Direktlänk till inlägg 31 augusti 2011
Vem lurar vem..?
På Airgun så har det under de senaste dagarna cirkulerat en mycket intressant tråd vars utfall fick en liten twist på slutet. Upprinnelsen var att en person ville sälja en kompressor som han dock egentligen inte visste någonting om.
Säljaren berättade sanningsenligt att han inte hade någon aning om prisläget men så fort någon angav en prissumma så accepterade han detta snabbt som sanning. Sagesmannen antydde snabbt runt 10-12.000 kr för kompressorn och detta blev då utgångsläget för de fortsatta diskussionerna.
Nu ramlar dock Fredrik Axelsson in i diskussionen och förkunnar promt att kompressorn bara var värd 500 kr, dock utan att presentera någon djupare förklaring till detta.
Efter detta inhopp så börjar tråden snabbt blir sur, säljaren känner sig förorättad av vad han uppfattar som ett rent skambud eller kanske rentav ett trick för någon att göra ett rejält klipp på kompressorn. Sagesmannen bakom uppgiften om 10-12.000 kr försvann dock snabbt ifrån diskussionen.
Bakom kulisserna så fick nu säljaren en köpare, denne bjöd raskt 8000 kr och det blev snabbt en affär till båda parters belåtenhet. Åter igen så uttryckte säljaren sin förgrymmelse över att någon hade fräckheten att antyda ett värde om blott en femhundring.
Då diskussionen var mycket intressant, av många skäl, så tog jag upp ämnet med Fredrik dagen efter. Hur var egentligen storyn bakom den där kompressorn?
Jo, berättade Fredrik, det tillverkades bara ett handfull sådana hos CNC Process AB och att det inte blev fler berodde på att konstruktionen hade en rad tekniska tillkortakommanden. Till att börja med så var luftmängden mycket låg, bara fyra minutliter. För de som inte är så bekant med minutliter i detta sammanhang så kan man lätt illustrera den här prestandan igenom att använda lite siffor ifrån FillCalc. Där kan vi lätt se att en vanlig småtub på 200 cc vid 200 Bars tryck innehåller ca 40 liter luft. För att fylla tuben med ett flöde av fyra minutliter så krävs det alltså att kompressorn jobbar under tio minuter, räknat ifrån tom tub.
Kruxet med att pumpandet tar tid är att under tiden som pumpandet äger rum så utvecklar kompressorn en rejäl värme, vilket tar hårt på kompressorns livslängd. Värmen i sin tur knäckde dessa kompressorer och den segaste av dem klarade strax under 40 minuters effektiv drivstid utan avbrott. Sålunda så blev det ingen serieproduktion av saken.
I samma veva så öppnade dock Fredrik eget och behövde av konkurransskäl snabbt få ut en kompressor på marknaden. Med erfarenheter i bagaget ifrån den mindre bra konstruktionen ifrån CNC Process AB så började han i all hast skissa på en helt egen konstruktion. Den här kompressorn utrustades med vätskekylning och en övertrycksventil för att komma till rätta med värmeproblemen. Tack vare en effektiv evakuering av värmen så kan man tillåta en rejält ökad kapacitet - hela tjugofem minutliter. Exempeltuben ovan kan alltså fyllas på bara 1,6 minuter, under likvärdiga omständigheter.
Igenom detta så blev kompressorn snabb nog att fungera bra även för tuber bortom 200 cc och tack vare vätskekylningen så kunde man dessutom köra den nonstop under mycket långa perioder, exempelvis för att fylla en hel dykarflaska.
En vanlig 8 liter flaska till 200 Bar hade tagit den luftkylda kompressorn 6.70 timmar, om den överhuvudtaget hade överlevt. Den nya vätskekylda kompressorn gjorde däremot samma jobb på 1 timma och 4 minuter, vilket den dessutom kunde klara av att göra gång på gång på gång utan att ta skada.
Med den här kunskapen i bagaget så blir ju frågan hur nöjd köparen är över sin affär? Eftersom denne dessutom utgjordes av representanter för en förening, vilka brukar slita betydligt hårdare på kompressorerna än en enskild privatperson, så blir den spontana frågan hur länge kompressorn håller? Hur reagerar sedan köparen när den rasar och inga reservdelar längre finns att anskaffa?
Hur ställer sig till exempel säljaren till en klagande köpare i efterskott?
Som ni ser så är detta en historia med många bottnar. Säljaren fick oförskämt bra betalt och minskade sin förlust för kompressorn ordentligt, sett till dess tekniska värde, i det skenet så är han naturligtvis en vinnare. Problemet är emellertid att han därmed också gjorde köparen till en förlorare, låt vara att detta inträffade utan säljarens avsikt.
Visst kan man tycka att säljaren borde veta bättre vad han säljer och prissätta därefter, om inte annat så av rent moraliska skäl. Köparen borde definitivt veta bättre och inte betala 8 papp för något som möjligtvis har värdet av elmotorn för en femhundring. Här hade research betalat sig rejält. Dock så faller även ansvaret hårt på den som spontant ropade "10-12.000 kr" utan att ha en aning om vad han egentligen talade om. Tack vare detta så missade säljaren andra infallsvinklar på affären och utgick okritiskt ifrån att sagesmannen faktiskt hade rätt - vilket han ju inte hade med facit i hand. Pengar förblindar.
Nästa förlorare, förutom säljaren som ofrivillig ockrare, köparen som okunnig överbetalare och den "sakkunnige" som blev tagen med rumpan bar som okunnig nybörjare är dessutom forumet som misskrediteras gravt av den missnöjde säljaren som såg risken att bli blåst på en bra affär igenom att andra spekulanter eventuellt blev oroliga av de helt olika värden som angavs.
Vi har alltså tyvärr bara förlorare i den här historien...
Vilken lärdom kan man då dra av detta? Tja, en säljare bör veta vad han säljer och sätt ut ett rimligt pris därefter. En köpare bör också veta vad han vill ha, hur det fungerar och vad det egentligen bör kosta. Övriga bör helt enkelt sitta still i båten och hålla käft. Därav att jag på min tid arbetade för policyn att man på forum aldrig tillåter diskussioner i handelsarenorna. Då kan köpare och säljare schackera över varans värde i lugn och ro via PM och ingen av dem riskerar att bli felaktigt påverkade av svamlande utomstående som faktiskt kan vara rent vilseledande...