Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Teds Holdovers FX Airguns Impact!
Första vettiga videon ute på Impact.
FX Airguns Wildcat 177
Äntligen så kommer den i vår lilla kaliber.
Idag så kunde man läsa på Hurricanes FB-sida att denne eminenta handlare till sist har fått in Wildcat med kaliber 177. Detta lilla trevliga vapen betingar nu 9795 kr och till skillnad ifrån sina mer grovkalibriga syskon så är kaliber 177 ett vapen med en totallängd på 76 cm och 230 cc stor tub. Effekten anges till 24 joule (18 fpe) som ostrypt.
Mörkret sänker sig..
Nu kommer hösten på allvar här nere vid västkusten så därför går skyttet mer och mer över till inomhusskytte på heltid. För att ladda inför den kalla, regninga, blåsiga och mörka årstiden så var jag iväg till Räddningstjänsten för att fylla min dykarflaska. Fylld till bredden så finns det nu luft för 175 st överfyllningar.
Väskan har också fått sig en liten översyn. På bilden ovan så ser man buddybottle (8 fyllningar ifrån 260 Bar), till vänster om fyllnippeln så finns en enhet som består av manometer (så att man kan kolla trycket i själva buddyn), en dubbelnippel (för att fylla buddyn från dykarflaskan) samt ett dammskydd för dubbelnippeln. Till höger så finns pipvikten och sedan min ihopfällbara tavelhållare. Nästa rad från vänster är en pelletpouch som innehåller div insexnycklar etc, min laseravståndsmätare och slutligen ammunitionsröret som vid transport ligger inuti vapnets bufferttube.
Täcklocket som utgör golv för nästa våning..
Innanför stoppningen på locket så finns nyckeln/verktyget till bufferttuben, en penna, ett gäng måltavor och en synnerligen liten LED-lampa för att belysa målet i mörker. Urskärningen i det nedre högra hörnet förvaras normalt sett vapnets kolv, i ett ihopskjutet tillstånd.
Övervåningen, här förvaras huvuddelen av vapnet.
Med dykarflaskan laddad och väskan välfylld så är det bara att plocka med den i bagaget när man har möjlighet att avvara en liten stund för att åka till sin skjutplats. Inomhus så slipper man blåsten, kylan, nederbörden och inte minst mörkret - säsongen rullar vidare!
Monster i fickformat
En större tub kan exempelvis vara en flasktub
Precis som med Rugers fantastiska 1022 så ligger mycket av charmen med Crosmans sortiment i möjligheterna att närmast ändlöst kunna modifiera och förändra ett i grunden ganska enkelt och prisbilligt basvapen. En modell som har rest sig i popularitet bara de senaste åren är Prod, alltså Pistol Marauder. Ifrån en kul och kompletterande nischprodukt så har nu den här varianten vuxit till att bli en betydelsefull del av Marauderproduktionen, vilket man också tydligt kan förstå av alla offspins till modellen som Woods Walker, 1720, 1701 osv..
Med en längre shroud så blir vapnet förvisso rätt så långt..
Eftersom USA är USA så handlar mycket av modifikationerna om effektökningar och trots naturliga handikapp i form av korta pipor och små tuber så kan ändå en del entusiaster få ut skrämmande höga effekter i dessa små och kompakta luftpistoler, ett exempel här i dagens inlägg ger över 40 joule!
Ett annat alternativ för större tubvolym är helt enkelt dubbla tuber..
Till skillnad ifrån många vanliga PCP så måste man inte hosta ut en massa pengar på en gång med de här vapnen. Man kan börja mjukt med några tusenlappar och sedan bygga på efter lust och ekonomi till ordentligt dyra och påkostade slutresultat. Ingångsbiljetten är faktiskt blygsamma 1500 kr för en 2240/1322 etc med original axelkolv och sedan så kan man börja sitt projekt. Tänker man PCP så börjar vi på ca 5000 kr, vilket inte är någon enorm mängd pengar heller för ett PCP, då förutsatt att man har en bra fyllkälla. Eftermarknaden här är sedan minst sagt enorm!
Visserligen så säljs de som pistoler men passar nog egentligen bäst som ultrakarbiner..
I Europa med många marknader som har effektbegränsningar så är inte korta pipor och små tuber några större problem, snarare tvärtom. Korta och lätta vapen är enkla att transportera, en låg ljudnivå är gynnsam för de flesta som skjuter i sin hemmamiljö på radhustomter och liknande och de måttliga effekterna räcker oftast till de blygsamma skottvidder som är aktuella på en svensk normaltomt.
Jag tror att mycket talar för att dessa modeller förtjänar en större uppmärksamhet än vad de har fått hittills här hemma i Sverige.
Två olika vägar..
Idag byggs PCP enligt två olika grundprinciper, endera så har man integrerat tryckkärl (tub) eller så använder man etn extern, löstagbar, tub. Den första konstruktionsprincipen har hängt med sedan 1940-talet och anses vara äldre även om lösa tuber de facto är äldre, med rötterna tillbaka till 1700-talets då exotiska bigbores.
Theoben Rapid har alltid haft ett separat block med extern tub
Integrerad tub
Kort och gott så har vi ett klassiskt pumpgevär, typ Sheridan, där man ersätter pumpmekanismen med en tub, som då utgör en förlängning på vapnets själva stomme. Ett känt och klassiskt exempel från Sverige är gamla FX2000 ifrån FX Airguns. Fortfarande så finns det en mängd vapen som tillverkas enligt denna layout, hela 400/500-serien ifrån Air Arms och mängder med BSA, Crosmans och liknande. Här är tillverkarna lite kluvna till vad som egentligen är vapnets juridiska stomme, FX Airguns sätter serienumret på överdelen ("blocket"), där Crosman sätter sitt serienummer på tuben och BSA på pipan.
Rent juridiskt sett så fastslår lagstiftningen att den del som bär serienummret är vapnets stomme (och därmed vital (tillståndspliktig) komponent), dock så med brasklappen att ett nummer på blocket alltid har företräde före andra delar - om denna del också har ett nummer.
En bieffekt av denna mindre lyckade lagstiftningsformulering är att om man har ett serienummer på en tub eller pipa så omintetgörs detta nummer om ett nytt nummer tillkommer på blocket, vilket då blir vapnets nya identitet. Självklart så borde ju blocket allena vara vapnets identitet, alternativt pipan (om vapnet saknar block helt och hållet) och vapentillverkarna skulle följaktligen vara tvingade att serienumrera just blocken och inget annat.
Har man då en Crosman och man måste byta tuben av någon anledning (dessa säljs tillståndsfria) så bör man se till att överföra serienummret (om vapnet har licens), eftersom vapnet annars blir identitetslöst. En intressant del är att dessa vapens block (överdelen) saluförs fritt av handlare i Sverige (ex Crosmanblock hos Hurricane), trots att dessa enkelt då kan köpas och stansas med önskat serienummer varvid man har skiftat identitet på ett vapen.
Gamla FX2000 hade integrerad tub, precis som Crosman etc
Extern (lös) tub
Här har vi ett vapen som är byggt runt ett ventilblock och där tuben är en helt lös tillsats som skrivas till blocket. Några paradexempel på detta är Theoben Rapid eller FX Airguns Typhoon/Royale. Här sitter i princip alltid serienumret på blocket och denna komponent saluförs i praktiken aldrig utan byte och/eller licenskrav. Ganska intressant om man jämför med fallen ovan, där "överblock" säljs helt fritt.
En uppenbar fördel med lös tub är att man enkelt kan byta tub för att få en med större/mindre volym, för att göra en enkel "refill" ute i fält eller för takedown och ett smidigt skifte om tuben blir skadad.
Vilket är då bäst?
Lös tub har en lång rad fördelar, se ovan. Den enda konkreta nackdelen med block och lös tub är att man måste vara rädd om blocket då det är krångligt/dyrt att ersätta om det blir skadat eller kommer bort. För vapen med integrerad tub så kan man enkelt köpa såväl tuben och blocken tillståndsfria.
En fundering ifrån läsekretsen...
Hej Johnny!
Vad vinner man med v match 16 joul vs 10 joule vanlig original fjäder på tex 40-50m? Får man bättre precision? Från vilken distans är det lönt att gå upp i 16 joul? Gevär i fråga hw97k.
Hälsningar!
Har talar vi egentligen om två olika egenskaper, dels effekten av högre utgångshastighet (högre effekt) och dels fördelen av ett tuningkit.
En högre effekt ger en högre utgångshastighet och en högre utgångshastighet ger en kortare bantid. Projektilen kommer alltså att påverkas (negativt) av yttre omständigheter utanför skyttens kontroll (vind etc) en kortare tid vid en högre utgångshastighet och det betyder i praktiken att man kan förvänta sig en mindre avvikelse i sidled.
En högre utgångshastighet ger också en flackare projektilbana vilket gör att det blir enklare för skytten att sikta rätt på långa och/eller okända avstånd, man skjuter alltså "rakare".
Dessa är alltså de två mest påtagliga fördelarna, lättare att träffa rätt i höjdled och mindre avvikelse i sidled.
Hur stor är då skillnaden i praktiken?
Inte så stor som man tror - men - fördelarna av 16J vs 10J blir mer påtaglig ju längre avståndet är till målet. Skjuter man ut till 25-30 meter (allt räknat med kaliber 177), så är skillnaden inte alls så stor i praktiken. Ska man ha nytta av 16J så bör man skjuta på minst 30 meter eller ha ett speciellt behov av effekten, exempelvis en tävlingsklass.
Å andra sidan, skjuter man bortom 30 meter så är kaliber 22 betydligt effektivare beroende på en bättre BC och då spränger man snabbt 16J.
Min slutsats är att man förlorar mer på 16J än vad man vinner.
Skjuter man 16J så krävs det vapenlicens, vilket betyder uselt andrahandsvärde på vapnet och det blir betydligt mera svårsålt. Man måste ha vapenskåp, klubbmedlemskap, skyttekort, tävlingslicens och betala minst 750 kr för sin licens. Lyckas man till sist få ut sin licens så har man skapra restriktioner på hur man får transportera och förvara sitt vapen, restriktioner som inte finns på samma sätt för licensfria vapen.
Alla dessa kostnader och allt detta besvär är inte värt +60% effekt.
Vill man däremot skjuta på seriöst långa avstånd, bortom 50 meter. Då är det frågan om PCP på 45-70 joule och kaliber 22, 25 eller 30. Den typen av vapen är helt väsensskild ifrån 10 och 16 joule så där kan en licens vara motiverad. Man får alltså betydligt mera för sina pengar och sitt arbete om man går upp ordentligt och inte bara lite.
Sanningen är den att 10J är oerhört praktiskt och billigt, dessutom så finns det ju även tävlingsklasser för denna effekt så av tävlingstekniska skäl så finns det inte heller något större skäl att gå upp till 16 joule.
Rent skjuttekniskt sett så betyder också 16J att man får större rekyl (fjädervapen) eller högre ljudnivå och större luftförbrukning (PCP), den högre effekten är alltså inte alltid bara av godo.
När det kommer till tuningkits så får vi lägre rekyl och högre skjutbarhet med ett tuningkit. Det är en ganska rejäl praktisk skillnad till relativt måttliga pengar. Att skjuta ett fjädervapen rått, alltså helt original, det är nog något som jag bara skulle vilja att välja för vapen som Walther eller Air Arms, med sina inbyggda glidbussningar och mer påkostade inre komponenter i jämförelse med "vanliga" fjädervapen.
Whats in it for me?
Vi har under det gångna året sett mängder med bullpups översvämma marknaden. Den senaste i raden av modeller från Daystate, Kalibr, FX mfl är turiska Hatsan som också vill vara med på ett hörn. En stilla undran kan naturligtvis vara – varför denna hysteri av nya bullpups? Varför är just den här trenden så stark just nu?
Vi har tidigare titta lite på för- och nackdelarna med bullpups, som vapen räknat, utifrån köparen/användarens perspektiv – men vad driver handlarna att saluföra och tillverkarna att skapa just den här typen av konfiguration?
Jag kan se två konkreta skäl som väcker tillverkarnas intresse, bortsett ifrån det allmänt hållna – ”marknaden efterfrågar dem”
1. De är nya. Att sälja ett konventionellt vapen typ FX Airguns Cyclone år efter år är inte alltid så enkelt och desto dyrare vapen ju svårare är det. Visst, det finns alltid en marknad för bra och vettigt prissatta modeller så länge man har ett inflöde av nya entusiaster som kommer in utifrån för att dela vår underbara värld men att försöka sälja en gammal konventionell modell till en erfaren entusiast som redan är inne i hobbyn är tämligen svårt. Ska man motivera en entusiast att byta vapen så måste man ha något spännande att locka med och då måste det handla om en relativ nyhet.
2. De är lönsamma. En ny typ av vapen kan man ta bra betalt för utan att behöva förklara varför. Modeller med ha-begär är lättsålda. En extra praktisk egenhet för just bullpups är att de fungerar med syntetiska stockar. Många entusiaster som aldrig skulle kunna tänka sig att köpa ett konventionellt gevär med plaststock gör utan tvekan detta när det handlar om en bullpup.
En trästock står nämligen för en stor del av ett modernt PCPs tillverkningskostnad och till råga på allt elände så måste man ofta köpa in stockarna färdiga ifrån en underleverantör. Denne underleverantör har då kontrollen över tillgängliga mängder samt en bra förhandlingsposition över prisnivån och inte minst om denne är ensam eller nästan ensam om sin nisch. Trästockar är ömtåliga (finishkänsliga) och måste hanteras/transporteras korrekt med hänsyn till temperatur, fukt och liknande variabler.
En plaststock är jämförelsevis rena drömmen. I med plastkulor i en press och tryck på knappen så vips – kommer det ut en nästan färdig stock med minimala krav (relativt sett) på efterbearbetning. Vill man ha lite mera klass så doppar man den dessutom i en gummifinish ”färg”. Samma princip gäller även för metallbearbetningen, de underbara djupa och krämiga blåneringarna är idag dyra och svåra att framställa rationellt i en modern produktion, en bullpup däremot kräver inte dessa för att komma till sin rätt utan en enkel och billig matt målad eller eloxerad yta accepteras av kunden då den smälter väl in i det taktiska konceptet.
Det finns med andra ord en hel del goda skäl för hobbyns ekonomiska intressenter att hålla liv i den här nya trenden så länge som möjligt och inte minst på våra effektbegränsade marknader. Här är det svårare att sälja en bättre prestanda när vi ändå har tak på en given maxeffekt men en helt ny form av gevär, som dessutom är billigare att tillverka och som man kan begära ett högre pris för utåt är ett riktigt lyckokast för hela vår hobby.
Tillverkarna tjänar pengar, handlarna tjänar pengar och vi entusiaster får allt större och allt roligare utbud att välja mellan…