Direktlänk till inlägg 12 november 2014
Att recensera en recension..
Idag så kom jag sålunda äntligen över det senaste nummret av Vapentidningen och kunde förnöjt konstatera att det äntligen har kommit med en artikel om luftgevär igen. Sedan undertecknad slutade skriva i Vapentidningen för två år sedan så har ju andelen artiklar om luftvapen varit ungefär lika lätt räknade som tänder hos höns.
Den nu publicerade artikeln ger en titt på lite olika moderna och storsäljande PCP, till skillnad ifrån vad rubriken till artikeln antyder så har den dock ingeting alls med Field Target att göra, mer än att vissa av de prövade modellerna ibland används av en del hobbyskyttar även till den här tävlingsgrenen. Det rör sig alltså långt ifrån om några riktiga Field Target-vapen, vilket inte minst närvaron av en Gladiator (!) vittnar om.
Att ta del av en sådan här recension på olika vapen är extra roligt när man själv har skrivit den här typen av artiklar. Man får så att säga en möjlighet att se någon annans arbete, direkt utifrån vad personen har skrivit och indirekt utifrån att man själv enkelt kan sätta sig i artikelförfattarens perspektiv.
Ett problem när man skriver är ofta att lägga ribban på rätt nivå. I en publikation som Vapentidningen så kommer man till stor del att tala till ännu icke frälsta vilket kräver att man är väldigt tydlig och pedagogisk. Samtidigt så får nivån inte vara alltför basal eftersom artikeln så kommer att uppfattas som tom och innehållslös för den kunnige luftentusiasten när denne läser samma verk.
Detta är något som jag personligen tycker är svårast och mest utmanande att försöka skapa. I jämförelse så är det därför ganska enkelt att skriva blogginlägg. Här kan jag själv välja nivå utan att behöva ta hänsyn till vad en betalande part har för önskemål och dessutom så riktar jag bloggen mot redan intresserade så därför kan jag med gott samvete släppa många absolut fundamentala förklaringar i löptexten.
Artikelförfattaren i Vapentidningens senaste inlägg tycker jag har hittat en bra nivå, även om den i och för sig är mera låg än hög. Viktigast av allt är dock att han inte springer i den farligaste fallgropen av alla, att lägga en nivå som är högre än vad man själv bemästrar.
Detta har jag sett flera exempel på tidigare ifrån Vapentidningen och det var faktiskt därför som jag själv började skriva åt dem en gång i tiden.
Vad man gör i detta nummer är att man presenterar ett gäng olika vapen och parar ihop dem två och två för en enkel grundläggande (läs, mycket grundläggande) analys. Bedömningen är allmänt hållen till stora delar och kryddas enbart med någon enstaka träffbild på 30 meter, utan djupare genomgång. Att man har kört ner till Tobbe på Hurricane, kastat ut några bössor på gräsmattan för att fota upp bilder till artikeln är föga imponerande och dessutom tyvärr ganska tydligt. Jag ser inte det som en speciellt hög ambitionsnivå men vem vet, man kanske led av tidsbrist?
Nu kanske jag inte ska sticka ut hakan alltför mycket, jag är själv betydligt bättre på att skriva än att fotografera men vem blir egentligen glad över att se en Air Arms posera på ett knallrött vapenstöd av hårdplast? Lite mer smakfulla miljöbilder hade inte gjort ont. Har man svårt att ordna något rent praktiskt så köp bara en jutesäck och lägg bössan på. Lite bättre kompostion i bilderna med andra ord, även om jag själv mer än väl vet att det kan vara svårt att vara fantasifull om man inte själv har "blick" för sådant.
I övrigt så är artikelförfattarens slutsatser om de olika vapenmodellerna solida, trots att de inte direkt utvecklas på djupet. Att lilla CZ200 hålls som det mest prisvärda som man kan köpa ibland marknadens alla PCP är föga förvånande men man påpekar också (med all rätt) att dess avtryckarsystem inte är mer än mediokert. Här fick dess antagoniskt, FX Airguns Typhoon, bita i gräset, även om det naturligtvis handlar om nyansiella skillnader.
Så går recensionen vidare, modell mot modell parvis räknat och det hela är en underhållande men ganska grund artikel som jag själv tycker lovar gott inför framtiden. Klart läsvärt med andra ord.