar med en ordentligt (läs, oacceptabelt) stor spridning från skott till skott. Som referens kan nämnas min egen Elite som ger 50 skott ifrån 400 cc och då har ändå alla FX mycket bra ventilsystem, oavsett regulator eller inte. Med bakgrund av detta så är jag tveksam till ytterligare 10 fpe ifrån en tub som är 3/4 så stor..
Här finns recensionen i sin helhet, tyvärr utan några siffor för spridningen:
Uppdatering
Nytt mail från Andrea, GINB:
"Hi,
My father is concious finaly afte six days, at the moment he is
stable and now we need to adress the other issues, finaly some good news after a
long week.
All the best, Andrea"
Det förefaller alltså som Antonio har återfått medvetandet och är stabil så det mesta talar för att han överlever den hemska olyckan förra veckan när en tub exploderade i hans hand. På forum runt om i världen så har just hanteringen av tryckluft i de små kärl som utgör tuberna till våra vapen hamnat i fokus och en vanlig fråga är - hur farliga är de?
Sprängkraften i tryckluft ska absolut inget underskattas, den är enorm! Man kan räkna ut saken exakt igenom följande formel: Tryck (i Bar) x Volym (i liter) x 450 = Energi (i Joule). Ifrån detta så kan vi konstatera att en helt vanlig tub på 400 cc innehåller 232 x 0.4 x 450 = 41.760 joule!
Hur mycket är då detta jämfört med något annat? Tja, kollar vi på en vanlig handgranat så innehåller den normalt runt 150 gram med TNT. En vikt av 150 gram motsvarar 2300 grains och TNT ("Trotyl"), som är en potent högexplosiv, har en sprängkraft av 266 joule per grain. Detta betyder att en handgranat ger 2300 x 266 = 611.800 joule.
Man kan alltså säga att en handgranat är ca 15 gånger kraftfullare än en 400 cc flaska fylld till 232 Bar.
Om vi däremot tänker oss en dykarflaska på 12 liter fylld till 300 Bar så har vi sprängkraft som bokstavligen talat kan demolera ett hus fullständigt. Där finner vi 300 x 12 x450 = 1.620.000 joule, alltså knappa tre handgranater.
Hur farlig är då en handgranat?
En vanlig amerikansk handgranat, typ M67, har en fyllvikt på 180 gram. Den ska kastas minst 30 meter ifrån kastaren (säkerhetsavstånd) och när den väl landar så anses sprängkraften vara potent nog att döda alla människor inom 5 meters radie! Man räknar med 30 % risk för dödsfall på en soldat inom 15 meter (effektiv radie).
Fragmenteringsavståndet, alltså den sträcka som splitter från den kan flyga och fortfarande döda, beräknas till 250 meter. Med detta i bakhuvudet så tror jag alla och envar inser att hanteringen av tryckluft kräver den allra största omsorg och försiktighet. Korrekt hanterad så är vår tryckluft mycket hanteringssäker men den som slarvar eller beter sig vårdslöst löper risk att släppa loss våldsamma krafter...
The Crow Magnum
En legendarisk diabol
Idag så ska vi kolla lite närmare på en legendarisk diabol, den mäktiga Crow Magnum. En diabol som trots flera decenniers produktion ännu har en mytisk status och ännu i denna dag kan hålla undan för modernare konkurrenter på samma tema som exempelvis Predator Pellets. Konceptet bakom Crow Magnum är en stor hålspetsdiabol med en exceptionellt generöst tilltagen öppning och en mellantung vikt på uppgivna 26.23 grains. Beeman skriver följande:
"The Crow Magnum pellet was designed for shooters who wanted a heavier hollow
point with a gigantic forward expansion cup. A key objective of the new design
was to provide exceptional stability and thus long range accuracy for the higher
power adult airguns on the market. A yawning mouth and greater forward weight
was included resulting in one of the world's most accurate field pellets. In
independent testing, a .25 caliber Crow Magnum pellet recovered from a feral
pigeon had nearly doubled in size to .41 caliber when shot at 25 yards! Easily
one of the most unique pellets we have ever designed, the Crow Magnum was
bestowed a Product Award of Merit by American Firearms industry magazine."
Visst låter det imponerande och visst blir man sugen på att pröva alla dessa lovord i verkligheten? Jag köpte därför en ask hos min hovleverantör, den alltid lika välsorterade herr Rosén på Hurricane, Vittsjö. Sedan så har jag vägt, skjutit och stunderat dagen lång och visst förmår denna gamla klassiska diabol att imponera ännu.
En diabol vars utseende inte liknar någon annan..
Jag började med att ta ut 10 slumpmässigt valda exemplar direkt ur asken och ställa dem på min digitala krutvåg. Genomsnittet för dessa diaboler blev 26.91 grains, att jämföra med angivna 26.23 grains. Sedan vägde jag ytterligare tio stycken diaboler och fick då fram följande vikter:
26.92, 26.92, 26.92, 27.02, 26.68, 27.02, 26.86, 26.72, 27.12, 26.92
Man kan med andra ord påstå att detta är en viktstabil diabol som håller sig rimligt bra inom den angivna vikten. Detta är naturligtvis en stor tillgång när man sedan ska undersöka vilken praktisk precision som man kan uppnå med denna diabol. När det gällde att testa den praktiska precisionen så använde jag mig av en tavla på uppmätta 50 meter samt en vindstilla dag med bra stöd för bössan. Då blev utfallet på följande sätt:
Utfallet blev faktiskt förvånansvärt bra med tanke på att hålspets och flatnosdiaboler sällan presterar speciellt väl på längre avstånd, mer än möjligtvis någon enstaka turträffbild. På tavlan ovan så är den röda fyrkanten 1 tum stor, alltså 25.40 mm och den svarta ramen är 3 tum stor.
Nu är kanske 50 meter ett väl drygt avstånd men för den som jagar med en Elite på runt 25-30 meter så kan jag svårligen tänka mig en diabol som slår lika hårt som just Crow Magnum. Anledningen till detta är att denna diabol, förutom att vara en kvarts tum grov, dessutom är terminalt ballistiskt instabil. Detta betyder med andra ord att den kantrar vid anslaget och tumlar in i målet med ett spektakulärt (läs, kladdigt) slutresultat.
Relativt billiga med 59 kr för 200 st så är de väl värda att pröva, inte minst för den som jagar eller bara tycker det är kul att skjuta sönder saker.