Direktlänk till inlägg 19 september 2015
Ett intressant prejudikat
Detta är nu ett vapen som är helt lagligt att inneha på jaktlicens - kommer då licenser för FX Indy att vägras?
I går så kom det ut uppgifter om ett prejudikat som kan vara av stort intresse även för oss som gillar luftvapen. I korthet så handlar det om en person som äger ett halvautomatiskt kulgevär, en Ruger 1022 (på jaktlicens) och som valde att ersätta originalstocken med en militärliknande fällkolv. Geväret avsågs då inte att användas till jakt utan bara till målskytte, men på kvarvarande jaktlicens. Tingsrättens dom lyder som följer:
YRKANDEN M.M
Åklagaren har yrkat ansvar för vapenbrott (9 kap 1 § 1 st vapenlagen) enligt
följande gärningsbeskrivning.
A.Z har innehaft ett kulgevär utan att ha rätt till det. Det var den 12
januari 2015 på Skarphagsgatan, Norrköpings kommun. A.Z begick
gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Åklagaren har även framställt särskilt yrkande om att i beslag taget kulgevär med
magasin förverkas från A.Z enligt 9 kap 5 § vapenlagen.
A.Z har förnekat brott samt bestritt yrkandet om förverkande.
A.Z har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har vittnesförhör
hållits med R.E På A.Zs begäran har vittnesförhör hållits
med P.A Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat
beslagsprotokoll, fotografier samt utlåtande av R.E från
Polismyndighetens rättsavdelning. A.Z har som skriftlig bevisning
åberopat utlåtande av P.A från Försvarets materielverk samt fotografier
på dels det i beslag tagna kulgeväret och dels på liknande vapenmodeller.
Inledningsvis är följande utrett. Det är i målet klart och ostridigt att A.Z innehar ett kulgevär, Ruger, modell 10/22 (”geväret”), för vilket han har en giltig vapenlicens. Licensen gäller för ändamålet jakt. När han köpte det hade
geväret en kolv av komposit. A.Z har därefter köpt en annan typ av
kolv, som är justerbar/vikbar samt har ett s.k pistolgrepp. Han har därefter monterat
bort originalkolven och monterat dit den nya kolven. Det är i målet ostridigt att
innehav av enbart en sådan typ av kolv inte är tillståndspliktigt. Det är vidare utrett
att A.Z inte har använt vapnet för jakt i sitt nya utförande. Vad
parterna är oense om är huruvida monteringen av den nya kolven, med dess nya
egenskaper, har förändrat geväret på ett sådant väsentligt sätt att vapenlicensen inte
längre är giltig.
A.Z har uppgett att han varit övertygad om att förändringen inte
skulle påverka gevärets verkningsgrad och funktion. Han har varit medveten om att
han inte skulle få jaga med geväret efter att han ändrat kolven. Anledningen till att
han ville ändra den var att han tänkte övningsskjuta på skyttebana. Detta får man
göra även med en jaktlicens. Det är lätt att byta kolv. När han ska jaga tänker han
byta tillbaka till den ursprungliga kolven.
R.E och P.A har uppgett i huvudsak vad som framgår av
deras respektive utlåtanden, som även åberopats som skriftlig bevisning.
Sammanfattningsvis är R.E av uppfattningen att den förändring som
gjorts har ändrat vapnets identitet på ett väsentligt sätt. I det skick som geväret
påträffades är det inte tillåtet att använda det för jakt enligt Naturvårdsverkets
föreskrifter. Identiteten mellan det vapen som A.Z sökte licens för och
det som han nu innehaft skiljer sig därmed väsentligt åt på så sätt att det vapen han
sökte licens för var godkänt för jakt men i det förändrade utförandet är det vare sig
tillåtet eller lämpat för jakt. Eldkapaciteten på geväret har varit densamma hela
tiden, men vapnet har ändrats genom att pistolgreppet och den vikbara kolven gör
att vapnet kan avlossas på ett annorlunda sätt, exempelvis med en hand. P.A är sammanfattningsvis av uppfattningen att en vikbar kolv inte förändrar
ett vapens funktions- eller verkningsgrad, eftersom själva kolven inte utgör den
verksamma delen av ett vapen. Han har dock uppgett att han, trots sin långvariga
erfarenhet av vapenfrågor, inte har arbetat med vapenlagen och inte har någon
yrkesmässig kännedom om den.
Tingsrättens bedömning
Det är utrett att den licens som A.Z har haft har varit en licens för
jakt. Vad tingsrätten har att pröva i målet är om A.Z, genom att byta ut
kolven mot en vikbar kolv med pistolgrepp, har ändrat gevärets funktions- och/eller
verkningsgrad på ett sådant sätt att det har blivit ett väsentligt annorlunda vapen.
Om så är fallet omfattas inte längre geväret av den licens som han ostridigt har och
han har då innehaft ett vapen utan att ha rätt därtill. Detta kan utgöra ett vapenbrott.
Enligt 9 kap 1 § 1 st vapenlagen (1996:67) döms den som uppsåtligen innehar ett
skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till
någon som inte har rätt att inneha vapnet för vapenbrott till fängelse i högst två år.
En kolv utgör inte ett sådant föremål som jämställs med skjutvapen enligt 1 kap 3 §
vapenlagen. En kolv är därmed inte tillståndspliktig. Enligt 4 kap 1 § samma lag
upphör ett tillstånd att gälla, om vapnet ändras så att det till funktions- eller
verkningsgrad blir ett väsentligt annorlunda vapen. Av kommentaren till 4 kap 1 §
vapenlagen framgår att med väsentligt annorlunda avses att det inte längre
föreligger någon identitet mellan vapnet och det ursprungliga tillståndet att inneha
vapnet. Vad funktions- och verkningsgrad innebär är inte tydligt definiterat i
förarbetet till vapenlagen. Ledning går dock att söka i förarbetet till 1973 års
vapenlag där tillståndskrävande förändringar definieras som antingen förändringar
av vapnets kaliber eller annan väsentlig förändring av vapnet (prop. 1973:166 s.
82). Enligt dåvarande Rikspolisstyrelsens allmänna råd räknas till
tillståndskrävande ändringar sådana ändringar som gjorts för att vapnet ska kunna
användas vid en skytteform som inte beaktats vid tillståndsgivningen (RPSFS
2009:13, kap. 16). Till tillståndskrävande ändringar räknas, enligt
Rikspolisstyrelsen, vidare byte av pipa till annan kaliber, förkortning av pipan,
ändring av patronläge så att annan ammunition kan användas än den som vapnet är
avsett för samt införande av repetersystem på ett vapen som inte tidigare haft detta.
Utifrån detta sluter sig tingsrätten sammantaget till att verkningsgrad tar sikte på ett
vapens kaliber/eldkapacitet och funktionsgrad rör själva användningen av vapnet.
A.Z har inte gjort några ändringar avseende gevärets kaliber, pipa
eller patronläge. Redan på grund härav anser tingsrätten det utrett att A.Z inte har förändrat gevärets verkningsgrad. Han har dock gjort en ändring
avseende kolven som lett till att han inte längre kan jaga med geväret utan att bryta
mot Naturvårdsverkets föreskrifter. Frågan är om följden av detta blir att geväret
ska ses som så pass väsentligt ändrat vad gäller funktionsgrad att det blivit ett
annorlunda vapen.
Enligt 30 § jaktlagen (1987:259) får vid jakt endast de vapen och jaktmedel i övrigt
som regeringen föreskriver användas. Regeringen har med stöd av 52 § samma lag
vidaredelegerat denna föreskriftsrätt till Naturvårdsverket, se 10 § jaktförordningen
(1987:905). Med stöd av denna delegation har Naturvårdsverket utfärdat föreskrifter
och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18). Av dessa framgår bl.a att
kulgevär av halvautomatisk eller pumprepeterande typ inte får ha vik- eller fällbara
kolvar eller kolvar av teleskopisk typ (9 § andra stycket). Den som bryter mot 30 §
första stycket jaktlagen kan dömas för jaktbrott enligt 43 § samma lag. Sanktioner
för att bruka vapen som är ändrade på ett sätt som strider mot vad Naturvårdsverket
föreskrivit står därmed att finna i jaktlagen och inte främst i vapenlagen. Viss
ledning kan dock tas från vad som är stadgat om tillåtna vapen vid jaktbrott, men
detta i sig kan inte anses utslagsgivande för om ett vapens funktionsgrad ska anses
vara ändrat på ett sätt som kan föranleda straff för vapenbrott.
Av 3 kap 3 § vapenförordningen (1996:70) framgår att licensinnehavaren får
använda ett vapen med licens för jakt även för övning och tävling. Inom en licens
för jakt måste det därmed ingå att ett vapen får användas för vissa andra avseenden,
exempelvis övningsskytte, och då med tillbehör som inte får brukas vid jakt. Denna
användning omfattas därmed av licensen. Den ändring som är aktuell i förevarande
mål rör en ändring av en icke tillståndspliktig del av vapnet. Det har i målet inte
framkommit annat än att A.Z enbart avsåg övningsskjuta med geväret
i ändrad form. Den ändring som gjorts kan därmed inte anses ha gjorts i syfte att
använda vapnet vid en skytteform som inte beaktats vid tillståndsgivningen. Inte
heller på denna grund kan det anses tillräckligt utrett att vapnet är så ändrat vad
gäller funktionsgrad att det utgör ett väsentligt annorlunda vapen.
Tingsrätten finner därmed inte att den ändring som A.Z utfört på sitt
gevär kan anses utgöra en sådan ändring av vare sig funktions- eller verkningsgrad
att geväret har blivit ett väsentligt annorlunda vapen. Detta innebär att geväret även
efter ändringen ska betraktas som samma vapen. Det har därmed inte krävts någon
ny vapenlicens för att inneha geväret efter förändringen, utan den vapenlicens som
A.Z har haft för geväret har alltjämt varit giltig. Han har därmed haft
laglig rätt att inneha geväret. Åtalet för vapenbrott ska därför ogillas. Med hänsyn
till utgången i skuldfrågan ska åklagarens särskilda yrkande om förverkande ogillas
och beslagen ska hävas.
Övriga frågor
Den av C.N begärda ersättningen är skälig och ska utgå. Med hänsyn
till utgången i målet ska kostnaden för försvaret stanna på staten.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV400)
Överklagande, ställt till Göta hovrätt, ska ges in till tingsrätten senast den 8 oktober
2015.
Här kan vi konstatera att tingsrätten anser att ett vapen måste förändras på ett mer genomgripande och funktionellt sätt för att licensen inte ska anses kunna vara giltig än att bara stocken byts ut. Den mer indirekta signalen av detta är att man kanske inte har lika lätt att slå ner på vapnens utseende som man tidigare har trott, ifrån polisiärt håll.
När det gäller luftvapen så har exempelvis olika tillståndsenheter vägrat jaktlicenser för exempelvis FX Airguns Indy eftersom man anser att det ser för militärt ut. Jag tror det kan vara svårt att hålla den linjen när man plötsligt måste acceptera exempelvis 22 LR med mer militär formgivning.