Nya Scorpion och Luftvapenmässa..

Så, nu har de första rykande färska exemplaren av BSA Scorpion SE kommit ut på marknaden i England och jag tänkte därför passa på att lägga ut lite nya foton. Ifrån början så var jag lite skeptisk till den skarpa vinkeln på förstocken men utseendet verkar växa på en succesivt, den kanske inte är så tokig ändå? Ifrån John Bowketts FB-sida så rapporteras det också att detta vapen kommer att lanseras även med regulator, vilket kan innebära risk för kannibalism mot den så vanryktade R10-modellen.

Med ett bra pris på £495 (Guntrader) så känns den mycket konkurrenskraftig mot R10 som betingar £665 (BAR) och uppåt. Styrkan med R10, förrutom regulatorn, är dock att man har en rostsäker tub, vilket kan vara värdefullt i längden.

   Nya manometern..

Liksom R10 så har nya Scorpion SE den senaste versionen av magasinsystemet T10, vilket påstås fungera bättre än föregångaren. Notera också den nya designen på wrap-around nätskärning på förstocken, intressant formgivning.

Inbjuden till luftvapenmässa..  

Vidare så har jag även fått en inbjudan till en luftvapenmässa, se ovan. Vi körde ju ett sådant evenemang uppe på FX Airguns i vintras och detta blev väldigt uppskattat. TIll skillnad ifrån FXs motsvarighet, som var gratis, så tar Daystate inträde om £60, alltså 665 SEK. Då får man förvisso en middag också samt synbarligen snofsigare lokaler än FXs sunkiga gamla sågverksbyggnad anno 1970-talet men ändå. En hel del pengar. I inträdet ingår emellertid även inträde till Midland Game Fair så om man ändå hade tänkt att bevista den tillställningen så väger ju det upp Daystates inträde lite...

Tyvärr så krockar det hela med Onsalas hösttävling så jag får nog stå över denna gång, jag ska dessutom till England i november så det får kompensera.

Nu ska jag åter till sängen igen, eftersom jag har lyckats dra på mig en kanonförkylning..

Ännu en film..

Tyvärr så får jag ingen bra slow-motion, förmodligen så har jag för hög hastighet på detta. När skottet går så står det en kvast av överbliven luft ur mynningen på shrouden och den skymmer effektivt diabolens projektilbana. Därtill så märker man tydligt hur mycket rekyl det ändå är i detta vapen, det är ordentligt med kraft som levereras och detta är speciellt tydligt vid det första skottet då jag inte greppar vapnet lika hårt.

I övrigt så får man även betänka att jag faktiskt inte siktar igenom kikarsiktet som vanligt utan kollar igenom LCD-skärmen på min kamera och skjuter därefter. Utfallet ska därför inte jämföras med vad man kan prestera under vanligt skytte.

   Träffbilden som stillbild..
 

En sen bloggrapport

Idag har jag roat mig ordentligt med min nya kamerarigg. Jag har filmat, konverterat, klippt och editerat samt dessutom lärt mig lite nytt om Movie Maker. Jag har med andra ord haft jättekul men tiden har sprungit iväg på tok för fort, därav detta sena blogginlägg.

   Teknikens under..

Slutresultatet blev min första film där jag har lyckats få till slow-motion, texter och liknande på ett hyfsat vettigt sett. Nu återstår bara att lära sig lite bättre runt klippning så att jag kan få en snyggare presentation av filmen. Sedan ska vi skjuta sönder alla möjliga saker och filma det slow-motion. Glöm nu inte bort att det är precis 2 veckor kvar till tävlingen i Onsala 17/9!!

Nu ska jag vidare och filma/editera ännu mer, så här kommer slutresultatet av den första filmen:

Bättre eller inte...?

Nya BSA Scorpion SE

BSA har nu uppdaterat sin hemsida med bilder på nya Scorpion SE. Denna De Luxe-version av trotjänaren Scorpion utrustas bland annat med en manometer, någon som är ganska ovanligt på BSAs vapen. Stocken ifrån Minelli är också lite udda formgiven med en tydlig hängbuk framför varbygeln.

   Standardmodellen, som en jämförelse

Man kan med andra ord ha vitt skilda åsikter om formgivningen men få personer står förmodligen likgiltiga inför förändringen. Något svenskt pris har jag inte sett ännu på modellen, troligtvis så blir dock inte skillnaden jättestor.

Nya Manometer  

Snabba leveranser !

Riktigt fin finish och passning.

Idag så kom då min kamerahållare för kikarsikte, efter bara 3 dagars leveranstid. Snacka om snabba ryck. Bra emballerat och en mycket gedigen konstruktion. Ytfinishen är av typen hammarlack och allt känns mycket bra med små omtänksamma detaljer som ordentliga gummilister där hållaren ligger an mot kameran eller kikarsiktet.

   Generösa inställningsmöjligheter åt alla håll...

Alla inställningar sköts med hjälp av räfflade skruvar som kan hanteras med fingertopparna. Det fanns ingen vinkel eller justermån som inte räckte till. All justering var dessutom steglös.

Monterat på FX Airguns Elite med Light Stream. 

Jag började med att montera konstruktionen på Elite och allt kändes riktigt bra tills jag försökte centrera kameran exakt bakom kikarsiktet. Då uppstod det ett litet bekymmer...

Notera att skruven som håller kameran tar i kolvkammen..

Problemet framgår klart på bilden ovan. Den ganska grova skruven som håller kameran fast i själva hållaren tar i kolvkammen. Detta beroende på att kolvkammen är ganska hög samtidigt som skruven tar en hel del utrymme i anspråk. Dessvärre så måste kameran längre till vänster för att kunna ge bra bilder.

Lösningen blev att sätta hela konstruktionen upp-o-ner, därefter så vänder jag bara bilden/filmen 180 grader inför publicering.

Ett provfoto igenom konstruktionen, bilden vänd 180 grader.

 Nu återstår bara att testa hur det hela fungerar i skarpt läge. Tyvärr så hann mörkret falla innan jag kunde få loss tid att trixa med mina leksaker så provfotot fick bli inomhus mot en tapet. Det hela känns dock mycket lovande.

Steyr LG 110

  Inte bara våra inhemska PCP är offer för mindre skickliga hemmaskruvare...

   Hellre än bra...

Originalet, oskruvad..

Vem lurar vem..?

På Airgun så har det under de senaste dagarna cirkulerat en mycket intressant tråd vars utfall fick en liten twist på slutet. Upprinnelsen var att en person ville sälja en kompressor som han dock egentligen inte visste någonting om.

Säljaren berättade sanningsenligt att han inte hade någon aning om prisläget men så fort någon angav en prissumma så accepterade han detta snabbt som sanning. Sagesmannen antydde snabbt runt 10-12.000 kr för kompressorn och detta blev då utgångsläget för de fortsatta diskussionerna.

Nu ramlar dock Fredrik Axelsson in i diskussionen och förkunnar promt att kompressorn bara var värd 500 kr, dock utan att presentera någon djupare förklaring till detta.

Efter detta inhopp så börjar tråden snabbt blir sur, säljaren känner sig förorättad av vad han uppfattar som ett rent skambud eller kanske rentav ett trick för någon att göra ett rejält klipp på kompressorn. Sagesmannen bakom uppgiften om 10-12.000 kr försvann dock snabbt ifrån diskussionen.

Bakom kulisserna så fick nu säljaren en köpare, denne bjöd raskt 8000 kr och det blev snabbt en affär till båda parters belåtenhet. Åter igen så uttryckte säljaren sin förgrymmelse över att någon hade fräckheten att antyda ett värde om blott en femhundring.

Då diskussionen var mycket intressant, av många skäl, så tog jag upp ämnet med Fredrik dagen efter. Hur var egentligen storyn bakom den där kompressorn?

Jo, berättade Fredrik, det tillverkades bara ett handfull sådana hos CNC Process AB och att det inte blev fler berodde på att konstruktionen hade en rad tekniska tillkortakommanden. Till att börja med så var luftmängden mycket låg, bara fyra minutliter. För de som inte är så bekant med minutliter i detta sammanhang så kan man lätt illustrera den här prestandan igenom att använda lite siffor ifrån FillCalc. Där kan vi lätt se att en vanlig småtub på 200 cc vid 200 Bars tryck innehåller ca 40 liter luft. För att fylla tuben med ett flöde av fyra minutliter så krävs det alltså att kompressorn jobbar under tio minuter, räknat ifrån tom tub.

Kruxet med att pumpandet tar tid är att under tiden som pumpandet äger rum så utvecklar kompressorn en rejäl värme, vilket tar hårt på kompressorns livslängd. Värmen i sin tur knäckde dessa kompressorer och den segaste av dem klarade strax under 40 minuters effektiv drivstid utan avbrott. Sålunda så blev det ingen serieproduktion av saken.

I samma veva så öppnade dock Fredrik eget och behövde av konkurransskäl snabbt få ut en kompressor på marknaden. Med erfarenheter i bagaget ifrån den mindre bra konstruktionen ifrån CNC Process AB så började han i all hast skissa på en helt egen konstruktion. Den här kompressorn utrustades med vätskekylning och en övertrycksventil för att komma till rätta med värmeproblemen. Tack vare en effektiv evakuering av värmen så kan man tillåta en rejält ökad kapacitet - hela tjugofem minutliter. Exempeltuben ovan kan alltså fyllas på bara 1,6 minuter, under likvärdiga omständigheter.

Igenom detta så blev kompressorn snabb nog att fungera bra även för tuber bortom 200 cc och tack vare vätskekylningen så kunde man dessutom köra den nonstop under mycket långa perioder, exempelvis för att fylla en hel dykarflaska.

En vanlig 8 liter flaska till 200 Bar hade tagit den luftkylda kompressorn 6.70 timmar, om den överhuvudtaget hade överlevt. Den nya vätskekylda kompressorn gjorde däremot samma jobb på 1 timma och 4 minuter, vilket den dessutom kunde klara av att göra gång på gång på gång utan att ta skada.

Med den här kunskapen i bagaget så blir ju frågan hur nöjd köparen är över sin affär? Eftersom denne dessutom utgjordes av representanter för en förening, vilka brukar slita betydligt hårdare på kompressorerna än en enskild privatperson, så blir den spontana frågan hur länge kompressorn håller? Hur reagerar sedan köparen när den rasar och inga reservdelar längre finns att anskaffa?

Hur ställer sig till exempel säljaren till en klagande köpare i efterskott?

Som ni ser så är detta en historia med många bottnar. Säljaren fick oförskämt bra betalt och minskade sin förlust för kompressorn ordentligt, sett till dess tekniska värde, i det skenet så är han naturligtvis en vinnare. Problemet är emellertid att han därmed också gjorde köparen till en förlorare, låt vara att detta inträffade utan säljarens avsikt.

Visst kan man tycka att säljaren borde veta bättre vad han säljer och prissätta därefter, om inte annat så av rent moraliska skäl. Köparen borde definitivt veta bättre och inte betala 8 papp för något som möjligtvis har värdet av elmotorn för en femhundring. Här hade research betalat sig rejält. Dock så faller även ansvaret hårt på den som spontant ropade "10-12.000 kr" utan att ha en aning om vad han egentligen talade om. Tack vare detta så missade säljaren andra infallsvinklar på affären och utgick okritiskt ifrån att sagesmannen faktiskt hade rätt - vilket han ju inte hade med facit i hand. Pengar förblindar.

Nästa förlorare, förutom säljaren som ofrivillig ockrare, köparen som okunnig överbetalare och den "sakkunnige" som blev tagen med rumpan bar som okunnig nybörjare är dessutom forumet som misskrediteras gravt av den missnöjde säljaren som såg risken att bli blåst på en bra affär igenom att andra spekulanter eventuellt blev oroliga av de helt olika värden som angavs.

Vi har alltså tyvärr bara förlorare i den här historien...

Vilken lärdom kan man då dra av detta? Tja, en säljare bör veta vad han säljer och sätt ut ett rimligt pris därefter. En köpare bör också veta vad han vill ha, hur det fungerar och vad det egentligen bör kosta. Övriga bör helt enkelt sitta still i båten och hålla käft. Därav att jag på min tid arbetade för policyn att man på forum aldrig tillåter diskussioner i handelsarenorna. Då kan köpare och säljare schackera över varans värde i lugn och ro via PM och ingen av dem riskerar att bli felaktigt påverkade av svamlande utomstående som faktiskt kan vara rent vilseledande...

Dagens Upload

Redan för 15 år sedan så fanns det tillverkare av PCP med runt 50 fpe även om detta var rätt så exotiskt. Faktum är att en sådan oerhörd effekt ifrågasattes lite mellan raderna även av vapentestarna, exakt vad ska man egentligen göra med femtio footpunds anslagsenergi?

Tack vare miniéliknande projektiler i kaliber 22 på supertunga 30.00 grains och en utgångshastighet på 850 fps så var man åtminstonde i närheten med runt 47-48 lbs. Modellen fanns dock även med kaliber 25 och dåtidens testskyttar kunde redan då konstatera att det gick åt enormt med luft samtidigt som knallarna ifrån avfyrningen var så hög att en Parker-Hale ljuddämpare av krutvapentyp krävdes för att tämja dånet.

Nackdelarna med bara 15 skott (okänd spridning) på en fyllning samt konstant behov av en rejäl dämpare lade dock inte sordi på entusiasmen. Klart detta var en häftig bössa och ett tänkt användningsområde kunde ju vara att använda den för skytte på långa avstånt, som bortom 45 yards. Nog kan det idag låta löjligt med att ange dryga 40 meter som långa avstånd men då måste vi betänka att för de flesta skyttar så var detta en dryg distans, man hade ju i allmänhet bara förhållandevis simpla fjäderluftgevär i kaliber 22 själva. I skenet av detta så framgår ett sådant avstånd som en prestation.

Även prislappen var respektingivande med £565, Samma år betingade en TX200 Mk II hela £195 medan ett vanligt fjäderluftgevär som BSA Supersport kostade £99. Då en Supersport idag går lös på 2850 kr så blir priset för dundervapnet i dagens prisläge motsvarande 16.245 kr.

Detta var inget man reagerade över 1996, vapen med sådan otrolig prestanda borde rimligtvis kosta stora pengar. Idag däremot så kan vi köpa en FX Airguns Royale med likaledes 50 fpe för 8995 kr och då får man dessutom minst fyra gånger fler skott och en lägre ljudnivå ifrån en integrerad shroud.

Tack och lov så går utvecklingen framåt..

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2079.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2080.jpg