Begagnade vapen

Blackpool Air Rifles, mera kända som BAR eller under adressen airgunbuyer.com, har nu lagt till en mycket trevlig och intressant avdelning för begagnade vapen. Här finns mycket kul att hitta och kanske även ett och annat fynd?

http://www.airgunbuyer.com/Showproducts.asp?cat=Secondhand&SubCat=Secondhand+Rifles

 Foto före o efter...

Nu i helgen så började jag renoveringen av min lilla Diana. Med anledning av detta så tänkte jag ta lite foto på utgångsläget. Överlag så var detta ett oöppnat exemplar med perfekta stockskruvar, däremot så har de använts en hel del, som sig bör, och fått sig en hel del repor och hack i stocken. Även blåneringen har fått en del blessyrer.

Allt väsentligt var dock korrekt, det fanns inga flisor ur stocken och den var varken sprucken eller bruten. De märken som fanns på metallytorna var grunda och mest i formen av repor.

Typiskt slitage efter 42 års användning i händerna på yngre skyttar..

Den första åtgärden blir att slipa ner stocken trären för att bli av med finishen och diverse repor, därefter ska den betsats till lämplig kulör. Jag började med att använda en sliprulle på min Dremel och därefter gick jag över till manuell slipning med sandpapper, upp till 400 storlek. 
   Resultatet efter slipningen ner upp 400-papper

Nu återstår det att välja bets, jag har lagt ut en fråga om detta på Airgun och fått några bra tips som ska undersökas. Vad gäller blåneringen så har Ronny Lundberg, mera känd som Golle, på ProGunner tipsat om en bra kallblånering som verkar lovande, vi ska de hur detta utfaller med tanke på att det är första gången jag ger mig på att kallblånera.

En repa under bortputsning

Till min hjälp så har jag åter igen använt min Dremel, ett underbart verktyg. Jag putsar bort blåneringen runt skadan och putsar sedan bort själva skadan. På fotot ovan så är halva jobbet gjort. När ytan är helt slät och blank, utan någon synbar skada kvar så går jag vidare till nästa ställe osv. Jag låter kanterna, konturen, på skadan vara kvar lite ojämn eftersom detta tydligen ska hjälpa till att dölja övergången mellan ny blånering och den gamla.

Hur bra detta kommer att funka återstår att se.. 

När tillverkades din HW....?

När jag letade efter information om luftvapenrenoveringar så snavade jag över följande tabell om HWs vapen:

First HW rifle produced: 1951

5100 Manufactured 1955
5138 Manufactured 1955
31151 Manufactured 1955
44485 Manufactured 1956
51322 Manufactured 1956
58446 Manufactured 1957
72243 manufactured 1959

76244 Manufactured 1960
120662 Manufactured 1962
142447 Manufactured 1964
149423 Manufactured 1965
195863 Manufactured 1965
200000 manufactured 1966
241065 Manufactured 1966
395231 Manufactured 1968

296000 Manufactured 1969
309345 Manufactured 1969
322960 Manufactured 1969
332966 Manufactured 1969
333015 Manufactured 1969

333219 Manufactured 1970
346900 Manufactured 1970
357053 Manufactured 1970
373816 Manufactured 1970
375788 Manufactured 1970

400000 Manufactured 1972
401391 Manufactured 1972
423452 Manufactured 1972
469655 Manufactured 1973
480574 Manufactured 1973

496842 Manufactured 1973
512990 Manufactured 1974
583245 Manufactured 1975
597473 Manufactured 1976
600000 Manufactured 1976

612502 Manufactured 1976
623997 Manufactured 1976
624554 Manufactured 1976
670138 Manufactured 1977
671143 Manufactured 1977

702045 Manufactured 1979
741394 Manufactured 1979
755000 HW35 changes from 12mm to 9mm scope rail
778058 Manufactured 1980
785538 Manufactured 1980
800000 Manufactured 1980
843636 HW 35 changes from Leather to Nylon Piston seal
890268 Manufactured 1980
902189 Manufactured 1981
902315 Manufactured 1981
926011 Manufactured 1983

1000000 manufactured 1983.
1000375 manufactured 1983
1001845 manufactured 1983
Autumn 1983 MK 1 HW77 released in UK
1003486 was delivered in 1984
1003582 was delivered in 1984
1003986 manufactured 1984
1007970 manufactured 1984
1011026 was delivered in 1984
1011108 was delivered in 1984
1016650 was delivered in 1985
1016823 manufactured 1985
1023310 manufactured 1985
Autumn 1985 MK 2 HW77 released in UK

1032802 purchased new 1986
1036521 was delivered in 1987
1036528 was delivered in 1987
1041261 was delivered in 1987
1139541 was delivered in 1988

1139761 purchased new 1988
1178259 born 1989
1181401 was delivered in 1989
1181555 was delivered in 1989
1181588 was delivered in 1989
1182580 manufactured 1990
1183140 bought new in 1990
1186081 manufactured 1990
1188451 was delivered in 1990
1233526 Manufactured in 1991
1284389 Manufactured in 1992.
1288125 was delivered in 1993

1288752 manufactured 1993
1289991 manufactured 1993
1302969 manufactured 1993
1364279 was delivered in 1994
1370364 produced in 1995

1446049 HW 77 switch from 25mm to 26mm cylinder
1459697 was delivered 1998
1538821 bought new in 2001
1551576 was delivered in 2001

1576934 was delivered in 2002
1616583 produced in 2004
1687223 was delivered in 2006
1729479 was delivered in 2008

En gammal Diana..

I veckan så införskaffade jag en gammal Diana som renoveringsobjekt inför en kort serie här på bloggen. Då jag själv varken är speciellt händig eller erfaren i vapenrenovering så har jag konsulterat duktigare entusiaster för goda råd.

Objektet i fråga var en Diana modell 23 som är tillverkad så sent som det bara går under 1960-talet.

Liten, men inte förkrympt...

Vad kan man då säga om Diana 23 anno 1969? Till att börja med så är dess layout en smula udda eftersom den utgör ett mellanting mellan ett juniorvapen och ett familjegevär i traditionell mening. Till skillnad ifrån klassiska familjegevär som Diana 25 och Weihrauch HW30S mfl så är Diana 23 ungefär 15% mindre men det mest vitala dimensionerna för att vapnet ska passa till större skyttar är inte samma som hos nutida juniorvapen som HW25 etc.

 Diana 23 jämfört med CZ200T samt Diana 24

Som man kan se av bilden ovan så är avståndet mellan bakkappan och avtryckarbladet detsamma som Diana 24 och större än både CZ200T (utan förlängd bakkappa som på fotot) och Ruger 1022 (ej med på fotot). Däremot så är förstocken betydligt kortare, ungefär 60% av längden hos Diana 24. Grovleken, tvärs över cylindern, är också rejält större på Diana 24 än på Diana 23.

Tekniskt sett så är det annars ett helt traditionellt fjäderbrytvapen med relativt måttlig prestanda. Jag testade att skjuta 10 diaboler av typen JSB RS 7.33 gn igenom kronografen och fick då ut följande resultat:

495, 495, 493, 491, 492, 492, 495, 497, 494, 495 fps med ett genomsnitt av: 494 fps = 150.50 mps.

Räknat i anslagsenergi så handlar det om 3.97 fpe eller 5.39 joule Vo med 4.83 joule V4 (licensgränsen).

Man kan med andra ord gott påstå att vapnet är licensfritt med god marginal. Effekten räcker för en rimlig projektilbana (inom enkronan) mellan 5 till 25 meter:

   Fullt duglig för kortare avstånd på kanske 15-25 meter inomhus och 10-20 meter utomhus..

Som synes så räcker effekten för lite kortare distanser och jag kommer att återkomma med tvåltester och liknande mer praktiska prov på vad man kan förmå att uträtta med lite drygt 5 joule ME. Redan nu så kan jag dock avslöja att detta är mer anslagsenergi än vad man tror och man vill definitivt inte bli vådaskjuten ens med så låg effekt..

Hurdan är då den praktiska precisionen, går det överhuvudtaget att träffa något med ett så gammalt och primitivt vapen som dessutom bara har öppna riktmedel?

Nu har jag inte prövat mer än en enda tavla faktiskt, så min precisionsmässiga erfarenhet av Diana 23 begränsar sig till 10 skott skjuta helt fristående på (lite drygt) tio uppmätta meter tvärs över en del av min trädgård, se bilden högst upp i dagens inlägg. Utfallet blev som följer:

Tja, givet förutsättningarna så...

Tyvärr så tog träffarna högt upp till vänster eftersom siktena var helt orörda ifrån tidigare ägare. Därtill så var jag klart ovan vid att skjuta med öppna riktmedel. Tavlan redovisar 9 träffar eftersom det första skottet missade tavlan helt o hållet då jag blev överraskad både av den aptunga avtryckaren och den klart märkbara rekylen. Här fanns inga som helst likheter med det vapen som jag är mest inskjuten på för närvarande (CZ200T).

Dock så är jag relativt nöjd, den förefaller att samla tätt nog för att vara värd mödan och kostnaden för en uppfräschning. Kronografen visade jämna och fina värden som stämmer hyfsat överrens med de värden som fabriken anger (150 mps) samtidigt som den tekniska egenprecisionen verkar rimlig. Får jag bara skjuta in mig på den och justerat in siktena ordentligt så ska det bli spännande att pröva den här tingelsten hela vägen ut till 25 meter.

Dagens Upload

Idag kommer den absolut snyggaste versionen av denna klassiska modell. Här är inte bara precis rätt utförande, rent estetiskt sett, utan även rätt kaliber och piplängd/konfiguration. En modell som borde ha sålt bättre än vad den gjorde med tanke på att man fick rätt mycket vapen för pengarna. På den här tiden så var inte heller modellen behäftad med allt kvalitétstrul som efterträdaren gjorde sig (ö) känd för.

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/_MG_0617-1.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/_MG_0618-1.jpg

http://i1220.photobucket.com/albums/dd445/Airpang/_MG_0619.jpg

Aktivt tävlande eller tävlande aktivt...?

Idag har några entusiaster hört av sig med anledning av att media idag har highlightat den nya praxisen, som gäller för målskyttevapen i allmänhet och enhandsvapen i synnerhet, sedan årsskiftet. Som vanligt så är det Västra Götaland som går i spetsen för dessa förändringar av hävdvunnen praxis.

Ett referat av nyheten kan man läsa här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=4767887

Enligt den tidigare praxisen så har har lagens ord om att sökanden ska vara aktiv inneburit ett samförstånd mellan polisen och skytteklubbarna. Den person som bevistar klubbens verksamhet, alltså kommer dit och inte bara skjuter utan även tar aktiv del i klubbens skötsel och övriga verksamhet, exempelvis deltar i årsmöten, klipper gräset, är med och grillar korv eller annat samkväm, har av båda parter ansetts som just aktivt tävlande och därmed lämplig för ett klubbintyg.

Enligt den nya praxisen så gäller inte detta längre, nu måste sökanden, förutom intyget, även styrka sin deltagarhistorik på ett godtyckligt antal tävlingar bakåt i tiden. I vissa fall så ska sökanden även ha presterat specifika resultat, den som uppvisar dåliga tävlingsresultat diskvalificerar sig alltså för fler eller ett förlängt vapeninnehav.

– "Vi har sett över lagstiftningen och sett att vi behöver förbättra oss. Det ska finnas synnerliga skäl för att få vapen, genom de utslagen som vi fått hittills tycker vi att vi ligger rätt i vår bedömning".

- Anna Arnell, bitr. chef, Tillståndsenheten

När jag sökte på min FX Airguns Royale tidigare under året så var jag ju tvungen att inkomma med ett separat dokument, förutom klubbintyget. Detta reflekterade jag inte över då, eftersom jag antog att detta var något som de hade hittat på eftersom jag redan hade luftvapen på licenser, men uppenbarligen så var jag omedvetet utsatt för tillämpningen av den nya praxisen.

Hur ska man då förhålla sig till detta nya påfund?

Som vanligt så vinner den anpassningsbare. Trots att den nya praxisen fullständigt saknar juridiskt stöd i lagen så kommer man naturligtvis inte långt i behandlingen av sitt ärende om man börjar käfta emot. Lösningen är att presentera en så pretantiös och pompös "meritförteckning" som möjligt. Man har alltså inte deltagit i "två tävlingar det gångna året" utan man har självfallit deltagit i "drygt 30% av samtliga nationella tävlingar".

Noterar ni skillnaden?

Det gäller alltså att att broddera ut så mycket som möjligt, här ska man inte vara "svensk" i bemärkelsen blygsam utan det gäller att stå på sig. Tankebanan ska alltså vara som sådan att det är din uppgift som sökande att hjälpa handläggaren till att bifalla din ansökan så snart som möjligt. Handläggarens jobb är bara att bifalla och gå vidare. Din ansökan är bara en formalitet, presumtiviteten måste alltid vara att ett ansökan alltid är lika med ett bifall.

Glöm inte att om utfallet trots allt blir ett avslag så finns aldrig felet hos sökanden, exempel;

-"Blev (betoning) verkligen inte min ansökan bifallen (förvåning)...?"     *konstpaus*

< Handläggaren bluddrar fram en förklaring.. >

-"Hur ska vi bära oss åt för att jag ska kunna hjälpa dig att bifalla min ansökan/hitta de lagrum som ger mig möjlighet att överklaga?"

Notera nyckelordet "vi", möjligheten att påverka utfallet ligger alltså inte bara hos handläggaren utan det handlar om ett teamwork. Igenom detta tankesätt så påverkar vi subtilt och försöker få handläggaren att omedvetet erkänna sökandens rätt och möjlighet. Alltså inte "-Vad ska jag göra för att få dig/er att bifalla?", resonerar man så då erkänner man sublimt det styrkeförhållande som trots allt råder mellan sökande och handläggare.

Det hela handlar alltså till stor del om förhandlingsteknik och principen är betydligt effektivare än vad man tror, speciellt mot människor som är okunnig/oförberedda mot den typen av angrepp. Förfarandet är nära besläktat med olika försäljningstekniker som fungerar på snarlika sätt och där kan man enkelt i rent krassa siffor lätt bevisa att den säljare som konsekvent använder en beprövad och offensiv säljteknik alltid når större framgångar.

Det är igenom en sådan mindset som man når framgång.

Tyvärr är det så att den som frågar snällt oftast är den som får nej. Den som står med mössan i handen blir överkörd. Man måste vara offensiv, vänlig och hjälpsam för att nå framgång. Som ni ser på den biträdande chefens citat ovan så finns det ingen objektivitet kvar i handläggningarna. Deras politiska direktiv är att att avslå på default och då finns det absolut inget moraliskt fel för oss sökanden att inte tillämpa samma teknik åt andra hållet.

Vi frågar alltså inte om lov - vi hävdar vår rätt.

Ett intressant alternativ

Ett snyggt jobb med tanke på utgångsmaterialet... 

Sedan CZ lanserade sin konventionella stock, som ersättning för den tidigare tvådelade versionen, så har många entusiaster haft färgstarka åsikter om designen av densamma. Vill man inte lösa problemet igenom att köpa en customstock, exempelvis av GINB, så finns det nu ett intressant alternativ.

BAR (airgunbuyer.com) saluför nu en modifiering av originalstocken för £90.

Lite mera Diana 22

Igår så hade jag tyvärr inga bra bilder tillgängliga på Diana 22 så dessa får komma idag istället. Samtidigt så tänkte jag ta tillfället i akt att rätta mig själv, den gode Tony Belas har jobbat på Air Arms, inte W&S, förutom Daystate.

En fin Milbro G22, alltså Milbros version av Diana

Proudly made in the UK