Ett förtydligande..

Då en del uppenbarligen inte känner till dipping som fenomen så kommer här en kort video som visar principen:

Dipping hos Hydrograpics

Ny ska det pysslas...

  Ett dipkit från Hurricane (www.luftvapen.se)

Idag kom ett dipkit så nu ska jag testa att doppa i verkligheten. Självfallet så valde jag 3D-kamouflage och det ska bli spännande att pröva hur detta fungerar i verkligheten. Hur blir en stock, en pipa, en tub eller ett kikarsikte när man har doppat det? Blir finishen usel, acceptabel, bra eller till och med lysande? Hur blir ett hemmadoppat föremål i relation till ett fabriksdoppat dito? Detta ska bli jättespännande att pröva.

Apropå doppa och stock så har jag fortfarande inte hört ett pip från John Knibbs International om stocken som anlände igår. De kanske har fullt upp med andra göromål just idag? När jag beställde stocken så fick jag en bekräftelse när de drog pengarna men inget kollinummer. Jag fick därför själv stöta på och maila dem med en förfrågan om just detta. Kollinummret var absolut inget problem utan kom i princip direkt. Tidigare så har all kommunikation med John Knibb International fungerat helt perfekt.

Vi får väl se om de hör av sig i morgon med några synpunkter på gårdagens mail.

Det finstilta...

Efter att ha lusläst JKIs hemsida mycket noga så hittade jag följande text under deras köpvillkor, dock inte i anslutning till själva produkten:

The vast majority of our spare parts supplied are new. We do, however, reserve the right to supply good condition second-hand parts, when new items are no longer available..

Detta kan förklara att jag fick en begagnad stock, de skickar begagnade delar "i god kondition" om nya delar inte längre finns tillgängliga. Det handlar med andra ord inte om NOS-delar som saluförs utan vanliga swapmeet-prylar som då naturligtvis kan vara i varierande skick.

Återstår för att se vad "i god kondition" innebär, som JKI ser saken.

Hittils så tycker jag nog att man borde vara mer tydlig med att det kan vara begagnade prylar, lämpligtvis så borde man skriva det vid varje föremål om det kommer att levereras nytt eller begagnat och om det är begagnat så bör ju en bild medfölja så att köparen på något rimligt sätt kan bedömma vad denne köper. Går inte detta så kan man ju göra en rating, exempelvis i procentrelation till nyskicket.

Min personliga tolkning av "i god kondition" bör vara att det är helt och rent iaf, inte bara monteringsbart...

Fortsättning följer..

John Knibbs International

Idag så fick jag leverans av en stock ifrån John Knibbs International, leveransen tog 11 dagar och stocken är den bakre stocken till en Air Arms S200 som betingade £45, vilket blev £55 inklusive frakt.

Stocken som jag fick var emellertid begagnad??

Trots att jag inte kan hitta någon uppgift om att delarna de saluför förväntas vara begagnade så är jag tämligen övertygad om att denna är just detta, emballaget var nämligen helt perfekt. Därför måste skadorna ha funnits där innan transporten.

Om inget annat anges så utgår åtminstonde jag från att de saker man beställer av en handlare är fabriksnya.

Finishskada vänster sida pistolgrepp

Tryckmärke/repa pistolgreppets rygg

Missfärgning/finishskada, höger sida pistolgrepp

Stor reva/spricka i infästningen

Sprucken rakt igenom trävirket

Ja, ni ser rätt - stocken är sprucken ?!?

Inte bara en grov repa utan stocken är spräckt! Pressar man försiktigt isär urfräsningen för stockskruven så ser man tydligt ljus rakt igenom sprickan. Tja, vad ska man egentligen säga - själv är jag mest av allt häpen...

Jag har nu skickat följande mail till Mark Knibbs:

Hello again !

Ett intressant tillbehör

För en friflytande pipa..

CZ200T har ju ett främre pipband som sitter fast runt pipan helt stumt. Då detta pipband är tillverkat av plast så är det många som ersätter det med ett dito av metall från Rowan Engineering. Deras band är av metall med en infräst oring som stöd för själva pipan, detta på samma sätt som Air Arms S400-serie.

Original jämfört med friflytande  

För de som nu önskar sig en friflytande pipa så finns det nu en lösning där man har fräst bort åttan och skapat en bred kanal runt pipan. Huruvida detta påverkar den praktiska precisionen negativt eller positivt är ännu oklart, jag får återkomma till detta efter en test.

Färdiga barrelband för friflytande pipa.  

En lite spännande idé..

Säljes av BAR (www.airgunbuyer.com)  

Mörka moln på himlen

På Airgun så diskuterar man idag mors dag och vilken ostsmörgås som är nyttigast, på Luftvapen Info så handlar dagens toppämnen om Supersport Tactical och huruvida det är en god idé att köpa från Sportwaffen-Schneider. Något som däremot inte diskuteras men som är betydligt viktigare är följande utfall i Kammarrätten Göteborg:

Målnummer: 7953-11 dag för dom 23 april 2012

Vad är då detta? Jo, en vapenägare överklagade ett beslut av Tillståndsenheten Göteborg över dess tolkning av behovskraven för att inneha ett tävlingsvapen på Målskytte. Kammarrätten har nu funnit att Tillståndsenhetens tolkning av frågan är den korrekta och vapenägarens yrkanden avslogs därmed.

Tidigare så har det varit så att om man uppfyller sedvanliga krav för innehav mot Målskytte så har sökanden utan större problem fått inneha "några stycken" vapen för sin tävlingsform, outtalad praxis har då varit 3 stycken. Ett vapen för tävling, ett för träning och ett för utveckling. Alternativt olika kalibrar, riktmedel etc för grenar/moment inom den aktuella tävlingsformen. Detta har inte ifrågasatts men om sökanden anser sig ha behov av fler vapen så har denne fått motivera detta och kraven på motivering har ökat i takt med antalet vapnen, invägt då dessutom dess vapentyp. 

Tillståndsenheten i Göteborg har dock haft en helt annan tolkning, de tillåter ETT vapen utan problem men alla efterföljande vapen måste motiveras med stigande motivationskrav i takt med antalet vapen. En vapenägare ifrågasatte då detta men fick, som sagt, korgen av kammarrätten.

Nu har denna dom blivit prejuridicerande.

Detta påverkar i allra högsta grad vårt skytte inom HFT/FT då man i praktiken bara är "garanterad" en enda licens. Önskar man fler licenser så gäller det att ens tävlingsmeriter med det tidigare vapnet är så omfattande och så framstående att handläggaren vill dela ut ytterligare en licens. 

Vi ser alltså ett scenario då sökanden efter ett halvår med ett licensfritt vapen i klubbens regi har möjlighet att få ut ett intyg för ETT styck vapen mot licens. Därefter så får denne tävla ett oklart antal tävlingar och prestera någon form av resultat, även här oklart var ribban ligger. Först därefter så är ännu en licens möjlig.

Den direkta konsekensen av detta är ju att klassen Fjäder FP kommer att få ännu mer stryk. En inte alltför avancerad gissning är ju att den som bara kan få ut EN enda licens sannolikt lägger denna på ett PCP. Detta både av praktiska och rent ekonomiska skäl, med bara EN licens möjlig (om någon) så kommer troligtvis få personer att exempelvis spendera denna på en ostrypt 177 fjäderbössa.

Nästa problem är att Tillståndsenheterna kan skruva åt kraven succesivt utan att lagen i sig självt är förändrad, detta igenom det tolkningsutrymme för lagens tillämpning som den ju avgivna domen medger. Man har alltså indirekt fått grönt ljus för krav som att sökanden exempelvis måste ha erövrat minst 3 pokaler under minst två säsonger i rad för att få ut en andralicens etc. Kort sagt - man kan kräva precis vad man själv begär, med Kammarrättens goda minne.

Nu är det kanske inte främst luftvapenskyttar som man "är ute efter" utan främst legala ägare till fullautovapen samt enhandsvapen som revolvrar och automatpistoler. Dessa vapen måste ju förnyas vart femte år och då passar man naturligtvis på att succesivt öka kraven på antalet tävlingar och vilka placeringar som skytten har presterat sedan den förra förnyelsen. Har man då inte varit tillräckligt aktiv eller tillräckligt duktig skytt så får man så snällt lämna in sitt vapen och pyssla med annat.

Som vi kan se här så är det inte bara den förändrade lagstiftningen som vi måste se upp med, även prejuridicerande domar och förändrad praxis kan ge stora skadeverkningar för vår hobby. Bortsett ifrån detta så är diskussionen om kaliberknutna licenskrav ännu inte skrinlagd, RPS önskar fortfarande få alla kalibrar över .180 tillståndsbelagda helt oavsett anslagsenergi, detta för att få bort oorganiserade Airsoftspelare samt skenstrypta highpowervapen.

Våra grannländer, Norge, Danmark och eventuellt snart även Finland har eller är på väg att drabbas av detta. Där släpper man 177 fri men kräver licens av alla övriga kalibrar, oavsett effekt. I Sverige så skulle man sannolikt behålla den aktuella gränsen men komplettera med krav om licens för de grövre kalibrarna. Ett mer externt hot är EU som önskar få en gemensam effektnivå på tillståndsfria luftvapen inom unionen. En inte alltför avancerad gissning om var den effektnivån hamnar är troligtvis 7.50 joule. Detta är en nivå som redan finns i flertalet länder och som innebär att de organiserade tavelskyttarna klarar sig undan enär deras vapen av konstruktiva skäl ligger klart under.

Hur det går med detta får vi se nästa år då EU handvapendirektiv ska börja implementeras i unionen.

Så, diskutera gärna mellanmål, högtidsdagar, bra handlare och spanska luftvapen men bli för denna skull inte hemmablind för utveckligen i omgivningen. Ingen är road av att bli överraskad med byxorna nere..

En full fyllning på varierande avstånd...

Under fredag kväll så gick jag ut på altanen i den vackra, vindstilla och fortfarande sommarvärma kvällen för att skjuta en komplett fyllning från min CZ200T på lite varierande avstånd. Jag började med tavlan längst bort och sedan sköt jag på allt närmare avstånd i takt med att trycket i tuben föll. Ammunitionen var JSB RS och alla skjuta skott finns redovisade på tavlorna, totalt 4 tavlor med 25 skott vardera. Intervallet var 135-70 Bar. Avståndet är uppmätt med 50 meter måttband och jag sköt ifrån en bipod på ett stadigt bord.

  Fyrtio meter

Att skjuta fyrtio meter känns som den längsta gränsen för garanterat vettig praktisk precision hos 10J/177. Som synes så blir träffbilderna mer öppna och spretigare, trots vindstilla väder. Jag har justerat upp siktet på känn för att centrera träffbilderna så mycket som möjligt inom den svarta zonen, därav en lite låg träff på den första träffbilden.

Trettiofem meter

På trettiofem meter så känns det mycket stabilare att skjuta, det är märkvärdigt hur mycket bara fem meter påverkar på dessa avstånd med ett sådant vapen. Fortfarande ett par lite spretiga träffbilder men ändå klart mer samlat. Det känns också betydligt enklare att skjuta på detta avstånd.

Trettio meter

Vid trettio meter så är man mer hemma i komfortzonen för ett vapen med den här prestandan. Nu börjar enhålsträffbilder dyka upp och det är mer roligt än nervöst att skjuta, risken att få en flyer som förstör en träffbild känns avsevärt mindre. Mittenträffbilden råkade bli något bättre än vad de normalt blir på 30 meter.

Tjugofem meter    

Standardavståndet för bänkskytte med luftvapen, alltså 25 meter, känns hur bekvämt som helst. Här blev det två bra träffbilder, två mediokra som inte var enhålsträffbilder och en förhållandevis riktigt dålig med ett spillskott och en onödigt avlång form.