Direktlänk till inlägg 21 juni 2016
Räknas insidan?
The Parker Hale Phantom - en mycket bra ljuddämpare!
Tidigare i veckan så fick jag ett mail där man frågade lite om utformningen hos ljuddämpare. Om syftet var att bygga en egen variant eller om det hela bara handlade om ren nyfikenhet framgick inte. Huvudfunderingen var emellertid om det verkligen var nödvändigt med att ha bafflar, ”hårrullar” eller andra former av distanser inuti själva röret – kunde det möjligtvis kanske bara räcka med ett enda tomrum istället?
Själva tanken är absolut inte fel.
Vi vet från de shrouder som exempelvis FX Airguns tillverkar att dessa kan vara helt tomma, men ändå förbluffande effektiva också till att hålla ner vapnets skottljud.
Men, om så då är fallet – varför framhärdar då ljuddämpartillverkarna med olika sorters fyllningar?
Den var nog närmast den här paradoxen som mailskrivaren huvudsakligen funderade runt. Om vi börjar med att titta lite på den allmänna funktionsprincipen hos ljuddämpare så bygger den på att dämparen bromsar upp hastigheten och trycket hos den luftvåg som överstiger den kraft som krävs för att driva fram projektilen. När exempelvis ett PCP avfyras så släpper ju - som bekant - ventilsystemet ut betydligt mera luft än vad som krävs för att skjuta projektilen och det är den här ”överflödsluften” som skapar skottljudet.
AGM har valt sin inre design på detta sätt.
Funktionsprincipen kan ganska enkelt illustreras med en vanlig liten luftballong. Sticker man hål på den så att all luft släpps ut på en och samma gång som smäller den förhållandevis högt. Om man däremot bara öppnar lite och pyser ut luften lite långsamt så blir även ljudet vid tömningen avsevärt lägre, trots att samma mängd (volym) luft släpps ut vid båda tillfällena.
Sedan på vilket sätt man bromsar överskottsluften vid avfyrningen spelar mindre roll, huvudsaken är att det sker och ju långsammare desto bättre. För att återgå till grundfrågan så går det helt utmärkt att använda en ”tom” ljuddämpare, den måste emellertid då vara betydligt större än en lika effektiv motsvarighet fast med innehåll. Nu är ju sällan en fysiskt stor burk eller cylinder framtill på pipan en fördel i sig självt så de tillverkare som använder tomma enheter stämmer noga av dem så att de utnyttjar sitt tomma utrymme så effektivt som möjligt för att kunna vara så små som det bara går ändå.
Även SAK kör med ett formgjutet inre..
Ett vanligt önskemål från kunden är ju annars att dämparen ska vara så lätt och liten som möjligt och då är det normalt sett enklare att ge den en fyllning som bromsar luften snarare än en överdrivet stor tomluftsvolym, vilken ”kostar” totalformat.
Sammanfattningsvis så kan man säga att det går att bygga effektiva ljuddämpare som är helt tomma, men de blir då större och därmed också (oftast) tyngre och klunsigare. För att få en så god effekt som möjligt så använder man då bara en enda "baffel", oftast i form av en specialutformad ljudriktare som "vänder" tryckvågen efter diabolen så att luften cirkulerar och tryckminskar så mycket som möjligt inuti dämparen innan luften slutligen smiter ut.
Väljer man däremot en dämpare med fyllning så kan den göras mindre eftersom fyllningen utformas på ett sådant sätt att den hjälper till att fördröja luften och därmed minska dess hastighet innan den pyser ut genom mynningen. Den vanligaste lösningen är därför att man använder ett formgjutet plastchassie inne i ett så litet rör som möjligt, då får man få delar, enkel och billig tillverkning samt låg vikt/litet format och ändå acceptabelt bra dämpning.