Airpang

Direktlänk till inlägg 9 maj 2014

Optik, på gott och ont...

Av Johnny Ottosson - 9 maj 2014 18:30



Kvalitén hos ett kikarsikte

 

 

Leupold EFR 3-9/33 VX-II



Dagens ämne kommer säkert att kännas som gammal skåpmat för många, då ämnet har berörts här på bloggen tidigare, men eftersom nya entusiaster ständigt tillkommer och då det kommer en hel del frågor om saken så kör vi igen. Under veckan så har jag fått höra en del påståenden och en del frågor som tyder på en viss osäkerhet runt kikarsikten och deras kvalité.


En entusiast förmanade en nybörjare att vara riktigt försiktig med kikarsiktet då det ”kan rubbas av minsta beröring” där en annan ställde sig frågan om man kan använda kikarsiktet utomhus när det regnar.


Alltså, hur tåliga är kikarsikten och vad skiljer ett bättre kikarsikte ifrån ett sämre? Än mer radikalt – vad är egentligen ett ”bättre” respektive ”sämre” kikarsikte?


Kikarsikten är relativt komplexa produkter som består av förhållandevis ömtåliga komponenter. Det är dock en förhållandevis mogen teknologi rent produktionsmässigt och kan därför framställas i stora mängder till låga priser av utvecklingsländerna. Ett kikarsikte har både påtagliga egenskaper som är enkla för konsumenten att se och bedöma samtidigt som det har en stor mängd egenskaper som bara med svårighet, om överhuvudtaget, kan särskiljas vid ett första påseende.


I grund och botten så tillverkas alla kikarsikten med prisramar, detta oavsett om de är billiga eller dyra. Inom dessa ramar (tillverkningskostnaden) ska sedan kostnaden för kikarsiktets egenskaper disponeras. Tillverkaren kan här välja vad han så att säga vill göra med sin budget. Tyvärr är det då ofta så att tillverkaren prioriterar egenskaper som gör kikarsiktet lättare att sälja, än ”dolda” egenskaper som kommer kunden till gagn på andra sätt.


Ett belyst riktmedel med två färger och tiotalet intervaller är exempelvis en egenskap som är enkel för kunden att förstå och därmed förmås att betala för. En mekanik med drev av metall som därför håller sin precision under flera tusen klick upp och ner längre än en motsvarighet med drev av plast är däremot en mer svårsåld egenskap. Exempel av detta slag är otaliga. Hela fördelningen av tillverkningskostnaden är därför en balansgång för tillverkaren. De basala egenskaperna måste alltså minst vara fungerande men notera, inte nödvändigtvis någonting alls mer än så, medan man sedan försöker utnyttja så mycket som möjligt av tillverkningsbudgeten till försäljningsbefrämjande egenskaper.


Det första tillverkaren gör är att fundera på hur användaren ska använda siktet. Handlar det om aktiv jakt så är vätsketålighet viktig, är det vakjakt så blir däremot ljustransmission en större prioritering, ska det användas till fjädervapen så spenderas mera på rekyltålighet etc. I den bästa av världar så kanske kikarsiktet rent av ska sitta på ett PCP. I så fall så är rekyltåligheten ingen prioritet, inte heller ljustransmission eller vätsketålighet. De allra flesta PCP används ju till informellt tavelskytte och plinking under goda yttre förhållanden utan regn eller mörker. Ett kanonläge för att ösa på med försäljningsbefrämjande finesser med andra ord. Vapen av typen PCP har dessutom en air av hightech som stimulerar kunden att välja ett (synbarligen) avancerat kikarsikte. Eftersom man dessutom sällan bär runt vapnet utan som regel skjuter stationärt så behöver man inte heller bekymra sig om kikarsiktets vikt. En rejäl längd anses till och med som en fördel av många köpare. Guldläge för tillverkaren med andra ord. Inga större (dolda) mekaniska krav, en latent efterfrågan på ”bling-bling” samt en mindre känslighet för fysiska dimensioner. Det enda tillverkaren egentligen behöver tänka på är prisläget. Inte konstigt att vi får jättestora parallaxhjul på en mekanik med slapp precision och dassig livslängd liksom belysning på linser vars optiska ljusegenskaper är att jämföra med flaskbottnar.


Inget fel på detta, i sak.


Det finns vapenägare där ute som prioriterar dessa moderna finesser högt och som accepterar generösa toleranser i den inre mekaniken utan att fundera vidare över den saken. Samma sak med repeterbarheten, håller man inte på att klicka sig upp och ned hela tiden så spelar det ingen roll att mekaniken har en kortare livslängd, vätsketåligheten är inget problem för den som aldrig skjuter i regn osv.


Det man bör vara medveten om är dock att man gör ett val, en prioritering. Alla sikten är inte likadana även om de ser snarlika ut och om det finns någon form av finesser, utan att priset är högre än konkurrenter utan, då är risken stor att något annat är nedprutat. ”There is no such thing as a free lunch”, som ni vet…


Tittar vi nu på linser så har många sikten idag jättelinser där 40 mm är ett absolut minimum och 50 mm eller däröver snarare är regel än undantag. Frågar man tillverkaren om varför så kommer de naturligtvis att hänvisa till att större linser ger större siktbild och bättre ljustransmission. Detta är naturligtvis sant i sak men varför ska jag ha en stor siktbild när jag skjuter på ett litet mål som står helt stilla?


Vad gäller ljustransmissionen så kan man ha en bra sådan av två skäl, endera så har man bra linser eller så har man stora linser. Visst kan stora linser givetvis också vara bra, men då kan jag lova att prisbilden blir riktigt saftig. För sikten i vettig prisklass, säg under 5000 kr, då får man sällan bra linser på över 50 mm jämfört med vad man kan få om man väljer linser på exempelvis 32 mm. Skälet är kostnaden, stora linser kostar och ska man ha råd att inkludera stora linser så måste man välja lite billigare linser med en (proportionellt sett) sämre ljustransmission. Det är med andra ord inte ovanligt att ett 32 mm sikte med bra linser har lika god ljustransmission som ett 50 mm sikte med sämre linser. Men varför då välja stora linser? Jo, stora linser säljer. Ett sikte med 50 mm lins är enklare att sälja för 4000 kr än en med 40 mm linser, så enkelt är det.


Nu kan man tycka att det inte spelar någon roll hur man når en bra ljustransmission, via stora eller via bra linser, men det gör det. Stora linser har nämligen också nackdelar. Till att börja med så är de…stora. Det betyder att de tar stor plats, siktet blir högt och skrymmande. Än värre är att stora linser gör siktet tungt. Förutom att vapnet blir tyngre att bära och hantera så försämrar man siktets rekyltålighet igenom att förse det med stora (eg tunga) linser.  Ifrån skolfysiken så vet vi ju att stora vikter också ger stora massakrafter på en kropp i rörelse så när rekylen påverkar ett tungt sikte så blir påkänningarna på linserna inuti desto större.


När vi går vidare till mekaniken så har jag redan berört att det finns en hel del inre och ”osynliga” skillnader. De sikten som inte har avsatt resurser för en bra mekanik har en enklare mekanik som kännetecknas av dålig repeterbarhet. Det betyder rent praktiskt att om du klickar upp 10 steg och sedan ner 10 steg så hamnar man inte exakt på samma plats, trots att märkningarna på rattarna påstår detta. Ju mer mekaniken används, desto större kommer detta inre glapp att bli. Samma sak gäller med parallaxen, om markeringen säger 25 meter på ett enkelt konstruerat sikte så finns det inga som helst garantier att detta är 25 meter i verkligheten. Nu kan man naturligtvis enkelt sätta på andra märkningar men eftersom repeterbarheten är lite sisådär så vet man ju ändå inte om man kommer tillbaka till exakt samma plats när man har skruvat runt lite.


Just precisionen för parallaxen är också känslig för sidohjulsplacerade parallaxjusteringar. På en objektivplacerad parallaxjustering så skruvar man bara in eller ut en gänggång, precis som en mutter på en bult, när man parallaxjusterar. Har man däremot ett sidohjul så måste man ha en vinkelmekanism, någon form av kuggmekanism, som kan överföra kraft i 90 grader och detta med så litet spel (glapp) som möjligt – utan att bli trögt att justera. Ni förstår säkert skillnaden i svårighetsgrad för tillverkaren här. Har man sedan en hög förstoring så är man än mer beroende av bra precision för parallaxjusteringen.


För att lösa problemet så kan tillverkaren göra endera; större kuggmekanism eller en kuggmekanism som har större precision – båda kan ge samma resultat, en exaktare parallaxjustering. Eftersom det är enklare att göra drev större än göra dem bättre så väljer som regel tillverkaren det förstnämnda. Problemet som uppstår då är att det fysiska utrymmet inte räcker till, såvida man inte går upp från 25 mm till 30 mm tub och förser kikarsiktesröret med riktigt feta sadlar.


Exakt samma princip gäller för övrigt mekanismen för justering upp/ner och höger/vänster. Även här kör enkelt byggda sikten med lite större drev före att välja drev med bättre tillverkningsprecision. Nackdelen för användaren är att justermånen blir snål, möjligheten att höja brukar vanligtvis ”ta slut” när justermånen inte räcker till. Enkla sikten kan ha 30 MOA justering där bättre sikten ofta har 60 MOA (eller bättre).  Ett viktigt skäl till att många sikten numera kör med 30 mm tuber är alltså att få loss utrymme för större (o enklare) komponenter inuti. Lösningen är (för tillverkaren) riktigt bra - 30 mm tub säljer bättre än 25 mm tub (”bigger is better”) samtidigt som tillverkaren får möjlighet att använda mer grovhuggna (o billigare) komponenter.


Bingo!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johnny Ottosson - 20 juni 2023 21:00

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

Av Johnny Ottosson - 11 april 2023 19:00

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

Av Johnny Ottosson - 19 mars 2023 17:00

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Av Johnny Ottosson - 26 februari 2023 17:00

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

Av Johnny Ottosson - 25 februari 2023 21:30

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...

Presentation


Välkommen till bloggen om Luftgevär. Detta är portalen till luftvapenvärlden i Sverige. Här finns alla nyheter om luftvapen samt länkar så att man kan gå vidare till alla sidor i Sverige som intresserar luftvapenentusiaster.

Fråga mig

868 besvarade frågor

Omröstning

Är Airpang en meningsfull del av din luftvapenhobby som tillför dig nytta?
 Ja, oundgänglig
 Ja, bra och nyttig
 Tja, kul men inte mer
 Nej, slöläser bara ibland
 Nej, kommer aldrig mer att besöka

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

AirPang Gästbok


Skapa flashcards