Dagens Upload

I Dagens Upload så blir det en denna gång en personlig betraktelse. Den här artikeln är mycket betydelsefull för mig. Den publicerades ursprungligen i Airgunner Annual under början av 2000-talet och handlade om luftvapenjakt. Själv är jag ganska måttligt intresserad av att skjuta ihjäl smådjur med luftgevär, tvärtom mot vad många tror, så själva ämnet som sådant var inte det som slog an hos mig.

Det som jag tror fängslade mig var atmosfären, upplägget och den genuint brittiska känslan av luftvapen som artikeln förmedlar. Miljön, bilderna, vapenvalet och hela artikelupplägget tilltalade mig något helt kolossalt.

Detta nummer fick jag faktiskt i julklapp av min kära hustru, jag hade vid denna tid inte prenumererat på någon luftvapentidning sedan några år tillbaka och det här nummret fick in mig som prenumerant för ytterligare några år. Artikeln gav så att säga en slags nytändning i mitt intresse för just den brittiska delen av luftvapenhobbyn.

Det finns ytterligare ett par artiklar skrivna av denne Paul Turner där samtliga är precis lika välskrivna och fängslande. Tyvärr så verkar hans artikelproduktion vara ganska begränsad men de har varit oerhört inspirerande för mig och mitt eget artikelförfattande.

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2131.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2132.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2133.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2134.jpg

Framtidens samlarobjekt

Silwer satt och funderade lite på Airgun över vilka av dagens PCP som kan tänkas bli heta samlarobjekt i framtiden. Tittar man på samlarobjekt överlag så brukar de intressantaste objekten vara sådana som är tidstypiska, banbrytande eller som folk i gemen kan relatera till, antingen igenom eget ägande, önskat ägande eller dess historiska betydelse. Underligt nog så behöver inte produkten vara speciellt bra, tekniskt sett, för att slå igenom som hett samlarobjekt (jmfr Tracker).

Kollar vi på PCP så skulle jag säga att Webley Axsor 96-99 ligger bra till, vilket man faktiskt redan kan se. Den var banbrytande och tekniskt revolutionerande vilket innebar att den på sin tid hade en hög "vill ha faktor". De som inte köpte dem nya på tiden det begav sig kan mycket väl slå till tjugo år senare. Samma sak gäller i ännu högre grad för den någon senare Tarantulan på USA-marknaden.

Ibland andra tidiga PCP så har vi SuperTen, som jag dock INTE tror kommer att vara intressant, trots att den var banbrytande och tekniskt intressant. Till skillnad ifrån Axsorn så ansågs däremot S10 som tämligen apful. Där tror jag istället på ett större intresse för en Mk II Carbine, gärna med kaliber 177. I USA så tror jag att Techstar kommer att vara intressant för kommande generationer entusiaster.

Riktigt udda konstruktioner, o detta är BSA bra på, som exempelvis Spitfire och Firebird är redan intressanta för samlare, i synnerhet Firebird Twice med dubbla pipsatser.

Om det säremot inte sker någon evolution, eller mycket sparsam sådan, samtidigt som modellen ännu är i produktion så sker övergången till samlarobjekt mycket långsammare, här är Rapid-serien ifrån Theoben ett kalasexempel. Samma sak gäller även S200/S400/410 från Air Arms.

Ibland de mer udda fabrikaten i Sverige som Daystate och Titan/Falcon så tror jag att mycket faller på att de flesta inte kan relatera till dem, de var helt enkelt ovanliga i Sverige och sådeles sällan förekommande i annonser och liknande.

Hos det mest publika fabrikatet i Sverige, FX Airguns, så tror jag på en syntet Cyclone pre -05 med blank tub etc samt den samtida Ultimate, vilken jag tror blir ännu hetare då den är mer udda samtidigt som den försvann tidigare ur produktionen. Tidiga FX2000 kommer också alltid att vara attraktiva. I ett ännu längre framtida perspektiv så kommer också Revolution att ha en given plats.

MilDot hos Clearidge

  Tunna och fina Mildots hos Clearidge RM

Idag var det så dags att titta lite på själva riktmedlet i detta trevliga lilla kikarsikte. Just mitt exemplar har Mildot men man kan även beställa det med Duplex. Egentligen så är jag själv personligen ingen större vän av Mildot men detta är svårt att undvika nuförtiden och dessutom så är det ju faktiskt ganska praktiskt just hos luftvapen och andra vapentyper som lider av en mindre flack projektilbana.

Till att börja med så ska vi kolla lite hur bilden i siktet uppfattas vid olika förstoringsgrader. Inställningen på kameran var likadan igenom alla foto:

 Förstoring x3

Förstoring x6

    Förstoring x9

Som synes så räcker inte ljustransmissionen till vid högsta förstoringsgraden och bilden mörknar därför en del. Detta problem hade säkerligen inte varit lika markant om linserna hade varit lite större än blott 32 mm. När man skjuter så upplever man emellertid inte ljusbristen lika tydligt som när man kollar på foto sida-vid-sida. Den absolut första bilden högst upp är inte fotad rakt av utan där har jag medvetet lagt på x14 ifrån kameran och kört på x3 på kikarsiktet, detta för att få tydligast tänkbara foto på Mildotsen. Detta innebär också att den bilden ljusnar betydligt.

Ljustransmissionen är alltså det som man kommer tillkorta när man använder kikarsikten som har små linser, ett blygsamt yttre format på kikarsiktet betyder också att förstoringsgraden blir måttlig, i detta fall maximalt x9.

Detta är dock inget alarmerande, om man hade kört min Leupold under samma betingelser så hade alltså bilden mörknat på samma sätt även där, på grund av exakt samma begränsningar, det fysiska formatet på linsen. När man väl använder kikarsiktet optimalt så upplevs emellertid x9 som normal och de lägre förstoringsgraderna i allt större grad som exceptionellt ljusa.

Samma förhållande råder med siktbilden, ett 25 mm rör med blott 32 mm lins betyder att man får ett utpräglat tunnelseende på höga förstoringsgrader, vilket bilderna ovan tydligt visar. Personligen så tycker jag nog att detta sikte fungerar bäst på x6 för allroundbruk och kanske x8 på maximala 50 meter. För att skjuta på 80 meter och bortom är inte dessa kikarsikten optimala, o jag gillar ändå lågförstorande sikten.

För vem och vad fungerar/passar det då?

Främst för den som vill ha ett litet och smidigt sikte med måttlig förstoring och parallaxjustering utan att behöva köpa kinaskräp. Ett allroundsikte som kommer mest till sin rätt på ett fysiskt litet vapen eller på ett vapen där man kanske vill minska totalvikten så mycket som möjligt. Accepterar man konceptet så är både förstoringsgrad och ljustransmission så bra som formatet tillåter. För skyddsjakt eller allmän luftvapenjakt torde det vara helt perfekt, kanske i kombination med ett litet dedikerat vapen för ändamålet såsom ett BSA Ultra eller ett FX Airguns Verminator/Varminter.

  Trångt om plats..

Egentligen så tänkte jag göra en liten videofilm om siktet också men problemet var att repeterhandtaget på CZ200T ställde till lite bekymmer. Med kikarsiktet normalt monterat så kunde man inte repetera vapnet med kameran på plats.

Sålunda så blev det ingen video idag men jag kanske löser problemet och återkommer med en sådan framöver..

Min gamla HW30S

  Metaforiskt mysterium...?

Jag noterar att den gode Oden på LuftvapenInfo funderar över att införskaffa en av mina gamla bössor, en HW30S. Det verkar dock råda en viss förvirring runt benämningen "Metafor" som säljaren påstår är skrivet på den.

Vad som i verkligheten står är "Maccari" och det är den svarta klisterlappen precis bakom pipblocket som man tänker på, den kan skymtas på bilden ovan.

Jag ägde den bössan runt tiden för min sons födelse, 2005-2006, och den fick en full Maccari-tune, därav klisterlappen. På bilden ovan så är den utrustad med skenmontage från Sportsmatch, ett Leupold EFR 3-9/33 VX-I samt Weaver Polar Caps. Pipvikten var en hemmasvarvad historia, tror att Thomas Kallander tillverkade dem på den tiden.

Ett mycket trevligt och välskjutande vapen var det i alla fall....

Allmänt om Clearidge

CZ200T med Clearidge 3-9/32 RM 

Idag så blev det äntligen tid över att montera nya Clearidge och bössan som fick bära den var min lilla trevliga CZ200T. Som ni kan se av bilden ovan så handlar det om ett mycket litet och lätt kikarsikte, längden är 29 cm och nakenvikten 337 gram. Då jag vet att många gärna vill jämföra detta sikte mot den naturliga konkurrenten, Leupold EFR 3-9/33, så är dimensionerna på den sistnämnda 29 cm längd och 312 gram. Samma längd alltså men Clearidge är 8% tyngre.

Andra märkbara skillnader är att rattarna för parallaxjusteringen och förstoringsgraden löper lite lättare än de hyfsat tröga motsvarigherna hos Leupold. Likså har Clearidge MilDot riktmedel istället för Fine Duplex och även rattarna skiljer en hel del från varann.

  Finish, passning och övergripande kvalité på mycket hög nivå för prisklassen..

Rattarna är trivsamt låga så att de inte tar upp onödig plats på höjden eller åt sidan, exempelvis om man har trångt i vapenskåpet. Räfflingarna på hattarna till rattarna är bredare än på Leupold och lätta att greppa.

En av de stora fördelarna jämfört med Leupold.. 

Den absolut största fördelen för Clearidge jämfört med Leupold är själva rattarna. På Leupolds VX-II serie så får man tyvärr bara klickrattar som endast kan manövreras med ett mynt eller en skruvmejsel, ett mycket ålderdomligt koncept som definitivt inte känns rätt på ett kikarsikte för runt 5500 kr.

Rattarna hos Clearidge är däremot manövrerbara med fingerspetsarna men känslan i klickandet känns inte lika distinkt och förtroendeingivande som hos den dyrare Leupold. Vi får se om detta bara är en subjektiv känsla eller om det har någon praktisk innebörd sedan när jag ska skjuta fyrkant och liknande.

Oavsett vilket så är fingermanövrerbara rattar en stor fördel jämfört med Leupold och med tanke på att dessa, liksom MilDot, är standard så bidrar detta till känslan av att man får väldigt mycket kikarsikte för pengarna.

Nästa gång så ska vi kolla mera på riktmedlet, alltså själva hårkorset, samt studera optiken lite närmare. Frågan är naturligtvis vad man förlorar jämfört med Leupold på en produkt som bara kostar hälften så mycket...

Dagens Upload

Detta är en av de äldsta brittiska vapentillverkerkarna som fortfarande existerar. Den här katalogen är nu 15 år gammal och speglar både tillverkaren och marknaden ganska bra, en spännande inblick i en brytningstid mellan gammalt och nytt.

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2112.jpg

Toppmodellen var ett PCP, fabrikatets absolut första. Ett riktigt flaggskepp för sin tid med allt som var toppmodernt under de sista åren på 1990-talet. Här fanns regulator, löstagbara tuber och löstagbart 10-skottsmagasin. Notera den rekordfula stocken på dessa tidiga Mk I och den unika tuben av stål, som sedermera ersattes av en modernare alutub.

Nästa vapen var en underspännare med magasin, en udda fågel som var kraftfullt inspirerad av Theobens magnifika SLR-88. Idag ett attraktivt samlarobjekt, speciellt karbinutförandet.

Tredje modellen ägde jag själv och den var och är fruktansvärt underskattad. Ett mycket välskjutande och vackert vapen, sitt "germaniska" utseende till trots. Dog sedan sotdöden när prisbilden fnattade iväg och entusiasterna började köpa PCP för pengarna eller vända sig till billigare fabrikat. Likt fågel Fenix så uppstod den sedan under lite olika namn och saluförs faktiskt ännu, men under ett annat varumärke.

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2113.jpg

Sidan två börjar med en riktig antikvitet, om än i modern tappning. -Den bästa versionen som någonsin har gjorts av denna modell, säger fantasterna. -Inte så svårt, säger jag - med tanke på föregångarna. Faktiskt bättre än vad man tror i detta utförande men ändå....nä, på tok för gammal.

Därefter följer en helstocksversion av ovanstående, även en sådan har jag ägt och snabbt förträngt. Snygg, ja och rimligt välskjutande för vapentypen men fortfarande så känns den lika modern som en Morris Minor. En bössa för gubbar med rutig keps.

Intressantast på den här sidan är det sista vapnet. En känd mellanchef hos tillverkaren rynkade på näsan och tyckte bara att det var en förstorad variant av en tidigare budgetbössa men just detta gillade köparna och det är också anledningen till att den har överlevt alla de andra. Detta är det enda vapen som ännu kan köpas helt fabriksnytt utav samtliga vapen i broschyren. Svårskjuten men enkelt ärlig och förbluffande kraftfull bössa. Tidlös klassiker.

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/IMG_2114.jpg

Sista sidan upptar den första bastaden i tillverkarens sortiment. Klassiskt modellnamn men egentligen bara pipan gemensam med föregångarna. Faktiskt ett riktigt trevligt vapen som emellertid alltid har fått storstryk av en överlägsen tysk konkurrent med snarlik layout.

Pistolen blev den sista som den här tillverkaren saluförde. Alla som har prövat en förstår varför. För stor, för tung och för trög. Hög effekt kan förlåta mycket men inte i det här fallet så köparna gjorde tummen ner varpå modellen försvann in i dimmorna.

Observera

Jag har bytt email.

Den aktuella är: johnnyottosson52@gmail.com

Please notice

I have changed email

The present one is: johnnyottosson52@gmail.com

Den gamla emailen kommer att fungera under en kortare övergångsperiod.

The old email will still be working for a short period of time.

Lite eller lagom...?

   CZ200T som UK

Som de flesta vet så är 12 fpe den magiska gränsen i England när det gäller maximalt tillåten anslagsenergi för ett luftgevär utan vapenlicens. Detta har dessutom satt sin prägel på de flesta marknader och inte minst vapenmodeller.

Förutom en ostrypt version så tillverkas de flesta modeller även i ett UK utförande om maximalt 12 footpund, eller om man så vill, ca 16 joule. I Sverige så har dock de flesta entusiaster en lite luddig uppfattning om vad 12 fpe egentligen innebär, detta trots att man ibland hör röster med önskemål om att vi även i Sverige skulle få denna nivå istället för våra nuvarande 10 joule.

Om man i Sverige köper ett luftgevär så är det som regel ett vapen på 10 joule eller full effekt. Om man sedan förändrar effekten på det strypta vapnet så brukar man mycket sällan ställa det vid 16 joule utan då hamnar det vanligtvis också på full effekt. Därav att få entusiaster förefaller ha bekantat sig med ett äkta UK-vapen med dess effektgräns.

Av denna anledning så tänkte jag testa lite vad ett vapen vid denna effektgräns förmår, både jämfört med full effekt och 10J. Den bössa som jag kommer att använda är min egen CZ200T som jag har justerat in till UKs effektnivå.

Under de kommande dagarna så tänkte jag undersöka ett typiskt UK vapen i fråga om effekt (idag), ljudnivå, projektilbana, penetrationsförmåga osv..

Som ni ser av kurvan högst upp i dagens inlägg så får man vid 12 fpe rätt så exakt 40 skott på en fyllning av 122 cc på min CZ200T. Tryckintervallet är då 150-100 Bar. Resultatet av kurvan i klartext är som följer:

763, 70, 68, 62, 57, 75, 56, 62, 67, 64

770, 65, 71, 69, 69, 67, 77, 81, 67, 65

770, 65, 65, 77, 62, 77, 79, 79, 80, 75

765, 63, 75, 61, 72, 61, 68, 69, 71, 65 

Max: 781 fps - 238 mps = 11.43 fpe / 15.50 joule

Min: 756 fps - 230 mps = 10.71 fpe / 14.53 joule

Spridning: 25 fps

Som synes så kan man tycka att det är ganska låg effekt i relation till fulla 12.00 fpe men mätningen ovan är genomförd med 8.44 gn vilket är en mediumtung vikt för kalibern. Med tunga diaboler (10+ gn) så hamnar man nästan exakt på gränsen. Jag testade tiotalet skott mitt i motsvarande kurva med en annan fyllning och då hamnade jag med snabbaste skottet på prick 11.99 fpe!

Den typen av tight marginal till 12.00 fpe tror jag inte att någon i England vill ha med tanke på att man de facto riskerar 5 år bakom galler.