Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Mera om Royale..
I går så hade jag dessvärre lite bråttom när jag skrev inlägget om effekten från FX Airguns Royale och jag fick bara med siffrorna och några diagram.
Som vi kan se så ligger effekten från fabrik på runt 33 fpe och det gäller på alla exemplar utom de som går för export till USA. Importören där (AoA) anger Royalen till 36 fpe av rent marknadsföringstekniska skäl och därför skruvar FX upp effekten lite extra på dessa vapen i enlighet med importörens önskemål.
Normalt så sätter man där effekten på 38 fpe för att gardera sig mot att inte något exemplar faller under de annonserade 36 fpe som importören hävdar. En del exemplar har även legat uppe och sniffat strax över 40 fpe, vilket dess ägare entusiastiskt har rapporterat på diverse Internetforum.
Problemet med en högre effekt än vad konstruktören egentligen har tänkt sig vid ritbordet är att en del bieffekter uppstår, främst då i form av en accelererande luftförbrukning och en stigande ljudnivå.
Vid 33 fpe så kan man räkna med 50 skott inom 20 fps spridning och en del räknar 60 skott men accepterar då en lite större spridning på 30 fpe. Skjuter man däremot 38 fpe så hamnar man normalt bara på 35-40 skott, i bästa fall. Allt då räknat med 400 cc flaska. Förutom förlusten av ca 15 skott så hamnar också spridningen här runt 30 fps och ljudnivån stiger.
Shrouden på Royaleserien är till mycket stor del beroende på var längs pipan som den är monterad. Ju längre fram shrouden sitter, till en viss gräns, desto tystare skjuter vapnet - harmoni måste alltså råda där. Kruxet är emellertid att dämparen fixeras vid pipan med Loctite och kan inte utan avsevärd svårighet flyttas fram och tillbaka. Höjer man effekten så borde man alltså även flytta fram shrouden för att allt ska fungera harmoniskt. Gör man inte detta så ökar skottljudet.
Vapen med den stora 500 cc flaskan får automatiskt sin shroud framflyttad för att flaskan ska passa och dessa vapen klarar följdaktligen av att dämpa den högre effekten effektivare. Varför då inte sätta shrouden långt fram med en gång, vid tillverkningen? Jo, som jag förstår saken så finns det ett par nackdelar även med detta. Dels så ser det hela rätt så konstigt ut, samtidigt som vapnets totallängd rakar iväg, dels så stämmer inte effekten om vapnet ställs ner (ex för UK) till marknader med lägre effekt, då blir ljudnivån åter igen högre.
Lagom är alltså bäst.
Som jag ser saken så är fabriksinställningen helt perfekt. Här har jag 50 skott inom 20 fps spridning och de ger nästan exakt 45 joule, vilket är gränsen för exempelvis våra tävlingar. Mer effekt än 45 joule behöver man helt enkelt inte ur ett vapen med kaliber 22. Krävs mera effekt, exempelvis för jakt, så är man IMHO mera betjänt av att gå upp i kaliber snarare än att gå upp i effekt. Då får man en större tvärsnittsarea (större hål i målet) samt en bättre (högre) BC vilket ger en stabilare färd igenom lufthavet och mindre känslighet för yttre förhållanden som vind och nederbörd. Det ska bli mycket spännande att få förmånen att testa Royale med kaliber 25 och nu har jag ju färska referensramar i form av den Royale 400 som jag dagligdags skjuter med nuförtiden.
I övrigt så har Royalen fungerat klanderfritt. De positiva saker som jag har upptäckt är att fyllsystemet med Royalens Fosterkoppling är oerhört smidigt och effektivt. Slående är också vilket skillnad det är i komponentskvalité mellan Fosterkopplingen på detta vapen och motsvarigheten hos Crosman Discovery, som också tillämpar samma princip. Alla gånger att jag föredrar den här typen av Fosterkoppling framför FXs gamla traditionella O-ringslåsning. Förhoppningsvis så kommer den här positiva känslan att finnas kvar även när vapnet åldras och allt börjar bli smutsigt (läs, dammigt) och slitet (glapp av användning).
En av de mindre trevliga överraskningarna är påminnelsen om hur mycket luft dessa PCP med hög effekt slukar. Därtill så är detta faktum något som man lätt missar att tänka på när man har en så stor flaska på själva vapnet. Rätt som det är så är dykflaskan tom och en påfyllning nödvändig.
Enligt Chairgun så får man 24 överfyllningar och därmed 1200 skott räknat på 400 cc tub, 220 Bar starttryck, 160 Bar stopptryck samt 8 liters flaska med 100 cm slang. Luftkostnaden per 500 skott blir då 31.25 kr (räknat på fyllning á 75 kr).
Samma kalkyl för min CZ200T ger 114 överfyllningar och därmed 7980 skott räknat på 122 cc tub, 170 Bar starttryck, 100 Bar stopptryck samt 8 liters flaska med adapterfyllning. Luftkostnaden per 500 skott blir då 4.70 kr.
Värstigen är emellertid Lonestar som ger 42 överfyllningar och 630 skott räknat på 152 cc tub, 235 Bar startryck, 170 Bar stopptryck samt 8 liters flaska med 100 cm slang. Luftkostnaden för 500 skott blir då 59.52 kr.
Vill man roa sig med mer kalkyler så erbjuder även Chairgun en beräkning av TKOF (teoretisk dödande effekt på levande mål). Sätter man målavståndet till 40 meter så får man följande värden för dessa tre vapen:
.177 CZ200T (600 fps, 5.86 fpe, 7.33 gn, 0.020 BC) = 0.087
.22 Royale (915 fps, 33.70 fpe, 18.13 gn, 0.028 BC) = 0.437
.25 Lonestar (815 fps, 45.59 fpe, 30.90 gn, 0.040 BC) = 0.795
Man kan alltså se att kaliberstorleken har ett stort genomslag (höhö) även i beräkningarna. Trots att Royale har 73 % av Lonestars effekt så besitter den bara 55 % av den teoretiskt sett dödande förmågan. På samma sätt så har CZ bara 17 % av Royales effekt men ändå 20 % av dess dödande förmåga. I ett sådant perspektiv så framstår kaliber 22 som relativt oekonomisk.
Det ska, som sagt - bli mycket intressant att studera kaliber 25 Royale...
Udda marknadsföring
Den här handlaren gillar att sälja luftvapen, om det bara inte är BSA:
Power !!
Projektilbanan för Royale
Så, igår avhandlade vi precisionen hos Royale med JSB Heavy och idag så blir det dags att kolla lite på effekten. Först av allt så ska vi börja med att väga diabolerna för att se vad de egentligen väger.
Först så vägde jag 10 st diaboler en och en för att slutligen väga 10 st och dela med antalet för att få fram ett medel. Genomsnittet av dessa två värden blev det som jag använder i min energikalkyl.
18.08
18.16
18.24
18.10
18.16
18.14
18.22
18.24
18.24
18.26
Genomsnitt av ovanstående: 18.18 grains.
Genomsnitt av andra kollektivt vägda: 18.11 grains.
Totalt genomsnitt: 18.15 grains.
Dags då för själva mätningen, allt mätt med ProChrony Beta och med JSB Heavy som ovan. Alla värden redovisade som fps:
904, 15, 13, 17, 22, 08, 08, 17, 22, 19
917, 07, 13, 16, 12, 16, 17, 23, 20, 19
913, 19, 19, 18, 22, 21, 15, 20, 14, 21
918, 21, 16, 18, 16, 19, 16, 12, 13, 13
916, 14, 12, 11, 10, 11, 12, 09, 13, 07
Högsta värde: 923 fps - 281.33 mps = 46.56 joule
Lägsta värde: 904 fps - 275.54 mps = 44.66 joule
Genomsnitt: 915 fps - 278.80 mps = 45.76 joule
Spridning: 19 fps = 5.71 mps - 2.08 %
Resultatet av mätningen i form av en graf..
JSB Heavy 18.10
Idag så var det då dags för en av storfavoriterna nämligen JSB Heavy. Detta är sannolikt den diabol som jag har absolut högst förväntningar på inför precisionstestera. Som vanligt så skjuter jag över 50 meter uppmätt avstånd med fullt stöd. Vädret var inte vindstilla men näst intill, dock så regnade det kraftfullt.
På grund av detta så fick jag plasta in mina måltavlor med en laminatmaskin varpå de inte ser ut som vanligt. Likaså hade jag ingen penna som jag kan skriva på laminaten med utan sifforna redovisas separat i den ordning som motsvarar träffbilderna på måltavlan.
De första 45 skotten.
25
20
16
21
15
15
19
20
13
Genomsnitt: 18.22 mm.
Återstående 45 skott.
11
13
17
10
15
15
23
23
13
Genomsnitt: 15.55 mm.
Efter de första 45 skotten så fyllde jag om vapnet för nästkommande 45 skott och det totala genomsnittet på 90 skott i rak följd - alla skott räknade - blev alltså 16.89 mm. Detta är klart bättre än Smoothtwist Pellets som jag testade sist.
I övrigt så känner jag mig nöjd, alla diaboler var magasinmatade och tagna direkt ur burken utan sortering, tvätt eller smörjning. Okulärt avvikande diaboler (böjda kjolar etc) var emellertid bortvalda. Rent spontant så känner jag att 14.00 mm för 45 skott i rak följd inte är omöjligt om man laddar diabolerna en efter en och väger fram optimal vikt. Med därtill lite bättre väderlek dessutom så...
Ner till Lonestars nivå om 12-13 mm så kommer jag sannolikt inte, för detta så tror jag att det krävs kaliber 25. Bara att få 45 skott i rak följd under 15 mm är svårt och varje millimeter nedåt i genomsnitt är avsevärt svårare än vad man lätt tror. Det är mycket som måste samspela helt perfekt för att allt ska stämma och perfekta resultat levereras. Många skott (45 skott eller mer) berättar dock tydligt vad ett vapen kan prestera. Alla kan ju, som bekant, få till bra träffbilder på några träffbilder i följd men 9 stycken i rak följd skiljer tydligt agnarna från vetet. Med bättre väder så ska jag även testa 80 meter men först av allt så kommer jag att sammanställa resulteten från kronografen och dessa resultat var riktigt spännande faktiskt...
Säsongen 2011
Jag har fått lite frågor på hur jag ser på de olika trådar på våra två forum som handlar om våra tävlingar och alla olika åsikter inför säsongen 2011 så jag tar väl o lättar lite på trycket i den här frågan, jag också...
Klasser:
Jag är helt nöjd med nuvarande upplägg; 10J/10J+ PCP resp fjäder, Öppna riktmedel samt Junior. Fungerar fint och fyller upp dagen bra.
Vapenreglemente
Självklart så ska man endast delta i de icke licensfria klasserna enbart om man har licens för det vapen man avser att använda. Licenskontroll innan tävling är och kommer att bli ett måste! Det finns ingen seriös vapentävlingsform oavsett vapen överhuvudtaget som inte har detta idag. En extra bonus blir det faktum att man också stimulerar deltagarna att faktiskt skaffa licenser för sina vapen, något som många tyvärr underlåter av ren slapphet.
Min personliga åsikt är att rekyl eller semirekylfria fjädervapen ska gå ihop med PCP men för mig så är det ingen viktig eller bärande fråga, på samma sätt som licenskraven ovan. Det är alltså inte viktigt för vår tävlingsforms framtid i vilken klass som vilka fjädervapen anses höra hemma.
Ett vapen som går i annan klass bör kunna användas även i Öppna riktmedel och/eller Junior.
Liggande skytte ska vi ta bort, annars som nu med att ingen rumpa får vidröra marken. Jag är positiv till att tillåta terrängstöd (stenar, träd, grenar etc) inom ramen för övriga regler. Sittkuddar behövs inte, de har man på stolarna hemma.
Score skrivs av en skjutledare som går med varje grupp utan att tävla själv, alltså en förtroendepost för någon som är ansvarig ifrån den arrangerande klubben. Precis som vid övriga vapentypers skyttetävlingar.
Priser
Frågan om dyra priser som inte lottas ut. Tja, där avgör ju sponsorn. Önskar vi sponsring så får vi rätta oss efter sponsorn, annars väljer vi en annan sponsor eller minskar prisbordet. Jag ser inte detta som något stort problem.
Tävlingslängd
Jag tycker att nuvarande system med 20 skott och 40 poäng är lagom, då hinner man också gå flera klasser. Avstånden är lagom, för långa avstånd gör att slumpen spelar in för mycket.
Medlemskap
Frågan om obligatoriskt klubbmedlemskap för att delta i tävlingar. Tja, jag är nog mera positiv till idén att man har en särbetalning med olika startavgifter beroende på om man är medlem eller inte.
Jag är själv inte medlem i någon klubb och anledningen till detta är att jag tycker att det är för långt att åka. Dessvärre så ser jag inget skäl att färdas 12 mil med tillhörande kostnader i tid och pengar bara för att göra exakt samma sak som jag kan göra här hemma, utan omak och kostnader. Vill jag umgås med andra så gör jag det via Internetforum och vill jag skjuta så har jag alla faciliteter som jag behöver hemma i min egen trädgård, där kan jag dessutom komplettera med 22 LR om jag så önskar.
Däremot så är jag positiv till att stöja en klubb eftersom jag tycker att klubbarna gör ett bra arbete och förtjänar support för detta. Jag har faktiskt försökt bli medlem ett par gånger i Onsala LGK, men med klent resultat, bara för att stödja klubben både ekonomiskt och med min numerär.
Första gången jag tänkte tanken så satt jag och frotterade mig tillsammans med en snuvig Nisse i hans husvagn. Då fick jag tipset att satsa på medlemskap det kommande året istället, detta eftersom Onsala LVG tillämpar ett kronologiskt medlemskapsår istället för rullande 12 månader.
Året därpå så satt jag ånyo i samma husvagn med en likaledes krasslig Nisse och fick samma råd igen. Jag försökte förhöra mig lite om klubben medan jag satt där och blev då upplyst om att man hade "någonstans runt 50 medlemmar" samt att "ekonomin förmodligen var god".
Slutsatsen som jag drog den gången var att ett stödmedlemskap kanske inte var direkt livsviktigt för klubben då man föreföll vara nöjd med nuvarande mängd medlemmar samt de intäkter som dessa genererade. Var man däremot saknade var engagerade medlemmar som var villiga att grovarbeta lite och faktiskt dyka upp på arbetsdagar och liknande.
Det, som jag tolkade saken, måttliga intresset för nya medlemmar, samt att jag själv inte hade något direkt behov av ett medlemskap (läs; få ut en licens) gjorde i kombination med att man indirekt stöder SJF med sina pengar i ett medlemskap att jag förhöll mig avvaktande och inte låg på mera i frågan.
Därmed så är det inte sagt att jag helt har uteslutit ett medlemskap i framtiden.
AGS 3-12/44 Ao
Stort sikte till en liten bössa...
På grund av Royalens ankomst så har det inträffat en ordentligt omflyttande på kikarsikten och vapen i min arsenal. Royalen fick äran att bära mitt toppsikte, Leupolden, medan CZ200T som blev av med densamma behövde ett nytt sikte.
Valet föll då på det Tasco Varmint I 2.5-10/40 Ao som satt monterat på Ultran. Detta eftersom det fysiskt lilla vapnet 200 passade bäst med det näst minsta kikarsikte som jag äger. För Lonestar sker det ingen förändring, den stora kanonen får behålla sitt Tasco Varmint II 6-18/40 Ao som den har haft ända sedan den kom i min ägo. Återstår gör då Ultran som plötsligt hamnade helt utan sikte.
Lite groteskt men också lite fräckt..
Lösningen blev ett nytt sikte för det vapnet och valet visade sig falla på ett AGS 3-12/44 med parallaxjustering via sidohjul. Ett ganska så fysiskt stort sikte med 30 mm tub och en totallängd (utan sunshade) på över 25 cm, nästan lika långt som vapnets pipa (12 tum). Totalvikten hamnade på 497 gram, utan shade & flipps.
Close call..
Eftersom tuben var 30 mm så krävdes det nya fästen och valet föll denna gång på Sportsmatch Medium ifrån Hurricane, Vittsjö. Jag hade räknat ut att de borde passa precis exakt i höjdled och det gjorde det - just precis exakt.
Precis så att man kan fälla upp flipsen utan att nudda pipan..
En stor fördel med det tunga siktet är att balansen blir mera framtung vilket jag tror är en stor fördel på Ultran. Maken till svårskjutet PCP vid frihandsskytte finns liksom bara inte. Har man däremot stöd, helst fullt stöd, så skjuter vapnet totalt klockrent i precisionshänseende, åtminstonde ut till 40-45 meter.
Adjustable Triggerunit by Rowan Engineering.
Det ska bli mycket spännande att se om det nya siktet kommer att göra vapnet mera stabilt och lättskjutet till nästa års tävlingar. Siktet kommer för övrigt komplett med sunshade och flipps av vettig kvalité men saknar stort sidewheel som man emellertid kan köpa som tillbehör (á ca 500 kr). Hur jag ska göra med detta återstår att se men en ny spiritlevel kommer det i alla fall att bli.
Fingerjusterbara Turrets..
Riktmedlet i siktet är MilDot men tack och lov väldigt tunna sådan och inte alls så grova som hos Tascosiktena - mycket trevligt. Själva justeringen är 1/8 så det blir en massa klickande upp och ner men i gengäld så kan det ibland bli lättare att justera in riktbilden helt perfekt under vissa omständigheter.
På det hela talat så ska det bli riktigt roligt och intressant att pröva detta kikarsikte. Prislappen är för övrigt £160 + frakt om det köps från England.
Stort, som sagt..
En längre slang
Min vapenkammare
Jag har länge retat mig på att slangarna till fyllkitten är för korta och speciellt störande är detta när man har vapnen ställda i ställ eller i vapenskåpet och man ska försöka få slangen att räcka ifrån dykarflaskan till vapnet utan att behöva flytta runt den tunga och skrymmande flaskan.
Vanligtvis så är slangarna bara 50 cm vilket är opraktiskt kort.
Som tillval så finns möjlighet att få tag på dubbelt så långa slangar, alltså sådana som är 100 cm långa och detta ger en helt annan bekvämlighet.
Den långa slangen på 100 cm monterad.
Det finns två saker som är värda att tänka på när man gör ett sådant inköp:
1. Slangens volym ökar från 0.005 liter till 0.010 liter
2. De långa slangarna är vanligtvis hane/hane
I det första fallet så slösar man alltså ut dubbelt så mycket luft varje gång man fyller sitt vapen. Det blir därför minst oekonomiskt att fylla sällan och alltså ha en stor tub på sitt vapen.
I det andra fallet så brukar slangarna till fyllkit normalt vara hane/hona vilket gör att man måste skaffa en dubbelhona för den ena ändan. Min nippel till BSA (Lonestar/Ultra) har en hane och kräver därför dubbelhonan för att fungera. Nippeln till FX Royale kommer med en listig inbyggd dubbelhona som kan skruvas loss så där är det inget problem oavsett hur slangen till fyllkittet är utrustad.
Jag har nu under några veckor prövat att ha lång slang på mitt fyllkit och använt det till diverse vapen och mitt personliga intryck hittils är att man tjänar mer än vad man förlorar på det. Med andra ord så är det mycket bekvämt.
Nu återstår bara att skaffa snabbkopplingar mellan de olika nipplarna så att man slipper skruva loss dem varje gång man vill fylla ett annat vapen men detta får bli ett helt annat blogginlägg en helt annan dag.
FX Airguns Royale 200
Helt nya instegsmodellen i Royale-familjen
Så har den nu äntligen kommit till produktion, instegsmodellen i Royalefamiljen och den kanske absolut mest prisvärda modellen ibland FXs toppsortiment.
Jämfört med systermodellerna Royale 400 och Royale 500 så saknar Royale 200 den stora karaktäristiska flaskan under pipan utan har istället en vanlig smal 180 cc Cyclonetub. Eftersom tuben är smalare och avsevärt billigare än de stora flaskorna så blir vapnet också billigare ut till kund samtidigt som modellen alltid levereras tillsammans med en Independence-shroud som standard.
Bortser man ifrån shroud, den nya syntetstocken samt tuben så är resten av vapnet till 100 procent en vanlig Royale. Vi har en shroud motsvarande Indpendence och ni som har hört denna vet exakt hur bra dessa nya shrouds fungerar liksom quick-fill för luften och en påkostad manometer.
Den absolut intressantaste delen av mixen är förutom ett nättare och smidigare vapen att prisbilden kommer att bli mycket spännande - FX räknar med att Royale 200 ut till kund kommer att kosta ungefär samma pengar som en FX Cyclone med syntetstock. Räknar vi lite raskt så betyder det att vi kommer fram till ungefär följande summor, lånade ifrån Hurricanes hemsida:
Royale 400 syntet: 7695 kr
Royale 400 valnöt: 8995 kr
Cyclone syntet: 6795 kr
Typhoon T12 Whisper: 5995 kr
Royale 200 syntet: 6995 kr (uppskattad gissning)
Det blir onekligen en överhängande risk för kanibalism inom FX svällande sortiment av modeller och versioner. Royale 200 kommer troligtvis att kosta en tusenlapp upp mot T12 Whisper och för detta så får man framförallt ett bättre block med en klart smidigare repetering samt en annan stock. Jämför man mot Cyclone så får man en riktigt effektiv shroud och 12-skotts (dock dyrare) magasin, liksom smidigare repetering och möjlighet till kaliber 25. I gengäld så förlorar man fartomställaren samt möjligheten till ett rent vänstervapen. Royale 200 får en liksidig ambi-stock men inte med repetering på vänster sida. Prisskillnaden handlar om ett par hundralappar om det överhuvudtaget blir någon skillnad alls.
Closeup på pistolgreppet och varbygeln som är avsevärt snyggare än Typhoon..
Kollar man sedan vidare inom Royale-familjen så sparar man 700-1000 kr och får en ännu bättre ljuddämpning, dock så förlorar man minst 200 cc med luftkapacitet. Onekligen ett delikat val. Notera dock att bilderna föreställer inte Royale 200 utan Royale Elite 200 och prisskillnaden mellan Elite och Standard hos Royale vet jag inget om. Där kan det handla om ett tillvalspåslag även att Eliteversionerna inte innehåller ett löst (o dyrt) magasin.