FX Airguns Bobcat.

   Marknadens modernaste PCP

"Hallå! Jag funderar på att skaffa en fx bobcat .25 för ren nöjeskjutning. Vad tycker du om den? Fördelar och nackdelar? Tackar för svar i förskott :)"

Ja, vad säger man om ovanstående? Bobcat (o dess syskonmodell Indy) har blivit en stor försäljningssuccé för FX Airguns och detta med all rätt - detta är ett oerhört komplett vapen. Här finns nästan allt som man kan tänka sig hos ett modernt PCP för 2010-talet. Förutom självklarheter som magasin, QF, fartomställare, sidelever och effektiv shroud mm så har man också utrustat vapnet med magasinhållare, en bättre manometer än hos övriga PCP på marknaden, en picatinnyrail under förstocken och en extra lång rail för kikarsiktet. Här finns kort och gott allt i ett och samma vapen.

Till detta så finns även unika FX-lösningar som en kompositstock med en beläggning av softtouch samt hela ST-teknologin. Allt förpackat i ett så kompakt format som möjligt. Det som särskiljer just Bobcat från exempelvis Royale är just vapnets grundläggande layout. Bobcat har en unik hybrid-bullpup design som kombinerar den goda ergonomin från karbingeväret med den rena bullpupens ultrakompakta totallängd. I Bobcats fall så rör det sig om blott 94 cm (en cm längre än Webley Tracker!), trots både 600 mm pipa och en effektiv shroud!

På grund av möjligheten till fullt lång pipa så kan en 25 Bobcat spotta ut effekt på samma nivå som min egen Elite, gott och väl 50 fpe (med för Bobcat tillvalsregulatorn). I standardskick så är nämligen Bobcat inte utrustad med regulatorn, ett tillval som jag varmt rekomenderar (+5 fpe och ungefär halva spridningen från skott till skott, dessutom så kan man fylla fulla 250 Bar istället för 220 Bar).

Ser man på nackdelarna så kan detta vara prisbilden (9600 kr + regulator ca 1300 kr), visserligen prisvärt i relation till konkurrenterna men ändå rätt mycket pengar. I övrigt så finns det inte mycket mer att tillägga här. I relation till den apfula första stockversionen (som används till Indy) så har man nu med version två även fått till en riktigt vettig formgivning (för vapentypen).

Mina enda rekomendationer är att man ser till att välja till regulatorn samt den längre tuben.

En vecka långt borta...

  Livet på stranden..

Under den gångna veckan så har det kommit ut sparsamt med blogginlägg eftersom jag har befunnit mig utomlands. Denna gång så var målet för resan en av Kanarieöarna, nämligen Fuertoventura. För de som inte känner till saken så är detta en karg och varm ö ca 10 mil väster om Marocco. Ungefär hälften av ön består av stenöken skapad av lavasten och den norra delen är ren sandöken á la Sahara. Det som var intressant för Airpangs del ifrån själva resan var en liten studie av öns lite udda viltbestånd.

  Sand, sten och havet - ön i ett nötskal...

Ön har mycket sparsamt med däggdjur, oräknat 100.000 människor och lika många getter. Till de två starkast lysande undantagen hör jordekorren och vildkaninen. Jordekorrarna kommer ursprungligen ifrån Marocco och Algeriet, två länder med snarlikt klimat som Fuertoventura. Ekorrarna är av typen Barbary och ser precis ut som "Piff & Puff" från Disney. De är ungefär 2 decimeter långa och har därtill lika lång svans. Matchvikten uppgår till 3-4 hekto. Ursprunligen så kom de till ön först 1965 då några stycken importerade från Marocco släpptes ut i det fria. 

  Möt herr ekorre...

Då Fuertoventura helt saknar naturliga predatorer mot just dessa ekorrar, förutom en och en annan förvildad tamkatt, så förökade de sig närmast explosivt och finns nu i talrika gäng överallt på ön med tonvikten lagd runt människans boningar - pga god födotillgång i ett i övrigt spartanskt land. Precis som ekorrar i gemen så är de opportunistiska omnivorer som är nyfikna, orädda och relativt sluga. Till detta ska läggas att just den är varianten är sällsynt klimattålig - det är den enda ekorren som kan överleva såväl Saharas heta öken som altituder på över 4000 meter i de karga algeriska bergen. Kort sagt, de äter det mesta och de missar aldrig chansen att tillskansa sig en bättre möjlighet till överlevnad, ofta till människornas förtret.

  Runt hotellen så är de så "tama" att de äter ur händerna på en....ve den som lämnar sin mat obevakad här..

Då ekorrar generellt sett är duktiga klättrare så utgör människans fysiska boningar inga hinder, snarare tvärtom. En ekorre kan man påträffa på de måste udda ställen, till och med i en "Scandinavian Sauna" eller på någon av toaletterna. Precis som övriga gnagare så är de också duktiga på att lägga sina "visitkort" lite överallt...

  Den här ekorren stod mellan mina ben och väste för att jag inte matade den fort nog...

Eftersom ekorrarna anses vara såväl söta som charmiga så utgör de en hatkärlek för hotellbolagen. Turisterna fotar och matar för glatta livet samtidigt som hotellen har rena härer med katter och diverse diskret utplacerade slagfällor för att stävja bestånden.

  Bröd ratas om det finns feta nötter som alternativ...

Tyvärr så talade många av hotellmedarbetarna rätt usel engelska och då min egen spanska är obefintlig så blev kommunikationen lite sådär. Jag lät mig dock förstå att man också jagar ekorrarna manuellt då det inte finns turister i närheten, främst då på lågsäsong. Tydligen så fick man inte lägga ut gift så katter ansågs överlag som det bästa motmedicinen, dessutom så tycker de flesta turister att det känns trevligare att möta en huskatt än en sur spanjor med ett gevär i högsta hugg.

  En av de många katter som hotellet sörjer för - om de i gengäld håller ekorrarna (o duvorna) korta...

Katterna har ett litet tält där det finns vatten att hämta. I övrigt så förväntas de sörja för att hitta mat själva. Diverse skyltar förkunnar att det är helt otillåtet att mata katterna, däremot så får man gärna köpa nötter och mata ekorrarna feta (o långsamma)...

  Texten syns dåligt på tältet men här förkunnar man att kattutfodring inte är tillåtet...

Vidare så kunde jag med egna ögon konstatera att om man tycker att en katt är reaktionssnabb och alert så är det ingenting mot en ekorre med en hungrig katt efter sig - där kan man snacka om acceleration! Med tanke på katterna så föredrog ekorrarna att söka föda på stranden där de tigger så mycket det bara går utav turisterna. Det är egentligen bara under lågsäsong eller i dåligt väder som ekorrarna chansar på att göra en räd in mot hotellen.

  När ekorrarna inte letar mat så brukar man se dem sitta ute på lavastenarna och lapa sol...

Med över 3000 soltimmar om året så är det mycket sällan som det regnar på Fuertoventura. Under sommaren så är temperaturen 25-30 grader på dagen och 20-25 på natten. Under "vintern" är det 20-25 grader på dagen och 15-20 grader nattetid. Året om så går solen ner vid ungefär samma tid och någon kväll i egentlig mening finns inte, när det blir mörkt så blir det mörkt direkt.

  Stenöken, fina öde vägar och billig bensin - en ö för cruising...

Utanför städerna och hotellens urbana miljö råder den karga stenöknen. Överallt lavasten och sand. Ett mycket kargt landskap där de enda djur man ser är halvvilda getter (lätta att råka köra på längs vägarna) samt vildkaniner. Även vildkaninerna har naturligtvis en mänsklig bakgrund. Liksom i så många andra länder (ex Australien) så har den kommit hit som tama djur vilka släpps ut i miljön för att berika densamma som villebråd till mänskliga jägare. Resultatet är likadant överallt - kaniner fortplantar sig ungefär som...kaniner och är därtill ihärdiga djur som klarar det tuffa klimatet förbluffande bra.

  Vildkaniner finns överallt och är populära villebråd för mänskliga jägare..

Till skillnad ifrån ekorrarna så är vildkaninerna väldigt skygga och undviker helst mänsklig kontakt. Man kan stundtals se dem i trädgårdar men annars är de mest talrika ute i obygden. Förutom lite fotosafari så har jag annars mest ägnat dagarna åt att fundera ut lite nytt bloggmaterial.

Uppkommande är en presentation och recension av FX Airguns nya och revolutionerande fästen (som Hurricane redan har smygfrontat). Dessutom så har jag beställt ett splitt nytt luftgevär - denna gång en fjäderbössa - som i ett antal olika delinlägg kommer att matchas rond för rond mot en av sina namnkunniga föregångare.

En bra Gamo?

Inte tokigt av en Gamo faktiskt....

Dags för PCP!

Idag så är det dags att titta lite på marknadens PCP för Field Target på lite normal hobbybasis. Precis som i den första delen så ska vi se på vapen som kan nyköpas över disk i Sverige och som representerar bästa tänkbara värde för pengarna. Eftersom ett PCP i princip kan kosta hur mycket som helst och då det finns tävlingsfärdiga vapen att köpa för stora pengar så lägger vi idag tre budgetnivåer; 5000 kr för 10J, 8000 kr för 16J och 12.000 kr för 45J. Detta torde vara i nivå med vad en vanlig klubbskytt med normala inkomster borde kunna avsätta. För den som vill tävla på elitnivå eller internationellt så gäller naturligtvis helt andra pengar och modellval.

   Mycket vapen för lite pengar...

CZ/AA S200T representerar utan tvekan ett riktigt klipp för mycket måttliga pengar. Det är på många sätt ett enkelt och litet vapen men med en precision som inte står riktigt dyra vapen efter. Modell T (Target) har justerbar bakkappa samt kolvkam liksom en praktisk rail under förstocken för infästning av hamster etc. Ett mycket prisvärt vapen som man kan läsa åtskilligt om här på bloggen. För 10J så blir kaliber 177 det naturliga valet.

  En riktigt hit i England

På nästa nivå hade jag valt AA S400 MPR FT med kaliber 177 som man bör kunna komma över inom den här budgetramen. Ett påkostat vapen med fin finish och passning samt övergripande känsla av kvalité. Även här ett vapen rustat med full justerbarhet för kolvkam/bakkappa liksom rail under förstocken. Enda tveksamheten är ståltuber som inte är utbytbara utan som utgör en del av vapnets stomme. Detta vapen är dessutom konstruerat redan ifrån ritbordet för 16J och har i brittiska tävlingar visat sig mycket konkurrenskraftigt. Pipan ifrån Lothar-Walther liksom en stor infrastruktur på delar och tillbehör kompletterar modellen ytterligare.

  Få andra vapen med 45J är mer prisvärda för FT!

Med plånboken uppe på 12 långa så hade jag valt ett FX Airguns Elite FT 500. Anledningen till just Elite är att fartomställaren hos Royale förefaller ha ställt till bekymmer för en del användare och det i kombination med att magasin är onödigt, ja, till och med "i vägen", under tävlingarna för valet till Elite enkelt. Då man vill ligga så nära gränsen om 45J som möjligt så blir kaliber 22 det naturliga valet. De ännu grövre kalibrarna reservarar jag till BR. Den stora 500 cc tuben väljer jag eftersom vapnet med regulator tillåter ett systemtryck upp till 250 Bar och den tubenstorleken är den enda som klarar av detta. Självklart så är stocken fullt justerbar på alla sätt och utrustad med rail etc.

Altaros !

  Altaros regulator för Crosman Challenger betingar €84

Altaros har blivit ganska känd de senaste åren för sina regulatorer och nu finns det fler sådana i deras sortiment än någonsin tidigare. En extra rolig nyhet för min egen del är regulatorn till Crosman Challenger som har visat väldigt goda resultat och som bör ses som ett intressant val för den som tänker använda sin Challenger till Field Target.

  Resultatet för en 12 fpe Challenger - 50 skott inom 12 fps spridning med CPL

Förutom Challengern så finns regulatorer till en lång rad andra modeller, noterbart är exempelvis Ev2-serien från Air Arms ifall man vill uppgradera till en regulator som inte läcker och krånglar lika mycket som originalet. Altaros tillverkar även regulatorer till FX Airguns, övriga AA liksom CZ, Evanix, Hatsan och BSA. En sida väl värd att besöka.

Altaros: http://www.altaros.cz/

Fjädervapen för Field Target

Inget fjädervapen är väl så synonymt med Field Target som TX-serien från Air Arms...

Idag ska vi kika lite på vad marknaden erbjuder för den som vill pröva på F/T-tävlingar här i Sverige och då med fjädervapen. Som de flesta kanske vet så har tävlingarna totalt dominerats av gamla matchgevär för Int 10M-skytte från 1970/80-talen, vilket tidigare har kunnat köpas begagnade för närmast en spottstyver. Detta är formidabla vapen i de lägre effektklasserna men kan numera inte nyanskaffas utan förekommer enbart på begagnatmarknaden. Vi ska därför lämna dem därhän i dagens inlägg och istället lägga fokus på nya vapen, alltså gevär som vem som helt kan nyköpa över disk här i Sverige.

  Weihrauch HW30S är bättre än vad många skyttar tror...

För den lägsta klassen så är valet enkelt – Weihrauch HW30S har dominerat stort och detta är inte utan anledning. Ett mycket bra vapen med nästan bara starka sidor, därtill med en högst rimlig prislapp – under 2000 kr. Det enda man egentligen behöver vara vaksam på är att modellen tyvärr numera ha drabbats av lite skiftande kvalité. Ett bra exemplar är dock otroligt mycket värde för pengarna och än bättre kan de bli igenom att man monterar ett tuningkit från eftermarknaden, exempelvis ett VorTek från ProGunner. Med kikarsikte och fäste så kan man få en hyfsat konkurrenskraftig rigg runt 3500 kr. Ett mycket billigt insteg till tävlingarna och dessutom med vettigt andrahandsvärde. Ligger i fabriksutförande på strax under 10 joule och kaliber 177 känns som det givna valet.

  TX200 - en legend...

Skjuter vi i den internationella klassen på 16J så hade jag valt TX200 från Air Arms. Huruvida man väljer en Mk III eller HC må vara en smaksak. Detta är ett fysiskt tungt vapen men i övrigt ännu en modell som bara har starka sidor och inga direkta svagheter. Mitt val hade varit kaliber 177 men om man av någon anledning önskar kaliber 20 istället så talar det för huvudkonkurrenten i klassen, Weihrauchs HW97k, som kan levereras med denna. Att jag väljer TX framför HW beror på att TX är enklare att meka med samt har ett större urval av delar ifrån tredje part, exempelvis Rowan Engineering. De inbyggda glidbussningarna är också en fördel som bär TX framför HW. Vill man vara riktigt udda och inte satsa på en underspännare så kan Walthers nya LGV vara en tänkbar joker.

The Airking - kungen av tungviktsklassen...

Nästa steg är full effekt, eller formellt sett 45 joule. För fjädervapen så är det dock ytterst få vapen som klarar denna gräns. Då fjädervapen dessvärre blir mer och mer svårskjuta ju högre effekt som man tar ur dem så anser jag att ett semirekyfritt system är högsta prioritet. Med ett sådant så isoleras skytten - märk väl endast skytten och inte exempelvis optiken - ifrån vapnets rekyl. Detta gör vapnen betydligt enklare att skjuta riktigt bra med, inte minst i tävlingssammanhang. Tyvärr så är marknaden för den här typen av vapen mycket smal, i praktiken så finns bara Dianas stora sidospännare modell 54 och 56 att tillgå. Detta är dock bra vapen, vars enda egentliga tillkortakommande är ett relativt enkelt och grovt avtryckarsystem jämfört med AA och HW. Mitt val hade varit kaliber 22 med en effekt runt 30 joule. Då får man en perfekt kombination av hög skjutbarhet och riktigt flack projektilbana.

Nytt till Android

  Startmenyn för ChAirGun till Android

Idag ska vi kolla på två appar till Android som kan vara till nytta för oss luftskyttar. Den första är den klassiska ChAirGun som ju länge har funnits som program för Windows. För de av oss som inte har möjlighet att ladda ner programmet (ex kör Windows RT) så kan man istället använda det i sin Androidform. Förhoppningen är dock att det även ska släppas för Windows så att vi kan ta del av det både ifrån Windows mobil och surfplatta.

Glädjande nog så är ChAirGun än mer pedagogiskt upplagt som app än som program, för en ovan användare så kan man enklare på ett rent intutivt sätt hantera programmet. Funktionerna är annars i stort desamma, ett välutvecklat och etablerat program som har givit oss alla stor glädje igenom åren. Här finns i princip allt samlat som man kan behöva ha ordning på när det gäller ballistik. Bäst av allt är naturligtvis priset - appen är helt gratis!

Nästa app är Pellet Database som inte mindre än Daniel (ägaren av det svenska luftvapenforumet) har skapat. Denna app är en kul idé och kan inte rättvist jämföras med ChAirGun ovan. Detta är mer av ett privat hemmabygge och inte alls lika sofistikerat och multifunktionellt. Det Pellet Database gör är helt enkelt att lista en mängd diaboler i olika kalibrar och tillåta användaren att med dessa räkna ut anslagsenergi baserat på utgångshastigheten. Detta är då allt den gör. Till de positiva sidorna hör att appen är gratis och dessutom överskådligt presenterad i ett mycket enkelt grafiskt schema. Funktion före form med andra ord. Utbudet av diaboler är gott och de förinställda värden som anges känns rimliga. Appens beräkningar kan därför antas vara rimligt verklighetsstämmande. 

Tyvärr så handikappas programet av två grava tillkortakommanden; dels så kan inte skärmen tiltas och följa med när man vänder sin mobil i handen och dels så är alla enheter enbart metriska (!). Att appen inte följer med när man vänder enheten är en smula irriterande, man är ständigt tvungen att hantera appen i sin liggande vy, det är bökigt att hålla mobilen med en hand och använda appen. Om man nu är tvungen att ha appen låst i ett enda läge så är naturligtvis det "stående" läget betydligt mer användbart än det liggande, i synnerhet så när inte skärmens bredd tillför något för själva appen. När man sedan har valt en diabol så måste man zooma in för att kunna slå in sitt ingångsvärde, appen ändrar inte storlek automatiskt. 

Ett värre bekymmer är att appen bara hanterar metriska värden !?!

Samma sak här med andra ord, kan man inte få appen att göra två saker så är det naturligtvis de viktigaste egenskaperna som ska presenteras, här gör man åter igen tvärtom. Igenom att använda metriska värden så exkluderar man de två viktigaste luftvapenmarknaderna i världen (US & UK) samtidigt som man reducerar funktionaliteten även för alla oss andra då mycket få människor anger diabolvikter i gram. Jag kan förstå att en del personer i övriga världen är bekvämare med joule istället för footpounds energy, liksom kanske även till viss del med meter istället för de mer precisa foots men vem katten räknar en diabolvikt i gram ???

Det är ju lika barockt som att gå till däckhandlaren och beställa 43 centimeters däck till sina 17" fälgar..

Sammanfattningsvis så är det kul att Daniel engagerar sig i att framställa en app, just appar till luftvapen är ju sparsamt förekommande. Vad gäller själva appen så är den kanske rätt tänkt men tämligen oanvändbar i sitt nuvarande utförande. Vad den sedan tillför är mera oklart då ChAirGun innefattar precis det som Pellet Database innehåller - en diaboldatabas för olika kalibrar och en energiberäkningsmöjlighet. 

ChAirgun har dessutom fördelarna av att vara bredare, snyggare och i dessutom utformad i de enheter som vi använder.

Varför försvinner den?

Del av Elite unika konstruktion..

Att FX Airgun Elite läggs ner har väckt en del reaktioner, både via mail och kommentarsfältet, exempelvis;

"Kan du ta reda på varför Elite läggs ned nästa gång tu pratar med Axelsson? Tycker att det är en bra konstruktion. Royale 400 med elite systemet (singel laddning, regulator) i .177/.22 och FT stock skulle kunna bli något."

Visst är Elite en bra konstruktion och anledningen till att den försvinner är att FXs nya magasinstray gör att det blir lika enkelt att ladda en vanlig Royale med singleskott som att ladda en Elite. Den andra finessen med Elite, enkelheten att byta pipor, visade sig användas ganska sällan i praktiken och det i kombination att fastsättningen av pipan kräver lite "känsla" gör att argumenten för att tillverka Elite försvinner.

Det är helt enkelt för dyrt och "onödigt" att tillverka ett helt unikt block med ett flertal modellunika delar bara för en enda submodell som dessutom sällan väljs av köparna när vapnet väl ska införskaffas. Då faller helt enkelt de flesta för de mer rationella skälen till Royale - möjlighet till magasin liksom fartomställaren. Det många kanske inte tänker på är att det blir både svårare och dyrare att tillverka ett vapen utan matarpinne än med en sådan.

  Den 17 maj 2011 så tog jag leverans av min då splitt nya Elite...

 Visst, Anschutz, Steyr och Feinwerkbau mfl använder tekniken men de saluför också vapen i ett helt annat prisläge, inte sällan dubbelt upp mot exempelvis en Elite och då är det naturligtvis mer ekonomiskt försvarbart. Att FX lägger ner en vapenmodell är för övrigt ytterst sällsynt. Det hände gamla FX2000 efter lång tids produktion och det hände Ultimate/Storm, som också hade en massa modellunika komponenter men i övrigt så finns i princip alla vapen kvar i produktion sedan minst 10 år tillbaka. 

  100 skott med 30.90 gn Baracuda, min Elite jämfört med min dåvarande BSA Lonestar...

De vapen som FX Airguns tillverkar är nämligen ofta tekniskt sett långt före sin tid och sina konkurrenter, de är också såpass genomtänkta att de klarar att tillverkas år efter år utan att kännas föråldrade och ett bättre bevis på sin konstruktiva framgång än så kan man väl knappast ha som tillverkare, eller hur?