Jim Chapman på jakt..

Idag så fortsätter andra delen av Jim Chapmans test av Royale 500 hos American Airgunner. Hans nya bössa tillät honom att lägga skott bortom 150 yards på präriehundar. Den typen av avstånd mot levande mål kräver sannerligen en hög teknisk egenprecision och därtill rejält med kraft så att dessa förhållandevis stora djur verkligen faller pålitligt.

"If you are looking for an outstanding hunting gun that will be a standout performer in the field, you should take a look at this one."

I övrigt så hade Jim för en gångs skull ingenting alls att klaga på. Visst önskade han rembyglar redan ifrån fabriken, något som jag själv har påpekat för Fredrik otaliga gånger, likaså tyckte han att magasinen var lite fippliga att hantera.

http://www.americanairgunhunter.com/kswithjamie.html

Hårt som ben II

Så var det dags att pröva hur mycket kobenet står emot en Exterminator, avståndet blev dock blott 25 meter istället för annonserade 30 meter men detta var mest av rent praktiska skäl.

Här kommer en kort video om utfallet:

Resultatet

Som synes så var utfallet egentligen inget av de som jag gissade under gårdagen. Diabolen deflekterade inte utan laddade av all anslagsenergi till målet. Däremot så slog den inte igenom varken den ena eller andra sidan av benet. Utfallet blev istället sådant att benet splittrades i mängder av delar och de två största delarna visade tydligt att benet helt enkelt klövs.

De tre största delarna som återstod, dussintals små fragment oräknade..  

Jag undrar vad som hade hänt om man hade träffat ett större bestående benområde, exempelvis ett bogben eller en skalle, ifrån exempelvis ett rådjur? Oavsett vilket så är en sak säker, den här typen av vapen är definitivt inga leksaker och bör behandlas med samma respekt och säkerhetsmarginaler som exempelvis kaliber 22 LR.

Här syns träffpunkten tydligt..

Bara underbar

Hemmabyggen. Nog har ni sett dem på olika forum under årens gång. Ofta så är de måttligt imponerande, handlar det inte om ombyggda standardvapen så är det ofta frågan om CRC-frästa prylar i stålgrå finish, inte sällan riktigt grovyxade.

Sedan så finns det fåtaliga undantag, bevis på vad skicklighet kan prestera när det finns en riktigt duktig och kompetent yrkesman bakom. Här har vi ett lysande exempel på detta, ett av de absolut mest imponerande hemmabyggen som jag någonsin har sett. Endast den friflytande pipan är skapad av en konventionell tillverkare, i detta fall en 24 tum lång pipa i kaliber 22 från BSA.

Allt annat, precis allt annat - förutom oringar och vissa skruvar, är skapat i källaren hos Chris Buxton. Bygget har tagit i princip all fritid under ett kalenderår.

Behållaren rymmer 120 cc och är även den hemmatillverkad, en av de svåraste delarna att skapa enligt upphovsmannen. Bössan skjuter utmärkt och träffbilder under 20 mm på 45 meter är inga problem, med kikarsikte monterat.

Hårt som ben..

   Träffpunken kommer där jag har markerat med en röd cirkel

Nu var det längesedan jag sköt sönder något så idag tänkte jag satsa på ett ben, till sorg för många av mina belackare så blir det dock inte något av mina egna ben utan benet av en ko får tjänstgöra som stand in.

Ett tuggben alltså, för hund, med en grovlek på 8 mm där träffen ska ta, halvvägs ner (upp?) på detsamma. Avståndet blir uppmätta 30 meter och benet ska stå emot ett solitt objekt, det kan alltså inte flytta sig av anslagsenergin. En viktig detalj i sammanhanget. Weapon of Choice blir min FX Airguns Elite, detta eftersom jag själv är nyfiken på exakt hur kraftfull den är i praktiken med lite drygt 65 joule. Ammunitionen kommer att bli 30.00 gn Exterminator.

Frågan är om den kommer att slå igenom första väggen, eller bara deflekteras? Om den slår igenom, kommer den då att orka slå igenom även den andra väggen, allså rakt igenom hela benet som sådant? Eller komma diabolen att defragmenteras till splitter så att anslagsenergin förintar själva diabolen, snarare än målbenet.

Detta ska bli kul och intressant att testa...

Dagens Upload

Idag ska vi kolla på en av de absolut mest seglivade och populära modellerna av marknadens alla PCP. Detta vapen är som modell räknat inte sällan äldre än många av dagens skyttar, en prestation i en vapengrupp som egentligen fick sitt stora genombrott först på 2000-talet.

Den här artikeln är över 10 år gammal och artikelförfattaren påtalar lite fint på flera ställen att konstruktionen ÄR ganska ålderstigen och då är det som sagt mer en ett decennium sedan den gick i tryck. Ändå lyckas man fortfarande saluföra i princip samma vapen, bara detta är en riktigt bedrift.

Men varför inte? Tvärtom vad många tror så gillar jag den skarpt, mer brittisk än detta blir inget annat PCP, that´s for sure..

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2002.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2003.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2004.jpg

HN Baracuda

  Tungviktaren nummer 1

Dagens diabol är farfar till alla moderna överviktiga diaboler som marknaden ständigt berikas med. Rötterna till HNs berömda Baracuda går hand i hand med Weihrauchs legendariska Barakudagevär som gav otroliga prestanda för sin tid tack vare en udda form av överladdning - Eter!

Under långa tider så var det egentligen bara Baracudan som fanns, om man av någon anledning behövde en supertung diabol för att kunna tämja de mest potenta av marknadens fjädervapen och den här diabolen har ju fått sin rättmätiga comeback de senaste tjugo åren då PCP har etablerat sig som tidens luftvapen.

  Hög kvalité och fin finish...

Med en angiven vikt på 30.90 grains så har Baracuda ett gott rykte för att fungera bra hos PCP och i synnerhet BSAs sådana. Frågan är då hur bra resultat man kan förvänta sig ur min FX Airguns Elite? Vi börjar med vågen:

1. 30.80

2. 30.80

3. 30.76

4. 30.58

5. 30.60

6. 30.74

7. 30.84

8. 30.68

9. 30.50

10. 30.62

Genomsnitt av 10 andra diaboler blev: 30.63 gn

Som synes något lättare överlag än de uppgivna värdena, variationer var dock rimlig med tanke på viktklassen. Frågan är bara hur det kommer att se ut i kronografen, där Baracuda annars är en stor favorit på grund av sin höga vikt.

1. 847

2. 858

3. 856

4. 857

5. 845

6. 847

7. 862

8. 860

9. 848

10. 849

Genomsnittet blev: 853 fps eller 260 mps.

Effekten hos den här diabolen (genomsnitt vo samt genomsnitt vikt) blev 49.50 fpe eller 67.10 joule - ett högt värde. Hög diabolvikt ger ånyo utdelning i form av hög anslagsenergi och det jämna utfallet på projektilvikterna visar sig också tydligt i kronografen. Nu återstår det bara att de hur det hela faller ut i verkligheten:

   Genomsnitt: 19.44 mm

 Ett mediokert resultat just denna gång men jag vet sedan tidigare tester att Baracudan presterar bra, men ojämnt, i min Elite. Överlag så rankar jag den som diabol nummer 3 efter JSB King och Defiant Exterminator. För den som testar den nya generationens PCP ifrån FX Airguns med ST-pipor så kan den vara väl värd att pröva. Skjuter den sedan inte bra så är den perfekt för kronograftesten, det är ju alltid kul att få räkna fram lite höga energivärden...

Teds andra och sista test av Revolution

Teknikens under - eller inte...?

Dagens mobiltelefoner har en imponerade mängd olika applikationer som man kan ladda ner och som ger mobilerna olika egenskaper och förmågor. En kul tillämpning är ljudmätarna som man lätt och gratis kan ladda ner ifrån Market.

Jag har prövat två av de vanligaste och jämfört med min "riktiga" ljudmätare.

   Ljudmätaren till vänster och min HTC Legend med Sound Meter till höger..

 Båda apparna laddade jag ner på min HTC Legend och sedan justerade jag in dem mot min vanliga ljudmätare för att de hur resultatet utföll. De var överlag enkla att hantera med en pedagogisk layout för de grundläggande funktionerna.

Först ut blev "Sound Meter":

Fräck layout  

Sound Meter kännetecknas av en vacker grafik men resultatet var ganska nedslående, när jag provsköt den mot Elite så gav det ett utfall på 72 dBa. Min vanliga ljudmätare visade samtidigt 102 dBa eftersom det var ett luftskott. När jag däremot sköt med diabol så hamnade den vid 91 dBa och då visade Sound Meter blott 56 dBa..

Nästa kandidat till granskning var deciBell:

Inklusive grafiskt diagram - inte illa..

Den här såg ännu mer proffsig ut med en tidskurva som utvisade resultaten varteftersom. Lite småkul att se en topp uppstå varje gång man skjuter ett skott. Kruxet här var också att mätaren visade konstiga resultat, luftskottet gav imponerande 114 dBa medan skottet med diabol sjönk till 64 dBa.

Visst är skillnaden i ljudnivå märkbar mellan luftskott och laddat skott men knappast så stor...

Sammanfattningsvis så blev det ju ett nedslående resultat men detta kan ju bero på begränsningar hos mikrofonen hos själva telefonen. Idén som sådan var i alla fall inte dum och hade jag bara fått det att fungera bättre så....