Udda nyheter från Shot Show 2016!

  Höger, vänster eller mitt emellan?

Idag ska vi se lite på de udda nyheterna som har presenterats under den pågående Shot Show i USA. Intressant nog så står Hatsan för två riktiga oddballs, dels deras fjäderbössa med kaliber 30 (!) och dels en ny breech där kunden själv väljer repeterhandtagets placering.

Till denna nya breech så ska två repeterhandtag ingå och kunden väljer sedan själv vilket han vill skruva fast och vilken typ av repetering som därmed föredras. Udda!

  En regulator ifrån Hatsan?

Mer användbart är en lös regulator till Hatsans olika PCP. Denna regulator är dessutom retrofit och kan därmed också monteras i befintliga PCP från Hatsan som är av äldre årsmodell. Pris och tillgänglighet är ännu okänt men sannolikt så handlar det om relativt blygsamma summor.

  En maskerad Diana 460!

Tillbaka till det udda. Military Trainers är ofta luftgevär maskerade till krutvapen-lookalikes för att träna upp vapenovana rekryter till dugliga soldater och skänka dem grunderna i exempelvis säker vapenhantering på ett relativt ofarligt sätt. I luftvapenhistorien så finns det åtskilliga exempel men det är mera ovanligt att se nya varianter på samma tema och definitivt med mer potenta drivkällor.

En av de mest tydliga undantagen är Dianas nya Mauser 98k-variant som presenterades i dagarna. Lustigt nog så kommer den till och med att saluföras under Mausers varumärke. Låt oss bara hoppas att ingen tar fel på tankarna och tror att modellen är baserad på en vanlig Airsoft med tanke på att den ordinära 460 effektmässigt sätt ligger på ungefär samma nivå som Diana 48/52 och då duger inga normala kulfång till Airsoft.

Mera Galahad !

En video precis lika vacker och meningsfull som dess produkt..

Nuförtiden så kan ju knappast ett nytt vapen presenteras utan att backas upp med en bra lanseringsvideo och detta har naturligtvis Air Arms tagit till sig med besked. Med bakgrund av detta så kom igår deras första video av den helt nya och omtalade Galahad.

Alla vi som är nyfikna på en ny modell brukar i lanseringsvideon få en bra överblick över vapnet och dess främsta features, ofta kombinerat med linjesvepande panoreringar som belyser formgivningen hos vapnet och understryker dess finish och design.

Videon brukar alltså iscensätta en stämning som skapar en aura av hur tillverkaren vill att vi ska betrakta produkten och naturligtvis också skapa ett köpsug varför vi i dessa sekvenser ofta blir matade av subtila försäljningsargument som indirekt beskriver modellens förträfflighet.

Den självklara frågan är ju nu vad som hände i fallet Galahad?

Min gissning är nog att pengarna helt enkelt tog slut när man skulle skapa modellens formgivning och lanseringsmaterial, någon annan rimlig förklaring kan jag inte hitta - annat än att möjligtvis en konkurrent var ansvarig för just dessa delar i fallet Galahad.

En sak har Air Arms i alla fall helt rätt i - modellen kommer inte att bli bortglömd och den är redan nu en milstolpe i luftvapenhistorien, kanske därför anknytningen till brittisk historia i videon?

Utan tvekan vår hobbys motsvarighet till de första Volvo 343 som ramlade ut på marknaden - teoretiskt sett rätt produkt men lite för sent och med en komplett och total avsaknad av estetik...

NXWerks nyheter !

  Med en axelstock till så hade det kunnat bli ett riktigt trevligt karbingevär.

NxWerks är en spännande aktör med en rad olika modeller i sitt sortiment, tillverkade i Tyskland och utrustade med hammarsmidda pipor in house. Hurricane har i dagarna börjat saluföra pistolmodellen Fierra med 5495 kr på prislappen. En klubbmatchpistol med 600 fps deklarerad hastighet och tvåstegs avtryckarsystem. 

  Pre-produktion NxWerks QR - fabrikatets första bullpup

Teds Review !

Äntligen Teds review till sist...

Nyheterna hittills !

  Nya Crosman Maximus !

Så, nu efter några timmar så har då chocken lagt sig efter den brutalt fula nya bullpup som Air Arms har presenterat under namnet Galahad. Utvecklingen går sannerligen i en rasande fart numera och för bara något år sedan så var det fullständigt osannolikt med tanken på att någon någonsin skulle kunna tillverka än ännu fulare bullpup än då nya Daystate Pulsar. Vad är det egentligen med de brittiska luftvapentillverkarna numera? En gång i tiden så var brittisk vapenformgivning synonymt med god stil och smak snarare än förryckta haschdimmor…

Air Arms har ju de senaste åren haft den goda smaken att stå utanför bullpup-träsket och istället satsat på den mer inhemskt präglade TDR410. Min misstanke är därför att modellen i första hand kommer att marknadsföras mot USA-marknaden. Till den nya modellens försvar så måste man emellertid påpeka att man har en del intressanta och självklara konstruktionslösningar som ännu idag saknas på en del konkurrerande bullpups, exempelvis repetering i mitten av vapnet snarare än vid skyttens öra. Det tidigaste mottagandet under dagen har i de flesta kanaler har dock präglats av en uttalad och väl spridd aversion mot modellens formgivning där begreppet ”pig ugly” inte sällan har förekommit…

  Umarex Throttle - ser ut som plastbössa 1A men under skalet så...

Umarex Throttle är däremot en diskret men mycket spännande nyhet och det första fjädervapen på mycket lång tid som är designad runt en drivkälla med en flytande upphängd mekanik, dessutom den första som därtill har en gasfjäder. Det ska bli väldigt intressant att se om den här modellen verkligen ÄR bra och i så fall hur den kommer att slå på marknaden.

Crosman har även lanserat Maximus, den senaste inkarnationen av budgetbössan Discovery. Kan vi här leda oss till misstanken att man har maximerat budgetkonceptet fullt ut tro? Säkert en grindvakt mot importerade kinesiska lågpris PCP som man befarar kommer att rasa in på även den amerikanska marknaden framöver. Priset på Maximus är i alla fall satt till $199 (ca 1800 SEK) och nytt från Discoveryn är främst en syntetstock istället för de tidigare trästockarna av amerikansk valnöt och hardwood liksom en kortare lufttub, en klar fördel för alla de som har haft problem med att montera en ljuddämpare på just Discon. Plaststocken har dessutom också rembyglar som standard – trevligt. Nu återstår det att se hur acceptansen blir för den nya modellen sin nya skrud.

  Åter i produktion 1077, Crosmans Ruger 1022 kopia för Co2 - nu med trästock! 

Air Arms Galahad !

   Air Arms Galahad - den första bullpup som fabriksbyggs av Air Arms!

Idag så har man slutligen släppt Galahad, en bullpup från Air Arms som sannolikt faktiskt har lyckats med konststycket att peta ner Daystate Pulsar ifrån tronen som marknadens absolut fulaste bullpup. Ibland undrar man om britterna är rent pårökta när de designar vapen numera.

Galahad är ju den noblaste, elegantaste och ädlaste av riddarna runt det runda bordet i Arthur-sagan så att använda hans namn på en sådan skapelse måste väl närmast jämnställas med en grav skymf - eller är det kanske en brittisk svart humor..?

Något skönhetspris lär modellen i alla fall inte vinna, den saken är säker...

Oldtimer still going strong!

BSA R10 Mk II

BSA har sedan en lång rad av år erbjudit sin toppmodell R10, vilket har sin grund i gamla BSA Hornet som kom ut redan 2003. Det rör sig alltså om en mycket gammal modell i grund och botten vilken emellertid stadigt har förbättrats och finputsats igenom åren. 

Tack vare aktörer som XXL, som har sidoimporterat modellen, så har R10 dykt upp här och där i Sverige och jag har själv skjutit en hel del med detta vapen, till full belåtenhet. Ett bra och riktigt klassiskt engelskt luftgevär som dock hade en del barnsjukdomar i början av sin produktion. Finns numera även med kaliber 25 och diverse olika utformingar på stockarna.

Ovanliga men viktiga!

  Crosman 179B

En udda men viktig applikation av luft och/eller Co2-vapen är icke-dödlig djurkontroll, det som vi i vardagslag brukar kalla för "bedövningsvapen". Det handlar alltså om vapen med grov kaliber som skjuter en form av pilar som är avsedda för att söva det påskjutna, levande, målet på ett säkert och humant sätt med syfte att målet efter en tid ska kunna återuppväckas i oskadat och levande skick.

Principen att fälla mål med hjälp av drogbärande projektiler är tusentals år gammal, då i form av blåsrör eller pilbågar som avlossar dessa pilar där spetsarna är försedda med någon form av gift. 

En av pionjärerna för att tillämpa den här tekniken då det gäller att söva djur för att sedan kunna återuppväcka dem, alltså inte för att döda dem som villebråd, var en kille från Nya Zeeland vid namn Colin Murdoch. Han var egentligen veterinär till professionen men även en duktig uppfinnare med inte mindre än 46 patent registrerad i sitt eget namn, där den mest kända kanske var engångsversionen i plast av den tidigare dominerande injektionssprutan av glas.

Ett av de första problemen att lösa för att kunna söva djur på distans var själva projektilen och dess utformning.

Att bara stryka på ett preparat, som urinvånare gör när de förgiftar sina pilar på traditionellt sätt, fungerar inget vidare om man vill administrera en kontrollerad mängd substans till målet, risken att över- och underdosera blir betydande. Med sitt patent för den vanliga injektionssprutan som bas så utvecklade han istället världens första mekaniska projektilautoinjektor.

  Dagens projektilautoinjektorer är betydligt smidigare och tåligare än sina föregångare.   

Grundprincipen var en vanlig injektionsspruta men bakom dess pistong så placerades en enkel fjädermekanism med avtryckaren riktad bakåt i röret. Längst baktill i röret fanns sedan en tyngd, som satt förankrad mot botten av projektilen med hjälp av en slags dubbelhäftande tejp.

När projektilen träffade målet och nålen stack in i detsamma så bromsades projektilen upp varvid kulan längst bak släppte ifrån sin tejp och fortsatte framåt i sprutan av sin levande kraft. Den träffade då den i röret inbyggda avtryckarplattan som frigjorde en fjäder som sköt pistongen framåt varpå vätskan i ampullen pressades rakt igenom nålen och in i målet.

När hårdvaran nu var ordnad så återstod den kanske svåraste delen - att hitta ett lämpligt kemiskt preparat som kunde söva effektivt men som ändå tillät en säker och alltid fungerande återupplivning efter en förutbestämd tid. Detta var något som inte skulle bli lika enkelt att lösa.

  Etorfin var det första riktigt effektiva sövningsmedlet för storvilt.

Till att börja med så använde man rena gifter som curare och nikotin. Dessa preparat fungerade väldigt bra i sådan mening att målen föll effektivt men återupplivningsgraden var inte direkt imponerande, många av målen gick helt enkelt inte att väcka upp utan hade dött. Problematiken komplicerades ytterligare av det faktum att djur med ungefär samma storlek ändå hade vitt skilda toleranser mot olika preparat. Man fick alltså använda mycket måttliga mängder för att målen inte skulle avlida men detta hade också en del problem, fast åt andra hållet.

En noshörning och en afrikansk buffel hade med andra ord dessutom helt vitt skilda möjligheter att motstå en given mängd sövningsmedel, något som definitivt inte var självklar kunskap och som innebar att de första köparna av systemet kom tillbaka med grava klagomål. Som Murdoch själv formulerade saken: -"Den som har smugit sig nära inpå en jättelik noshörningtjur och skjutit den i baken med en svidande pil varvid ingenting händer kan lätt hålla sig för skratt."

Ett flertal missnöjda kunder rapporterade att oförväntade språngmarscher med frustande afrikanskt storvilt efter sig inte direkt lockade till upprepning och man krävde därför en betydligt bättre funktionssäkerhet.

Efter en intensiv forskning så hade man 1962 lyckats patentera Etorfin, vilket var ett enormt kemiskt genombrott. Detta dirivat från opiander blev en gamechanger och innebar att avståndssövning av vilt nu kunde ske på ett säkert och pålitligt sätt. Då Etorfin är ca 1000-3000 gånger mer potent än vanligt opium så lät inte effekten vänta på sig. Även mycket måttliga doser kunde omedelbart fälla storvilt som elefanter på 4-5 ton direkt i steget och samtidigt nästan lika snabbt väcka upp dem igen med hjälp av det likaledes nya och effektiva motmedlet Revivon.

Den enda tekniska nackdelen med just Etorfin var att det, på grund av sin enorma potens, också var direkt livsfarligt för mindre mål och så även människor. Under decennierna som passerade så kom man sedermera att utveckla ett stort antal familjer av diverse preparat som idag gör samma arbete ännu bättre och med mindre risker.

  Moderna vapen med PCP som drivkälla kan få effektiva räckvidder på ut till 75 yards!

Om vi då lämnar kemin och återgår till hårdvaran så använde man redan ifrån begynnelsen konverterade luftvapen, företrädesvis av typerna MSP eller Co2, fram till slutet av 1970-talet då aktörer som Daystate blev pionjärer på att använda PCP som drivkraftsprincip. 

De första vapnen för dessa ändamål hade förbluffande måttliga utgångshastigheter, med luftvapenmätt mätt, bara mellan 70-100 fps. Detta gav en effektiv räckvidd på maximalt 30 yards och man var därför tvungen att komma sitt mål ganska nära. När man då försökte söva större afrikanskt vilt som vanligtvis påträffades på stora öppna ytor så blev de måttliga räckvidderna ett påtagligt problem.

En vit noshörning exempelvis kan väga mer än 3 ton och är förbluffande smidig, fullt kapabel att rusa fram likt ett expresståg med över 40 km/h! Att springa ifrån dessa djur är med andra ord svårt även om de kan vara förbluffande enkla att smyga sig tätt inpå eftersom dessa giganter är relativt orädda - ett vuxet friskt exemplar har ju inga som helst naturliga fiender, inte ens en flock med lejon. Den läderliknande huden kan dessutom på vissa ställen vara upp till 5 cm tjock så förutom att kunna nå fram så måste projektilen också kunna penetrera målet för att kunna söva.

Som en konsekvens av detta så började man successivt utveckla PCP som drivkälla till den här vapentypen. Med hjälp av denna så kunde man slutligen nå längre (säkrare) räckvidder eftersom man ökade utgångshastigheten. En kraftfullare drivkälla tillät även användningen av tyngre projektiler som lättare kunde penetrera sega mål.

För oss skyttefantaster så är naturligtvis den här typen av vapen en smula off men visst är det spännande att vi med vår projektilteknologi kan bidra till den aktiva viltvården på ett sätt som inte krutvapen förmår lika bra?