Varför är alla vapen så fula numera?

En representant för dagens okonventionella luftvapenmode - FX Airguns Bobcat

Den frågan fick jag av en förvisso äldre men ändå mycket intresserad entusiast häromdagen. Vad svarar man på en sådan ledande fråga? Till att börja med, är de fulare eller inte? Dessutom, vad är fult och vad är vackert när man ser på saker i vapenväg?

Inga frågor är så svåra att besvara som sådana som berör estetik, detta eftersom människor är så otroligt olika och en så subjektiv sak som utseende är till sin natur otroligt svårt att värdera eller gradera.

Om vi försöker hålla oss så objektiva som möjligt i detta synnerligen subjektiva ämne så finns det emellertid vissa trender som vi kan spåra och som radikalt har påverkat utseendet hos våra olika vapen. Dessa förändringar beror då främst på ekonomi och på teknologi, de två faktorer som mest av allt påverkar utseendet på våra vitt skilda föremål i människans värld.

  Traditionellt vapen med plaststock - HW97k

Ekonomi

Alla vill tjäna pengar på sin produktion. Ständiga krav på ökad tillväxt betyder att man hela tiden måste tjäna mera pengar på samma produktkategori. För att öka marginalen så finns det bara två vägar att gå, antingen så höjer man priset på varan eller så förbilligar man tillverkningen av densamma. I en ökad konkurrens (fler aktörer) så kan man inte höja priset uppåt, då kunderna istället går till konkurrenterna. Istället måste man minska produktionskostnaderna - utan att den tekniska kvalitén försämras. Ett enkelt sätt att göra detta är att använda stockar av plast istället för trä. Gör man det så sparar man rejält med pengar. Samtidigt så förändrar man dock utseendet radikalt.

Ett sätt att få köparna att acceptera ett otraditionellt utseende är att framhäva det som modernt och jämföra designen med det som finns hos krutvapen, vilka numera har tagit allt större intryck av militära formgivningar. Det betyder att man allt mer frångår ett traditionellt trästocksutseende i plastutförande och istället allt mera försöker skapa en futuristisk eller militär design. På detta sätt så slipper man en rent estetiskt jämförande beskådan rakt av mellan en trästock och en plaststock vilket för de flesta betraktare ställer plaststocken i dålig dager.

För att öka attraktiviteten och acceptansen för plaststocken ytterligare så har nu många tillverkare börjat bredda utbudet av kulörer ifrån bara tråksvart via olika trendiga designer (typ 3-camo, skulls etc) liksom med olika inlägg eller finishar med gummi och liknande mjuka syntetmaterial. Detta, tillsammans med mer solida strukturer inuti stocken, ger en större känsla av exklusivitet och kvalité än vad som var fallet för forna tiders mer ihåliga plaststockar.

  Traditionellt vapen med trästock - BSA Techstar

Teknologi

Trästockar är ett tillverkningstekniskt elände, som en luftvapentillverkare en gång konstaterade. För att tillverka en plaststock så räcker det med en påse plastkulor som via en maskin kan formas till önskat utseende och format. Ska man däremot tillverka en trästock så måste man ha tillräckliga mängder av ett naturmaterial (trä) av rätt format, kvalité och utseende. Dessutom så är detta material mer känsligt för transport och förvaring än påsen med plastkulor. Slutligen så måste man också ha en fräs för att framställa stocken. Den skapar mängder med spån, om inte kan återanvändas i själva produktionen på samma sätt som de plastkulor som man kan gjuta om. Dessutom så står man där om stocken blir misslyckad och måste kasseras eftersom den heller inte kan gjutas om, möjligtvis bara säljas som andra hand - något som emellertid kan vara lurigt med tanke på varumärkesvärde och liknande.

Ett annat bekymmer är att den mer komplicerade framställningen av trästockar som regel betyder att vapentillverkaren själv inte producerar stocken utan man hamnar i händerna på en av de få stockmakare som kan tillverka stora serier stockar i industriell skala. Dessa aktörer tillverkar då också stockar även till konkurrenterna och har en stark position när det gäller att bestämma över pris och tillgänglighet på sin produktion. För en mindre tillverkare så finns det alltså många fördelar med att ha en egen plaststocksproduktion i källaren än att köpa in en färdig och dyrare produkt ifrån en utomstående underleverantör och lagerföra denna periodvis tills behovet av den uppstår. Plaststocken gjuter man ju ihop i takt med produktionens behov och man kan då framställa precis den stocken som tillverkningen för ögonblicket behöver utan att behöva betänka vilka stockar som råkar finnas i lager för ögonblicket.

Laminatstockar blir allt vanligare - Air Arms 500 HFT

Framgångar?

Funkar detta i verkligheten då? Jo, det får man nog säga. Acceptansen för plaststockar hos den vapenköpande allmänheten har ökat succesivt. Bättre plaststockar ger utan tvekan en högre acceptans för materialvalet. Sedan så har ju vapen av bullpupstyp kommit starkt de senaste två-tre åren och denna trend har också gynnat etableringen av plaststockar. En okonventionell vapentyp gynnar ju alltid ett okonventionellt material och de flesta förefaller anse att en bullpup klär bättre i syntetstock jämfört med trä i relation till preferenserna för mer konventionella vapen.

För tillverkarna så är bullpupmodet en riktigt välsignelse eftersom den här "nya" typen av vapen motiverar entusiasten till ännu ett vapenköp då han ju oftast inte redan äger just en bullpup sedan tidigare. Dessutom så underlättar den för införsäljningen och acceptansen för plaststockar i gemen även för den övriga produktionen.

  Förstock anno 2015 med tillverkaren varumärke inpräntat - HW50S

Trästockarnas framtid?

Det kommer alltid att finnas stora mängder entusiaster som vill ha trästockar och där en plaststock inte är ett realistisk alternativ. Detta är ett faktum som tillverkarna på något sätt måste förhålla sig till, vare sig de vill det eller inte. Ett problem här är tillgången på de bättre råmaterialen, främst då valnöt. Luftvapen kräver ju som bekant större klumpar av trä för att man ska kunna framställa de, relativt krutvapnen, mer volymiösa stockarna. Tyvärr så tar det ett par hundra år för ett träd att växa till sig så att de kan skördas för råmaterial till en stock och detta i kombination med att vi framställer mer vapen nu än någonsin under människans historia gör att vi helt enkelt har en brist och därmed ett allt högre pris på dessa träslag. Det extra prisplåslag som vi får betala för exempelvis valnöt över standard plaststock kommer alltså förmodligen att öka än mer i framtiden.

För att lösa den här ekvationen så har en del tillverkare försökt föra in andra trämaterial i produktionen för att konkurrera med valnöt, för de kunder som inte accepterar en plaststock. Det rör sig om allt ifrån poppel till diverse laminat som ges otraditionella färgsättningar och formgivningar för att framstå som något extra i kundernas ögon. Funkar inte detta så återstår det att fresta med bok och att öka bokens konkurrenskraft igenom en modernare ("organisk") formgivning liksom en mer sofistikerad laserskuren "nätskärning".  

I en allt tuffare konkurrens med rena lågprisaktörer så ser vi också att många tillverkare har börjat gravera in sitt varumärkesnamn på stocken, i syfte att stärka det förstnämnda. Stocken blir på så sätt en intressant och iögonfallande "reklamplats" för varumärket. 

Väsentligen vital

En sak som jag konstaterar med viss förvåning är den förvirring och godtycklighet som verkar röra vitala vapendelar. I RPS FAP 551-3 så fastslår man att ett vapen ska vara försett med ett "tillverkningssnummer" (serienummer), där kan man notera följande:

10 § Med tillverkningsnummer avses hela den siffer- och bokstavskombination

som finns på vapnet. Har ett vapen olika tillverkningsnummer

på pipa och låda, ska numret på lådan anses vara tillverkningsnumret.

När jag nu studerar min egen vapengarderob så kan jag konstatera att dessa serienummer är vitt spridda. På min Challenger så sitter nummret på tuben, på FX Airguns Elite så sitter det på lådan och för min BSA Ultra så återfinner man nummret på pipan. Någon given regel förefaller alltså inte finnas.

En konsekvens av detta är att om man exempelvis knackar in ett annat nummer på breechen till min Challenger eller BSA så har detta nya nummer "förtur" framför originalet. En breech till Crosman och vissa BSA är alltså en vital vapendel som inte är serienummerpräglad. Något krav på var nummret ska sitta eller hur beständigt det ska vara utformat har jag ännu inte hittat.

Skulle man förlora ett vapen på licens som mitt BSA, exempelvis via stöld, så är det alltså enkelt att köpa ett nytt och sedan knacka in det gamla nummret på det nya vapnets låda.

Skulle det stulna vapnet återfinnas så har det nya vapnet en prioritet eftersom det är märkt via lådan, om de båda vapnet skulle jämföras sida vid sida. Lagstiftningen halkar alltså betänkligt i dessa regioner.

Kollar man sedan på hur handlarna resonerar så är det absolut inga probem att köpa exempelvis en Crosmanbreech (låda) över disk utan frågor, samtidigt som en pipa kan möta på patrull med hänvisning till att den är en vital del som kräver licens till det licenspliktiga vapnet. Lite lustigt då det borde vara tvärtom eftersom lådans nummer väger tyngre än pipans när vapnet är ihopsatt.

Man kan med andra ord kostatera att som alltid så är den svåra delen i Sverige att få fatt på en licens och inte att få fatt på ett licenspliktigt vapen. Licenen är många gånger den viktiga delen och kan ibland överleva flera olika vapen om ägaren är skrupelfri.

Intressanta siffror

 Idag så fick jag en uppmaning av en läsare att kolla besöksstatistiken och - ja, den var ju lite udda. Av någon outgrundlig anledning så har den skenat iväg ordentligt de senaste dagarna utan att jag egentligen vet varför. Igår så noterade jag 420 st unika besökare på ett enda dygn, vilket faktiskt är rekord under Airpangs historia.

Idag kunde jag sedan se imponerande 180 unika besökare redan klockan 07.00, vilket sköt upp Airpang till Bloggplatsens mest besökta blogg. Inte illa med tanke på att man har 131.000 registrerade bloggar under sitt paraply.

   Redan 07.00 så hade jag lika många besökare som hade varit acceptabelt på en hel dag..

   Plats 7 totalt på Bloggplatsen igår, jag brukar ligga mellan 20-25 där...

När man sedan kollar trafikkällor så förefaller jag ha en hel del träffar via Instagram. Förmodligen så har jag fått besökare på min Instagram startsida som har gått vidare till Airpang ifrån den länken som ligger där. En hel del trafik har även gått igenom Google Translate, så jag utgår ifrån att det är besökare ifrån utlandet. Tyvärr så kan jag inte se vilket språk som man har översatt ifrån men andelen besökare ifrån Kuwait (!) har uppenbarligen ökat enligt min Countrycounter (grejen nere i vänstra hörnet). Nu vet jag dock inte hurpass pålitlig som den är i sammanhanget.

Jag kan dock se att många använder mina länkar. Man börjar alltså sin resa på Airpang (ofta så söker man fram den via Google) varefter man går vidare till (1) Luftvapen Info (Sv forumet) och (2) YF (US forum) liksom (3) Airgun World (Norskt forum). Många besökare återbesöker även Airpang, i snitt så besöker varje unik besökare Airpang nästan tre gånger om dagen. Då många besökare tittar till Airpang 2-3 gånger i veckan så bör det alltså finnas en del besökare som scannar av Airpang på nyheter mer än tiotalet gånger varje dag. Det är ganska intressant att läsa just dessa siffor och försöka dra slutsater utav vem.

Vem är du egentligen, du okände Airpangbesökare? 

Ett riktigt starkt sortiment!

En stor del glädje med Crosman är möjligheterna att bygga vidare..  

Äntligen så har 2015 års katalog ifrån Crosman kommit ut och som alltid så är den välmatad och intressant att studera. Man kan inte undgå att häpna över den enorma bredden av modeller som de har i sortimentet och då inte minst i antalet plattformar, alltså olika grundversioner, till alla de olika vapenmodellerna.

Naturligtvis så frontar man Bulldogg och Armada, samt den storsäljande systermodellen till Armada - Marauder. Därefter följer Discovery och Marauder-pistolerna. Sedan kommer man till gasfjädervapen ("Nitro-piston") med NP2 Trail och dess tre olika stockval. Nytt får året är två kändisbössor, Shockey-edition. Nästa serie är den enklare gasfjäderserien (NP1) med Titan (två stockar) samt XL Magnum och en luftpistol av brytpipmodell. Billigaste NP-modellen Prowler finns där likaså liksom klassikerna pumpgevären 397 och 392 - allt som finns kvar i pumpvapenväg numera.

Går man vidare till instegsvapnen så finns fler NP1-modeller, ett helt koppel traditionella brytfjädervapen med luftfjäder, nämligen; Crucher, Shockwave, Genesis, Vantage, Fury och Nitro Venom (vem hittar egentligen på alla dessa nonsensnamn?). 

Men alla NP1-varianter är inte slut där, det finns också lite AR-lookalikes med, TR77 & MTR77 samt två helt vanliga brytfjäderbössa med spiralslagfjäder - Optimus och juniormodellen Raven. Sedan fortsätter listan med lite Co2-gevär, även här krutvapenreplikor som Comrade, M4 och Ruger 1022-klonen 1077 Repeatair. 

Från Co2 så går vi vidare till multipump varvid vi finner 2100 Magnum, 760 Pumpmaster och Recruit, liksom en Red Ryderbössa som de passande nog benämner Cowboy.

Lite mer seriösa vapen finner man under fliken tävlingsvapen, här finns Challengern, 1720, 1701 & 2300S - samtliga är vapen med LW-pipor. Till dessa kommer också budgetmodellen 2300T. Sedan fortsätter katalogen med odödliga legender som 2240 och 1377/1322.

Phu...!!

Nu har jag ändå skippat ett helt gäng BB-pistoler med krutvapenförlagor, liksom alla Airsoftvapnen. Förutom detta så har man också pilbågar, slangbågar, målmaterial, optik, ammunition och blandade tillbehör av varierande sort.

Ett jättesortiment, helt enkelt.

Intressanta modeller i mina ögon är naturligtvis Marauder-serien (ink Armada), Bulldog och Disovery liksom Challenger, 1701 & 1720. Även 2100, 2240, 1377/1322 och 1077 är riktigt trevliga vapen. De modeller jag saknar är 2250 samt 2260, en klar miss där.

Gasfjädervapnen är snyggt formgivna men jag är ändå skeptisk till skjutbarheten för dessa.

Här gäller det för Fondprodukter att försöka vara med på banan. Crosman har som synes många fina modeller och kan man bara ta in dem till rätt pris och backa upp med ett rejält reservdelslager så tror jag utan tvekan att dessa modeller skulle kunna bli storsäljare även i Sverige.

Chiappa AR611

En mycket intressant modell för marknader som Sverige..

I skuggan av alla megapotenta bigbores på SHOT-show så fanns det även mindre men ändå otroligt intressanta tillverkare i kulisserna. En av dessa är AR 611 ifrån italienska Chiappa, en tillverkare mest känd för sina spännande krutvapen. En av dess (relativt sett) mest kända luftvapenprodukter är pistolen FAS 6004, som har ett genuint gott rykte och som saluförs av exempelvis Hurricane.

Vad det handlar om här är ett klubbsportvapen, en vapentyp som utgör en hybrid mellan ett vanlig rekreationsvapen av hög kvalité och ett renodlat tävlingsvapen för exempelvis FT/HFT. Med andra ord en konkurrent till modeller som främst CZ200T men även S400FT och Crosman Challenger. Tävlingsinspierad stock, ypperliga pipor och avtryckarsystem men med ett lättare och behändligare format samt lägre pris.

Till rätt pris så kan detta säkert vara en modell som är intressant för våra svenska tävlingsgrenar eller för den som önskar ett modernt 177 PCP på 5-16 joule för allroundbruk med höga krav på precision. Vågar vi hoppas att även denna modell kommer att hamna i Hurricanes sortiment inom kort?

Cometa Orion

  Med rätt prislapp så kan det kanske bli något...

Cometa har i dagarna ett nytt PCP på gång. Modellen heter Orion och kommer i de tre vanligaste kalibrarna. Ganska lite är känt om modellen ännu men det talas om måttliga 30 fpe för kaliber 25 som mest potenta kaliberval. Vidare så ryktas det om en prislapp på £399. Om detta stämmer eller inte återstår att se men om detta är fallet så blir det en given konkurren till vapen som Walter R8, Gamo Coyote och BSA Buccaner - den nya tidens budget PCP..

Bättre än någonsin!

  Goda nyheter för alla som jagar extrem precision..

Nytt ifrån världens ledande tillverkare av luftvapenammunition är två stora nyheter ifrån säsongen 2015, till fromma för alla oss entusiaster. Förutom en övertung 177 och ännu en 30 så har JSB två riktigt intressanta produkter på gång.

JSB King Heavy

Äntligen! När Defiant har försvunnit och då King känns lite för lätt så täpper JSB till luckan för de vapenägare som inte har vapen som uppskattar Baracudan. Klart tyngre men personligen så hade jag kanske helst sett runt 30-31 grains istället för dryga 33 men jag har fullt förtroende för att JSB vet vad de pysslar med. Förmodligen bättre än jag själv i alla fall.

JSB Exact Premium

Nu finns möjligheten att för en extra kostnad förvärva klassiska 177 Exact med riktigt fina och låga toleranser - man uppger EN milligram (!) som maximalt godkända avvikelse! Då JSB Exact har varit den ledande diabolen under många, många år på världens alla tävlingsbanor så måste detta vara en riktig drömdiabol för den tävlande entusiasten. Återstår bara att se var priset hamnar..

Lite pyssel & rekreation...

  Vinterskytte inomskärs..

Helgen har varit helt underbar här i Ucklum med klart och kallt väder vilket dessutom också var helt vindstilla. Förutom lite trädgårdsskytte på 15 meter så passade jag dessutom på att bygga ett litet kronografhus eller kanske mer korrekt ett inkapslat projektilfång för skytte/mätningar inomhus.

  En rejäl anslagsplåt

Ifrån en skrotlåda så hittade jag en bit laserskuren kant av en metallprofil vilken fick tjänstgöra som anslagsplåt. Innan jag limmade fast den i kartongen så provsköt jag den noga och kunde konstatera att den med god marginal även stoppade 22LR. Fullt tillräckligt för mina luftvapenbehov med andra ord.

  Efter att ha limmat fast anslagsplåten, tejpat igen kartongen och skurit upp ett hål..

Med anslagsplåten på plats så förslöt jag kartongen och skar därefter upp ett hål som var lika stort som hålet i min AirChrony kronograf. Tanken är nu att ett skott som studsar eller fragmenteras mot anslagsplåten ska stanna inuti kartongen och inte göra så att man måste dammsuga hela rummet efter en lång serie mätningar.

  En vybild utifrån..

Tanken är alltså att mätplatsen ska vara lättare att hålla ren, även vid långa seriers mätningar och att själva mätandet ska bli säkrare eftersom kartongen ska kunna fånga upp eller i alla fall bromsa in en projektil som återstudsar mot skytten. Att mäta ska ju vara roligt och bekvämt så om man drar sig för att mäta bara eftersom städningen efteråt blir så omfattande så är det dags att göra något åt saken. 

Om nu detta visar sig vara en bestående god idé så kan man alltid tillverka en dylik konstruktion av trä istället, kanske någon form av tunn masonite? Då slipper man engångskänslan av kartongen...

  Efter allt byggande så var det sköt att skjuta lite, härligt med vinter nu...