Direktlänk till inlägg 19 september 2019
What does it take?
Skulle detta vara lockande för en nybörjare - kan de känna sig bekväma i den här situationen?
På Field Target-forumet så pågår det just nu en intressant diskussion av självrannsakan om varför sporten förefaller döende och varför så få personer kommer till de tävlingar som arrangeras.
Jag har i princip slutat intressera mig för den verksamheten eftersom den har vandrat så långt ifrån den typen av luftskytte som tilltalar mig personligen men då uppfriskande ögonblick av självinsikt ändå dyker upp i tråden där så kan jag inte låta bli att kommentera saken.
Någon noterade ju nyktert att alla som skriver i tråden är ju "bara de som tävlar själva" och detta är nog just ett tecken på problematiken som sådan – alla andra är endera bortskrämda från ett forum som numera helt känns dedikerat till FT eller så bryr man sig helt enkelt inte eftersom man inte tillhör målgruppen som bedriver tävlingsskytte på hög nationell nivå.
Precis som jag har tjatat om i åratal så ligger lösningen i problemen att skapa tillgänglighet, alltså att ha låga trösklar.
Luftskytte ska vara enkelt, kravfritt och roligt.
Råder motsatsen så kan man lika väl skjuta krut, om man överhuvudtaget vill engagera sig – annars skjuter man enskilt hemmavid istället.
Vad är då tillgänglighet och låga trösklar?
Precis som någon annan klarsynt person skrev i tråden så måste man gå till sig själv och fråga; vad krävs det för att JAG (som icke-tävlande) ska delta?
Det är den input som de ansvariga måste erhålla.
Om jag ser på hur jag själv och min familj har deltagit genom åren så krävs det vettigt väder (vilket inte arrangörerna råder över i detalj), alltså att man lägger tävlingen/träffen på så vädersäkra månader som möjligt. Likaså att man har en alternativ dag tillgänglig om den primära verkar vara på väg att regna bort. Företrädelsevis så ska man tävla på söndagar, eftersom många tänkbara deltagare arbetar på lördagar numera, med då lördagen som tänkbar backup. Här har man faktiskt anammat tankebanorna och många tävlingar ligger numera på söndagar.
Är det lättare för en nybörjare att känna igen sig här?
Sedan så är det en fråga om avstånd, att färdas långa sträckor kostar tid, pengar och skapar en ökad miljöbelastning. Själv så åker jag 10 mil i radie med säkerhet och kan undantagsvis tänka mig att åka 20 mil i radie. Tävlingar bortom detta går alltid bort, det är helt enkelt inte värt tiden, kostnaden och mödan.
För min del så har det då varit Fuxerna (innan ledningen där körde klubben i graven), Skepplanda (innan de ledsnade), Örgryte (finns de kvar?), självklart Onsala (två träffar dessutom, en brukar ske på vettigt väder) samt Hova (många glada minnen där från den gyllene tiden för vår hobby).
En annan stor tröskel är det byråkratiska krångel och de extra kostnader som tillkommer i onödan, exempelvis obligatoriska klubbmedlemskap, tävlingslicens, sportskyttekort och förhöjda deltagaravgifter.
Om man nu tävlar en eller två gånger om året (beroende på avstånd, familjesituation, arbete etc) så är det helt enkelt inte värt mödan att ha en tävlingslicens aktiv. Är man aldrig på en skytteklubb, exempelvis på grund av avstånd eller bra möjligheter att skjuta hemmavid, så är det meningslöst att sitta i en klubb bara för en eller två tävlingar.
Ska man vara med i en klubb så ska man - tycker jag - också vara aktivt engagerad och inte bara en regelverksskapad kassako.
Nyckeln till någon form av nytillförsel av deltagare är alltså att skapa frihet, inte krångel.
Om man har ett sådant gevär och skjuter lite hemmavid - vill man tävla då, eller bara umgås och skjuta?
En tävlingsklass måste därför alltid hållas fri, alltså frihet från klubbmedlemskap, tävlingslicenser och förhöjda startavgifter. Sedan om den är på 10J, om den är med i en rating eller vilka utrustningskrav som gäller tror jag är helt egalt. De som ska lockas in till hobbyn är de människor som gillar att träffas, ha kul och skjuta – inte de som ska fostras in i en tävlingsfålla och bli framtida elitskyttar i landslaget. Dessa människor är inte lika intresserade av placeringar, tävlingsteknik eller snordyra tävlingsvapen som de tävlande förefaller tro, präglade av sina egna preferenser.