Övning ger färdighet

En bra sats denna gång..

Idag har jag mixat till en fin sats med gelatin. Till skillnad emot sist så har jag lärt mig mängderna bättre liksom temperaturerna så nu blev blocket helt transparant och fritt från inneslutningar, tidigare beroende på  en ofullständig utlösning av pulvret i vattnet.

I morgon så blir det dags att fundera lite över vilka diaboler som jag ska använda och det ska bli mycket spännande att se hur 7 joule fungerar.

Några synpunkter/önskemål på diabolsorter och avstånd?

The never ending story...

Så var det dags för ännu ett varv i resonemangen runt de tuber som vi använder till våra PCP-vapen. På LuftvapenInfo så går det just nu en tråd fram och tillbaka om tuber, dess olika material, Hatsan och lite av varje.

Här kommer min syn på saken och jag ska för enkelhetens skull försöka hålla mig till så enkla och logiska resonemang som möjligt utan gissningar och overifierade utsagor eftersom många människor förefaller vara närmast allergiska mot sådana.

Oavsett material så ska tuberna klara av två saker, de ska klara korrosion och de ska klara att hålla ett så högt tryck som möjligt utan att skadas.

För att klara korrosion så krävs det antingen att materialet är korrosionsbeständigt (aluminium, rostfritt) eller av en mycket hög stålkvalité (som en dykarflaska). En annan lösning är att tuben matas med så ren luft som möjligt (från dykarflaska istället för handpump) samtidigt som den hålls under regelbunden uppsikt över hur en eventuell korrosion förlöper.

Om detta tror jag att vi alla kan enas.

Börjar vi med materialet stål så finns detta i en lång rad olika materialklasser och kvalitetsnivåer, liksom att stål även kan förekomma i olika tjocklekar när det används till konstruktionen av en tub. Om man ska använda kärl av stål så önskar åtminstonde jag att kvalitén är hög och att godset är grovt. Detta bör med rimlig logik ge en större marginal mot korrosion och sträckningar.

Kollar man sedan på Hatsan så använder den tillverkaren vanliga enkla hydraulrör av stål som man tillverkar själv. Den beräknade tillverkningskostnaden är ca 50 kr per enhet och utpriset till kund inklusive moms är 795 kr. Hatsan garanterar enligt egen utsago att rören klarar 300 Bars tryck, sannolikt utan problem.

Hatsan har inga rekomendationer om sina tuber i fråga om service/livslängd.

FX Airguns köper in ett färdigt kärl ifrån en tillverkare i England som heter Luxifer. Detta gör även andra tillverkare, exempelvis Theoben. Nettopriset för en vapentillverkare är ca 500 kr per enhet och utpriset till kund inklusive moms är ca 2500 kr. Luxifer provtrycker sina kärl regelbundet (stickprover) med 900 Bar, varpå de brister och börjar läcka.

FX Airguns tuber är märkta med datum för tillverkningen, inga övriga rekomendationer om service/livslängd.

Weihrauch har kärl som tillverkas av en underleverantör och materialet är rostfritt (rosttrögt) stål. Kärlen provtrycks regelbundet (stickprover) med 450 Bar, sannolikt utan problem. Nettopriset är ca 350 kr för en vapentillverkare och utpriset till kund är ungefär 1900 kr inklusive moms.

Weihrauch fastslår att deras kärl ska användas maximalt under 10 års tid, därefter så ska den ovillkorligen kasseras och ersättas med en ny. Kärlen bör inspekteras visuellt vartannat år.

Detta är vad vi VET, sedan kan man ju spekulera fram och tillbaka om alla möjliga och omöjliga infallsvinklar runt detta. Jag tänker inte göra detta utan konstaterar att det finns lite olika kostnadsbilder på kärlen och lite olika materialval.

Utifrån detta så får läsaren själv dra en slutsats (gissning) vilken tillverkare som saluför de säkraste tuberna, exempelvis av HW eller Hatsan här ovan.

Hur stor är risken att något händer då? Det vet vi inte. Många orerar dock över saken på diverse forum och man kan ofta höra utsagor i stil med att man minsann aldrig har hört talas om någon tub som har erupterat vid korrekt användning eller att den enskilda tuben har uppvisat några tecken på rost osv.

Detta är naturligtvis helt sant i sak. Själv ser jag på detta ungefär på följande sätt; jag känner ingen människa som har blivit träffad av blixten, detta trots att jag känner mängder med människor och att jag faktiskt vet om att det dör minst en människa av ett direkt blixtnedslag varje år här i Sverige.

Betyder det då att jag utan betänkligheter skulle kunna tänka mig att springa runt på åkern med ett järnspett i högsta hugg under ett dundrande åskväder?

Knappast.

Sannolikheten att jag skulle drabbas är ens med sådana tillspetsade omständigheter utomordentligt liten, nästan obefintlig, men jag tänker ändå inte göra det oavsett vilket.

Det är nämligen så att konsekvenserna OM det inträffar blir av en så omfattande magnitud att jag lägger sannolikhetsberäkningen åt sidan och avstår.

Jag har PCP med ståltub och detta oroar mig, i synnerhet eftersom jag vet att mitt ena BSA har en äldre konstruktion som numera är ersatt mot en som stoppar korrosion bättre. Där finns alltså ett indirekt erkännande ifrån tillverkaren om ett tänkbart problem. Hur ska jag då agera? Med sunt förnuft.

Eftersom jag kör mina vapen på den renaste tänkbara luften, ifrån en dykarflaska fylld hos Räddningstjänsten, så tänker jag agera med mitt vapen på precis samma sätt som med min dykarflaska. Jag tänker inspektera den noga efter 5 års tjänst och ser den bra ut där så får den tjänstgöra ytterligare 5 år - därefter ersätter jag tuben med en ny. Hade jag haft en handpump så hade jag inspekterat den oftare, kanske varje eller vartannat år och ersatt den tidigare än efter ett decennium.

Mera 200

En 200 är vad man gör den till...

Idag så har inte mindre än två entusiaster också införskaffat varsin 200. Dels Marhol på Airgun men även Zocoloco, som är Moderator på norska AirGunWorld.

För Marhol så föll valet på en helt ny S200 under Air Arms varumärke medan Zocoloco valde en begagnad CZ200T som tydligen ägdes av Egon tidigare(?).

Marhols bössa förefaller vara en 10J-version av den vanliga brittiska 16J modellen som utgör en riktigt storsäljare i England medan Zocolocos är en rejält modifierad 16J som har utrustats med tub från BSA, regulator från Simon samt ett CZ 5-skotts manuellt magasinsystem.

Trådar med foton på vapnen finns på respektive forum.

Kul att se fler entusiaster som har fallit för den här trevliga lilla tingesten.

Dagens Upload

En enkel och anspråkslös basbössa som duger för de flesta ändamål om man nödvändigtvis inte vill ha en pipspännare. Är mekanismen bara korrekt justerad så har man ett välskjutande och trevligt vapen för rätt så små pengar.

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/HW57-1.jpg

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/HW57-2.jpg

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/HW57-3.jpg

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/HW57-4.jpg

Facebook

En skärmdump på BARs Facebook-sida  

Facebook har på gott och ont blivit ett stort fenomen som inbegriper i princip alla människor, oavsett ålder, hemvist eller kulturell bakgrund. Just nu så finns det svindlande en halv miljard medlemmar, alltså en medlem för 14 invånare på hela jorden! Nationellt sett så är hälften av alla svenska medborgare med.

Den stora fördelen med Facebook är naturligtvis tillgängligheten. På 2010-talet så har vi aldrig långt bort till en dator och de flesta av oss äger idag mobiltelefoner som gör det möjligt för oss att ständigt vara uppkopplade var vi än befinner oss.

Jag har själv kommit på mig med att kolla in på Facebook när jag sitter i min gaffeltruck på jobbet och väntar in en slö chaufför och då kan jag exempelvis se att Lloyd på BAR samtidigt sitter i kassan på Blackpool Air Rifles och slösurfar Facebook samtidigt som han väntar på nästa kund att betjäna. Som gjort för att slänga några meningar fram och tillbaka till varann.

De riktigt stora entusiastsidorna för exempelvis oss som gillar luftvapen har en enorm hastighet, så fort en nyhet läggs ut online på en sådan sida så sprids informationen sekundsnabbt över hela världen, till gagn för likasinnade.

Just storleken och det faktum att alla är med gör att Facebook blir ett perfekt kompliment till luftvapenforum. Facebook har också fördelen (nackdelen?) att man aldrig kan banna ute en deltagare. Så fort någon är med och kan haka upp övriga gruppmedlemmar som sina privata vänner så har man säkrat det sociala kontaktnätet inför framtiden helt oavsett om gruppen ens finns kvar framöver eller inte. Kommunikationen är alltså omöjlig att centralt kontrollera.

De enda som avgör om kommunikation ska existera är just de parter som väljer att kommunicera. Själva arenan som sådan är egentligen inte intressant.

Så, använd Facebook, det är ett fantastisk redskap. Sök upp dina vänner från diverse luftvapenforum och lär känna människorna bakom deras username. Skapa ett eget socialt nätverk med de entusiaster som du tycker hjälper dig att utveckla  din egen del av hobbyn. Möjligheterna är helt enkelt gränslösa.

Dagens Upload

Temat för dagen är en brittisk klassiker och den här gången handlar det om den första varianten i en lång och populär serie som gott och väl överlevde sig självt..

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/BSA20MkI20Airsporter20Rifle.jpg

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/BSA20MkI20Airsporter20Rifle1.jpg

Ett halvt tusen..

Då har jag producerat de första 500 stycken inläggen i bloggen Airpang och detta tog lite drygt 11 månader vilket ger knappa 2 inlägg varje dag. Förutom dessa inlägg så har jag även erhållit 1322 st kommentarer på inläggen och därtill bygsamma 24 stycken gästboksinlägg. Antalet frågor är 40 st men frågefunktionen är en add-on som inte fanns med från början.

Jag har även kört 14 st omröstningar om diverse saker och jag lade faktiskt upp en helt ny omröstning så sent som igår men trots 150 st unika besökare idag så har inte en enda uppmärksammat den nya omröstningen?!

Antingen så ändrar jag omröstningar på tok för sällan eller så har omröstningsrutan en väldigt diskret placering.

Bilder är något som fyller ut bloggen och antalet foto uppgår till 875 st, något som faktiskt står för större delen av bloggens databas.

Det jag funderar över nu är bloggens framtida öde, ska den rulla på som hittils eller finns det förslag på någon annan slags utveckling?

Hör gärna av er med era synpunkter.

Den nya lagen i Nya Zeeland

Tyvärr så fick jag fel format på lagtexten vilket innebar att den i bloggen blev i princip helt oläsbar. Jag ber om ursäkt för detta och bifogar istället en hel scan på texten som en separat länk.

Länk:

http://i64.photobucket.com/albums/h194/airgunse/PreChargedAirRifleRequreFAL001.jpg