Be careful out there...

Idag så kom en mycket intressant dom i Högsta Domstolen. En man sålde en duvhök som han hade ärvt efter sin fader. Denne hade kommit till ägo av fågeln igenom att fågeln flög in i mannens ladugård där den kraschade och dog. Fadern lät därefter stoppa upp fågeln som prydnad men när sonen nu 40 år senare skulle sälja fågeln så blev han istället åtalad.

Påföljden blev 2400 kr i böter samt uppenbara svårigheter att i framtiden överhuvudtaget få ut en vapenlicens den närmaste tiden då han står som dömd för artfridsbrott.

Länk: http://www.folkbladet.nu/294494/2012/05/09/falls-for-uppstoppad-duvhok

Slutsats: Glöm aldrig att förhållandevis harmlösa brott (trimmat luftgevär, svart ljuddämpare) kan ge förbluffande grava efterräkningar. Betänk också att det alltid finns rättshaverister där ute som frenetiskt arbetar för att få saker och ting prövade i domstol, inte sällan bara för att provocera fram en fällande dom.

Verminator Mk II

Jim Chapman testar nya Verminator Mk II Xtreme.

Länk: http://www.americanairgunhunter.com/Verminator.html

Time for tweed...

Mer brittiskt än så blir det inte...

Nu blir det sprut (skjut?) i taket för alla anglofiler för mer brittisk jaktkultur än detta kommer ni aldrig att hitta här på bloggen. Filmen handlar om brittisk (läs, mycket brittisk) jakt och dess olika aspekter.

Rätta nu till tweedkepsen, öppna whiskeyn och gnugga in rumpan i chesterfieldfåtöljen framför den öppna stockvedsbrasan, här blir det hunting the UK way...

Excite by HN

  En intressant diabol...

Haendler & Natermann har förutom sin vanliga linje av premiumdiaboler även en serie med lite enklare diaboler tänkta främst för rekreativt skytte utan de typer av prestationskrav som finns när det handlar om jakt eller tävling. För att dessa inte ska beblandas med de mer påkostade sorterna så saluförs dessa under ett eget sub-brand, nämligen "Excite". En av de tre sorterna som (ännu) erbjuds är "Coppa-Spitzkugel" som jag nyligen har prövat.

Som vanligt så är det ur Hurricanes omfångsrika hyllor som denna ask härrör och ifrån denna handlare så kan man utan tvekan hitta landets absolut största sortiment av ammunition på ett och samma ställe - rakt över disk.

Udda utseende, indeed...  

Så, vad är då poängen med kopparplätering? Snyggare finish bara? Nej då, enligt HN så bidrar detta ytskikt till att diabolen blir 20% hårdare än den rena blylegeringen. Tanken bakom detta är att minska deformeringen av diabolen i asken samt motverka uppbyggnaden av beläggningar inuti pipan vid frekvent skytte. Att diabolen inte deformeras av transport och hantering är synnerligen viktigt för spetsnosdiaboler då desssa måste vara absolut oskadade i din främre del för att kunna leverera vettig precision. Är inte toppen centrerad utan exempelvis snedtryckt så kommer diabolen aldrig att färdas rakt igenom lufthavet och därmed inte heller att träffa där man önskar. En annan fördel (!) enligt HN är att kopparpläterade diaboler peneterar bättre, så även Spitzkugeln...

För att kolla läget så började jag med att skjuta några serier över uppmätta femtio meter, med min Elite:

  Det blåste rejält med en motvind dragande åt vänster...

Som ni ser så består tavlan av sex stycken riktpunkter vilka skapar lika många träffbilder. Träffbild nummer 1 (upptill vänster) är skjuten med Baracuda Hunter Extreme eftersom jag ville se hur den fungerade i såpass vind. Något förvånande så kan jag konstatera att motvinden bromsar upp den onormalt mycket (jämfört med övriga) så att den träffar väldigt lågt. Jämför gärna med träffbild nummer 5 (längst ner, vänster) som är skjuten med den vanliga Baracudan.

Den främsta referensdiabolen för kaliber 25 är naturligtvis JSB King som jag vet sedan tidigare är väldigt vindkänslig, här man man se den på mitten vänster. Minst vindkänslig av alla diaboler som jag har testat i min Elite är den formidabla (men dyra) Defiant Exterminator by Hurricane, den gjorde den tighta och för förhållandena synnerligen trevliga träffbilden nummer 2, högst upp höger.

Den för dagen aktuella Spitzkugeln gav mig träffbilderna nummer 4 & 6, relativt stora grupper men spridda jämnt åt vänster. Givet förutsättningarna så levererade den klart bättre än vad jag vågade tro innan, baserat på min tidigare erfarenhet av spetsnosdiaboler. Självfallet så ska jag skjuta dem ännu fler gånger och då naturligtvis i lugnare väder för att se hur de presterar under bättre förhållanden. 

Rent spontant så känns det emellertid så att de levererar klart bättre än vad jag vågade hoppas på och detta är naturligtvis alltid en behaglig överraskning. Med ett pris på 59 kr för 200 st så ligger de i paritet med Baracudan. Detta kan naturligtvis tyckas vara lite dyrt för en "budgetdiabol" men betänker man att kopparpläteringen kostar lite så känns ändå priset högst rimligt, om diabolen bara levererar vettig precision.

Utfallet av gårdagens tävlingar

När så äntligen resultatlistan kom loss så bjuder den som vanligt på en mycket intressant läsning. Här kommer därför mina reflektioner på de prestationer som ägde rum under den gångna helgen.

Fjäder 10J

Klassen vanns av Hans med imponerande 48 poäng, viket är mer än vad bäste skytte i klassen PCP 10J presterande! Som vanligt så är denna klass en uppgörelse mellan gamla matchgevär och Weihrauchs guldkorn HW30S. Utav totalt 17 stycken skyttar så använde 6 stycken gamla rekylfria matchgevär för 10M Int. och dessa vapen tog placeringarna 1 till och med 4. Weihrauch HW30S var mycket populär med 8 utav 17 deltagande, bästa placering här var nummer 5.

Tar vi bort matchgevären och HW30S så återstod 3 andra vapen av 17 deltagare. En Stoeger, en Slavia 630 samt en Weihrauch HW50S. Den här klassen är med andra ord i princip uppgjord för HW30S och äldre matchvapen, bästa placering för övriga var en mycket hedrande sjundeplats för Stoegern.

Fjäder FP

Här fanns bara 4 st deltagare och hälften använde rekylfria vapen, Dianas modell 54. De tog placering 1 & 2 eftersom rekylfrihet är en enorm fördel hos dessa vapen, liksom i klassen för Fjäder 10J. Plats tre togs av en HW97k vilket också understryker hur viktig rekylfriheten är för dessa starka fjädervapen. Jumbo blev en HW95. Poängmässigt sett så presterade de båda Dianorna i en klass för sig själva med 50 resp 47 poäng, detta hade räckt till en fjärdeplats hos klassen för ostrypta PCP!

Åter igen så frågar man sig - när ska skiljelinjen gå mellan rekylfria och icke rekylfria vapen snarare än mellan fjädervapen och PCP?

PCP 10J

Den absolut intressantaste och hetaste klassen med 16 deltagare. Det känns mer och mer som att det är den här klassen som man kommer för att tävla i och dessutom tar man med sig ett gammalt 10J fjädervapen för att bredda tävlingsdagen. Detta då till skillnad för några år sedan då fulleffektsvapnen var main feature för de flesta. Klassen är också intressant då det är en PCP-klass vars toppskikt inte fullständigt domineras av FX Airguns på samma sätt som klassen för full effekt. Här är bara ett vapen från FX med på den fem främsta placeringarna och detta var Tomaz nya Verminator Mk II med dess nya matchavtryck. Kaliber 177 dominerar stort och endast tre vapen hade kaliber 22. Min egen femteplats känns sur då jag sköt ett luftskott av misstag på den första stationen mot ett enkelt mål. Där hade jag åtminstonde fått ett poäng (plåtträff) och därmed hamnat i särskjutning mot Tomaz och Nicklas om bronsplatsen. Hade mitt luftskott även fällt målet så hade jag haft en klar bronsplats säkrad utan särskjutning. Det är på det små marginalerna som det hänger och detta är nog den mest spännande klassen med väldigt täta toppresultat.

Åter igen så måste jag flagga för CZ200T och det är för mig en fullständig gåta varför inte fler tävlanden satsar på detta vapen. Fabriksnytt kostar det under 5000 kr (med fyllkit dessutom) och begagnade i nyskick (MartinWs) har jag sett cirkulera för runt 3500 kr. Mer precision hos ett PCP med 10J är svårt att hitta för mindre pengar. Jag är själv en högst medioker skytt men lyckades ändå säkra en femteplats trots tuff konkurrens med detta vapen som är klart billigare än alla övriga vapen på topp-fem. Hade jag skött mig bättre och inte fällt ett enda mål mera så hade det varit medaljplats och då med vapen som HW100 och Verminator II slagna. Ett mycket bra vapenval för den som vill börja tävla och det rekomenderas varmt.

PCP FP

Denna klass domineras fullständigt av FX Airguns! Utav 13 deltagare så sköt 12 stycken detta fabrikat. Endast Tomaz valde något annat och fick en mycket medioker placering med sin Steyr. Förmodligen en dålig dag för det ska normalt sett bli klart bättre resultat både för Tomaz som skytt och Steyr som vapen. Kul att Independence har börjat slå igenom som tävlingsvapen och nu har vi även sett de första Elite dyka upp på arenorna, här som bäst på silverplatsen. Åtminstonde 12 av 13 skyttar valde kaliber 22 som så att säga kan anses dominera den här grenen.

Öppna Riktmedel

Ännu en riktigt kul klass som har blivit mer och mer populär. Med 9 deltagare så är den dubbelt så stor som Fjäder FP och hälften så stor som Fjäder 10J. Tyvärr så blandar man vapen med full effekt med vapen på 10J vilket är en stor nackdel just för de klenare vapnen. Resultatlistan här talar sitt tydliga språk med de fyra främsta platserna för vapen på licens och resten på licensfritt. En tydlig tröskel på hela fyra poäng skiljer den licenspliktiga ledningsligan från de övriga licensfria vapnen. Trist med tanke på att Öppna Riktmedel egentligen var tänkt som en instegsklass för nytillkomna och inte en tidsutfyllnad för de som har mänger med licensvapen.

Slutsatser

Liksom tidigare så skapar klassfördelningarna en hel del konstigheter. Rekylfria fjädervapen tävlar mot rekylerande fjädervapen i samma klass, licensfria vapen tävlar mot vapen med fyra gånger så hög effekt i klassen för Öppna Riktmedel. Detta trots att åratal av poänglistor tydligt visar att rekylfria fjädervapen aldrig har haft ett poängunderläge mot rekylfria PCP, inte sällan tvärtom faktiskt. Klassen Öppna Riktmedel har i sin nuvarande form till stor del överlevt sig självt, den är numera en tummelplats för folk som har mer tid och vapen än vad de egentligen behöver. Hur meningsfullt är det egentligen att jogga runt banan med två vapen på ryggen för att hinna skjuta samtliga klasser? Den indirekta tidspressen skapar bara irritation, något som tydligt märktes då vi hade en osedvanligt långsam deltagare med på tävlingen under gårdagen och som bakom sin rygg fick utstå en hel del knorrande, inte minst ifrån undertecknad. Är det kanske dags för någon form av begränsning för att bredda sporten, kanske maximalt 3 klasser per tävlande och tävlingsdag för att få ner tempot och säkna prestationshetsen?

Resultatlistan !

Nu har den kommit, den skulle ju anlända "under kvällen" och det lyckades man ju med - en halvtimma innan midnatt..

Länk: http://www.onsalaskytte.se/ftsverige/docs/resultatlista_120506.pdf

I morgon så är det tävling !

Dags för vårträffen i Onsala och den sista väderprognosen nu talar om vackert väder med strålande sol men en smula kallt, bara 8-9 grader. Vinden anses till 6-7 m/s och växlande östlig. Hyfsat men inte perfekt väder med andra ord. Det kunde gärna vara lite varmare och med mindre blåst men vi får vara tacksamma för att vi slipper mulet väder eller ännu värre - regn.

Vidare så får jag åter igen mail med frågor om varför inte det går att logga in på Airgun.

Jag har absolut ingen aning om varför, utan kan bara konstatera att jag inte heller kommer in. Det även samma sak för några dagar sedan (ons-fre) - de kanske bara anpassar öppettiderna efter besöksfrekvensen?

Väl mött i morgon allesammans !!

Yes - It can !!

   HNs nya Baracuda Hunter Extreme fortsätter att imponera !!

Idag så har jag fortsatt att skjuta nya Baracuda Hunter Extreme över uppmätta 50 meter och jag kan bara konstatera att de exceptionellt goda resultaten ifrån den första dagen mycket väl står sig även idag. Denna dag var det sämre väder med ännu lite mer blåst men trots detta så skjuter Hunter Extreme fortsatt mycket pålitligt och förutsägbart. Detta är en mycket bekväm diabol att skjuta med som ger en angenäm säkerhetsmarginal.

Faktiska 50 meter med hålspetsdiaboler, testa detta med Crow Magnum etc..

Som man kan se av träffbilderna så stansar den mycket runda och fina hål i tavlan och anledningen till detta kan man då och då se en glimt av när projektilen flyger på väg mot målet - den levererar en helt stabil flykt.

Mycket bra praktisk precision, mycket lågt pris och en expanderande konstruktion - som jag ser saken så finns det ingen ursäkt att inte pröva en ask av dessa när man prövar ut ett nytt PCP och i synnerhet om vapnet är utrustat med en ST-pipa. Idag har jag fem olika sorters diaboler där det är en hårfin skillnad på den praktiska precisionen, detta trots att vissa är lätta (25.40 gn), vissa är tunga (30.90 gn), vissa är hålspets (Hunter Extreme) andra är konventionella rundnosar (Benjamin Domes) eller miniéformade (Defiant Exterminator), ja spridda nationaliteter (USA, Tjeckien, England & Tyskland) spelar inte heller någon roll - min Elite skjuter glatt dem alla med mycket gott resultat.

Det ska bli mycket spännande när jag får loss tid att testa dem sida vid sida med Crow Magnum och Predator Pellets både för precision på kortare avstånd (30 meter) samt för expansion (i lämpligt medium), nya Hunter Extreme ska jag även testa på fulla 80 meter!

Prismässigt sett så är läget följande; Referensdiabolen nummer 1 (JSB KIng) kostar 105 kr för 350 st vilket ger ett pris på 430 kr för 1000 st. HN Baracuda kostar 300 kr för 1000 st, Predator Pellets betingar 950 kr och slutligen Defiant Exterminator på 530 kr, även dessa räknade till 1000 st för jämförelsens skull.

I skenet av detta så ligger Hunter Extreme mycket bra till med 340 kr/1000 st - en ytterst prisvärd diabol. Detta både om man jämför med billiga och bra rundnosdiaboler (King) men än mer så jämfört med övriga hålspetsdiaboler på marknaden. Endast Crow Magnum kommer i närheten prismässigt sett med 295 kr/1000 st.

Nu till något helt annat - den mottagande sidan;

Hur länge varar det, när brakar den...?

Som en del känner till så har jag ett rejält träd på tomten, vilket tjänstgör som kulfång. Detta träd är lite drygt 50 centimeter i diameter men börjar nu bli en smula slitet i kanten. En tämligen vapenointresserad bekant noterade trädet i begynnelsen för några år sedan och konstaterade att det var ett utmärkt kulfång. Jag uttryckte min skepsis och sade att jag förr eller senare kommer att skjuta av det. Min vän gapskrattade rått och förklarade myndigt att det helt enkelt inte går att skjuta av ett träd - och i synnerhet inte ett så grovt träd - med bara ett luftgevär.

Ett "riktigt" vapen däremot, då möjligtvis...kanske...men ett luftgevär?  

Han bara fnös föraktfullt...

Det ska bli spännande att se hur detta går.