Kaliber 25 - slår som en kastad tegelsten

Studieoffret - en kaja Corvus monedula, ingångshål - 6 mm

Vi har tidigare i bloggen bekantat oss lite mer med kaliber 25 men idag så öppnade sig möjligheten att studera de praktiska effekterna av kalibern lite närmare. Kajan är normalt en mycket fridsam, om än talrik, svartfågel och brukar sällan ställa till förtret för någon på samma sätt som kråkan eller skatan. Dock så kan kajor under den här årstiden börja sätta bo på de mest olämpliga platser, exempelvis skorstenar och liknande.

Kajor är lovliga fram till och med 15/4 men tillåtna året runt för skyddsjakt, exempelvis på enskilds initiativ, (utan särskilt tillstånd) enligt Jaktförordningens Bilaga 4.

Just för skyddsjakt så ska projektilen vara "konstruerad för att expandera", men exakt vad detta innebär är dessvärre inte klarlagt i lagstiftningen utan öppet för ett eventuellt framtida prejuridikat. En del tolkar icke mantlade projektiler som uppfyllande detta krav, enligt samma logik som för krutvapen, andra tror mera att det krävs hålspetsdiaboler eller liknande konstruktioner för att kraven ska vara uppfyllda.

Exakt vad som gäller vet vi inte men ifrån tidigare tester i expanderande material (skulpturlera, gelatin etc) så har vi sett att diaboler sannolikt inte expanderar överhuvudtaget när de slår igenom det klena material som exempelvis en svartfågel erbjuder.

Vi kan dock konstatera, ifrån just den här aktuella kajan, att en konventionell diabol som HN Baracuda utan minsta tvekan slår rakt igenom målet med bred mariginal, även vid såpass dryga skotthåll som 40-50 meter.

Frågan är bara - hur ser sårkanalen ut?

Detta är utgångshålet - imponerande 9 mm (under fjäderdräkten)

Tja, ingångshålet var 6 mm och mer var det inte hur jag än mätte. Visserligen så är BSAs pipa undersizad, alltså mindre än de 6.35 mm som diabolen håller, men knappast så så litet som 6.00 mm. En förklaring kan vara att vävnaden har dragit ihop sig lite efter själva träffen då kajan var såpass färsk.

Utgångshålet däremot var något helt annat, drygt 9 mm! Nu kan detta naturligtvis bero på att projektilen har lyckats träffa ett ben eller liknande och börjat tumla, vilket direkt påverkar utgångshålets storlek, alternativ så är diabolen igenom sitt material så mjuk att den splattar ut sig och därmed expanderar - vilket naturligtvis ur rent juridiskt hänseende skulle vara utomordentligt tillfredsställande.

Under alla omständigheter så räcker kaliber 25 - oavsett projektil - utan vidare till för dessa 200 gram små fåglar och detta med mycket bred marginal.

Olika volymer

Robert Gilmore på AoA har gjort en mycket bra guide på olika vapens tubvolymer och rent spontant så känns hans angivna värden mycket bra jämfört med de uppmätta värden som jag tidigare har sett från entusiaster runt om i världen.

Exempel på detta är BSA Ultra som han anger till 75 cc där en duktig entusiast mätte upp 78 cc. Varför Lonestar sedan är angiven till blott 125 cc när de externa måtten på tuben är identiska med Sportsman HV som anges till 152 cc är mera oklart. Det känns konstigt om ventilstorleken är så betydande att den gör upp för hela den skillnaden ensam.

Övriga vapen verkar ligga mycket bra till jämfört med andra källor så här kommer en länk till tabellen i sin helhet.

Länk: http://www.airgunsofarizona.com/Tanks/GunVolumes.html

Äntligen !

Steve och gänget bakom Yellow Forum har äntligen gjort verklighet av planerna på att öppna ett dedikerat forum enbart för luftvapenjakt. Yellow Airgun Hunting Forum är namnet på skapelsen och andressen är (ännu) som följer:

Länk: http://www.network54.com/Forum/622572/

Detta ska bli spännande att följa eftersom många av de tyngsta profilerna på Yellow Forum inte tidigare har velat posta på övriga US-baserade jaktforum som exempelvis Airgun Addictive och liknande.

Crew Cut Sheridan

Ett riktigt fynd och en fin klassisk Sheridan

Som ni vet så är jag svag för Sheridans klassiska pumpgevär och när min gode vän Tony gjorde ett riktigt marknadsfynd så blev jag bara tvungen att ta med den även här på bloggen. Förutom att vara en Silver Streak i mycket gott skick så har tillhör den även Crew Cut versionen, vilken är ganska ovanlig numera.

The Crew Cut

Anledningen till benämningen framgår tydligt på bilden ovan. Lådans "huvud", alltså toppdelen har en längsgående räffling som påminner lite om frisyrtypen Crew Cut (typ borstfrisyr, populär på 1950-talet). Jag nämnde lite om dessa i hastigheten när jag skrev artikeln om Sheridan för Vapentidningen men då hade jag inte tillgång till en lika bra bild som här ovan.

Notera också Williams peepsight som tillbehörsriktmedel.

Hova 2003

Försnack på parkeringen..

Nu är det bara en dryg vecka kvar till årets första riktiga träff så därför tänkte jag köra lite nostalgi med bilder ifrån träffar förr i tiden. Idag är bilderna ifrån träffen 2003 som var på Hova Jaktskyttebana.

Utsikt mot banan, också från parkeringen.

Träffen det året var på det hela taget väldigt lyckad, bortsett ifrån att våren var sen och man hade inte allt lövverk utslaget som året innan. Uppslutningen var också god med en hel del för den tiden kända profiler.

Fredrik Axelsson himself anländer i sin då nya bil..

Värd för tillställningen var då, liksom under en rad av år i början på 2000-talet, FX Airguns som först inledde dagen med samling och fabriksbesök innan själva träffen gick av stapeln på skjutbanan en bit utanför Fagerlid.

Inskjutningen innan man gick tävlingen..

Banan är mycket naturskönt planerad och går igenom mera omväxlande terräng än exempelvis Onsala. Lite kul även med skjutstationer på broar ovanför bäckar och nere vid sjön.

JGD - en av de vassaste profilerna på den tiden..

Nästan alla som var något i luftvapenvärlden på den tiden var där och eftersom man bara hade en träff på hela året så kom folk ifrån när och fjärran, sista året så kom till och med ett helt gäng över ifrån Danmark.

PCP-Roger med sin 707 Tanker som ersatte en vanlig Mk II

Överlag så var träffarna på den här tiden inte så besöksrika men nästan alla deltagare hade frekventerat det enda forum som vi hade i landet på den tiden.

En av de stora nyheterna det året, FX Exterminator

När man ser alla dessa gamla foto ifrån träffarna förr om tiden, jag har ända från Axsor Cup 99 och framåt, så kan man klart se att hobby har utvecklats. För 10 år sedan så körde nästan alla gamla fjädervapen och PCP var mycket udda undantag, att någon sedan skulle äga 2 st PCP var nästan okänt. Idag dominerar PCP stort och många har ett flertal, inte sällan en för varje tävlingsgren.

JSB Ultramag

Idag (måndag) körde jag nya Ultramag i min BSA 22 Ultra och avståndet var som vanligt 30 meter med fullt stöd. Ultramag är ju systermodell till Ultrashock fast med en liten metallspets, skulle den fungera ännu bättre än godkända Ultrashock?

Den bästa tavlan..

Tja, vad ska man säga? Till sist så fick jag 5 skott att träffa en 14x14 måltavla men det var inte precis en enkel uppgift. Tavlan ovan var nummer tre och den första som fick 5 skott i rad att träffa. Helt klart så är Ultramag inte på långa vägar lika välpassade för mitt vapen som Ultrashock.

Så är det ju med diaboler och luftvapen, det som funkar i ett vapen kanske inte alls fungerar speciellt bra i ett helt annat vapen..

Beyond Ultra

Idag var det dags att pröva Ultran på riktigt långa avstånd. Först värmde jag upp på 50 meter för att sedan gå vidare på 80 meter. Ultran är ju den av mina tre luftvapen som jag misstänker har den sämsta tekniska egenprecisionen men om detta verkligen är fallet eller inte vet man ju inte förrens man har testat.

En lite udda måltavla ifrån Targetz.com

Som vanligt så sköt jag med fullt stöd och använde HN Baracudas som i genomsnitt väger 21.14 grains med kaliber 22. Vinden var mycket måttlig och växlande varför jag försökte skjuta mellan vindpustarna så gott jag kunde.

Grupperna mäter:

Grupp 1: 42 mm

Grupp 2: 27 mm

Grupp 3: 43 mm

Grupp 4: 19 mm

Genomsnittet blev: 32.75 mm

Resultatet blev alltså icke godkänt, på 50 meter så ska ett modernt PCP skjuta bättre än 25 mm på 20 skott och det gick alltså inte här. Endast en enda grupp var acceptabelt liten. Både min CZ200T och BSA Lonestar skjuter bättre än 25 mm, Lonestar skjuter med lätthet under 10 mm och klarar även måttlig vind mycket bra. CZ skjuter 15-25 mm och brukar landa runt 20 mm men klarar inte vinden lika bra av naturliga skäl.

Dags för 80 meter nu, eller hur..?

Som vanligt så gäller halva "lika-regeln", alltså här ska träffbilden ligga under 40 mm, min CZ200T har inte tidigare visat att den klarar detta, ens under stilla väder men Lonestar gör det med besked och bästa utfallet där är enormt fina 12 mm. Eftersom jag har x10 som max förstoring på kikarsiktet så går jag här på med en röd extraprislapp på måltavlan för att få ett tydligar riktmedel. Den röda prislappen har en diameter på 29 mm.

Träffbilden mäter 37 mm - godkänt

Till min stora förvåning så sköt Ultran bättre på 80 meter än på 50 meter? Är det en slump eller finns det någon vettig förklaring till fenomenet? En sak är i alla fall säker, här krävs mera skytte på både 50 och 80 meter för att utröna sanningen.

Royale 400

Sandstig in action...

Idag kom Sandstig över för att provskjuta sin splitt nya Royale. Det hela blev ganska minnesvärt så nu har jag hans bössa med mig i bagaget upp till Fagerlid på måndag...hehe

Nåväl, han gick inte helt lottlös (trots att han glömde sina nya fästen), eftersom han fick rasta min Lonestar igen och den ger alltid intryck på alla och envar..

Tack för en trevlig afton, Anders..