Direktlänk till inlägg 25 december 2011
Rostig tub?
Som ni säkert vet så privatimporterade jag ett BSA Ultra under våren 2006 och detta var då ett riktigt tidigt vapen. Trots att modellen lanserades 2005 så hade produktionen inte riktigt fått full fart ännu så mitt vapen fick serienummer 1937. Med knappt 2000 st tillverkade Ultra så levererades mitt exemplar i juni 2006 och sedan dess har jag använt den flitigt, åtminstonde de första 3-4 åren.
I förra veckan när jag ville skjuta lite så fick jag riktigt usla träffbilder och jag misstänkte då att vapnet hade läckt. Tyvärr så har Ultra ingen manometer så detta är svårt att veta innan man har använt vapnet. Då bössan hade stått inaktiv i flera månader så tänkte jag inte mer på detta utan började fylla om den varpå det small till och geväret började storläcka..
Uppenbarligen så hade fyllventilen tackat för sig och den första generationen Ultra hade en stålventil som dessvärre har ett stabilt rykte för att läcka. Sedemera så ersatte BSA den här ventilen med en bättre konstruktion av mässing.
För inte så länge sedan så lade Sportec ut ett foto på en tub till en Feinwerkbau på sin Facebook-sida:
Handpumpad tub som bör kasseras.
Lika gammal tub som har fyllts med tryckluft från dykarflaska.
På grund av detta så var jag väldigt nyfiken på hur mitt eget BSA skulle se ut inuti med tanke på att den är tillverkad av stål. Visserligen så har jag bara kört den med luft ifrån en dykarflaska men stål är ju trots allt stål. Som ni kanske har sett på den film från XTX Air som jag lade ut tidigare så demonterar man fyllventilen på Ultra igenom att först skruva loss en låsring varpå hela ventilen därefter skruvas ut i ett enda stycke.
Fyllventilen till höger och låsringen till vänster, ovansidan på fyllventilen vetter inåt tuben.
Efter att ha demonterat fyllventilen så kunde jag sedan med spänning och andakt lysa in i tuben och studera utfallet:
Svårt att fota bra ner i en smal mörk tub..
Till min förvåning och glädje så var tuben i skick som ny inuti! Man kan se att det är en ståltub men den var ändå helt perfekt, troligtvis på grund av att jag konsekvent har använt en dykarflaska till fyllningen samt fyllt med sunt förnuft, alltså långsamt.
Den skarpögde noterar även att jag har en vapenventil av mässing i botten av tuben, detta borde jag inte ha? De tidiga vapnen ska ha såväl vapenventil som fyllventil av stål men på mitt vapen sitter bara en fyllventil av stål. Jag har ingen aning om varför men en gissning kan vara att dessa Mk I hade andra vapenventiler (av mässing) till vapen som byggdes för full effekt ("Export") än de som såldes för 12 fpe i England.
Closeup på själva fyllventilshålet till tuben..
En annan udda sak var den konstiga utformningen på ventilhålet i fyllventilen, den såg nästan ut att ha blivit snedskuren vid tillverkningen?! Är det ett tillverkningsavvikelse eller finns det någon högre tanke bakom detta? Med lite fantasi (läs, mycket fantasi) så skulle det kunna vara något som motverkar en venturieffekt när ventilen trycksätts. Ännu så lutar jag nog dock personligen åt att det helt enkelt är brittisk (läs, slarvig) tillverkningskvalité.
Jag ska posta lite bilder på div forum för att kolla om någon vet mera.
I nästa del så kommer monteringen av den nya fyllventilen med inbyggd manometer.