Direktlänk till inlägg 16 juni 2012
Fler intressanta lösningar...
En av få dämpare som tar hänsyn till nodbalansen...
Som den skarpögde läsaren har noterat i gårdagens inlägg så ingår det även en blytråd till dämparen. Som beskrivningen ovan visar så används denna igenom att man kapar till en lagom vikt som viras runt en inre kammare inuti själva dämparen som en nodbalansvikt. Vad är då en "nodbalansvikt"?
Jo, tanken är den att när pipan rör sig i samband med avfyrningen (tänk; trampolin) så bör pipan ("trampolinen") befinna sig helt horisontellt just i det ögonblick då projektilen lämnar pipan. Om inte så är fallet så kan alltså tillagd eller avdragen vikt förändra balansen tills dess att jämnvikt råder. Huruvida detta resonemang fungerar i verkligheten är jag ytterst tveksam till eftersom pipor till luftvapen inte tenderar till att svaja på samma sätt som exempelvis krutvapen, vilka dessutom utsätts för stora temperaturskillnader. Jag ska dock pröva den praktiska precisionen med mycket vikt, lite vikt och helt utan vikter i de kommande praktiska proven, bara för att se om man kan dra någon slutsats av detta i verkliga livet.
The Phantom isärplockad ("fieldstrip")
Nästa intressanta detalj är själva infästningen, den enda del som är tillverkad av metall. Vi kan se den överst på ovanstående bild. Konstruktionen är sådan att den gängas på pipan/pipinfästningen och den andra ändan gängas sedan på den sammansatta insatsens gänga. Själva mynningsdelen ("locket") är en del av insatsen och passar jämnt med kanten på röret. När dämparen dras fast på pipan så drar man alltså samtidigt ihop själva dämparen. En mycket smart konstruktion som innebär att man slipper idiotiskt små M3 skruvar eller gängor i båda ändar av röret.
Notera den exponerade kanten, fästet dubblerar som fäste för tillbehör också...
En annan udda detalj är att infästningen också tjänstgör som fäste till olika tillbehör, exempelvis en laser eller en belysning. Rent praktiskt så fungerar detta på så sätt att man använder en 8-formad klämma vars ena del sätts över infästningens kant och den andra, mindre, delen håller fast det önskade tillbehöret. Tack vare möjligheten att nodbalansera så ska man teoretiskt sett inte få några praktiska problem med försämrad precision på grund av ett sådant montage.
Återstår gör själva röret, ett täckrör av kolfiber. Just täckröret avgör ju dämparens yttre format och här håller det dimensionen av 160 x 27 mm. Röret saknar gängor utan är bara ett helt vanligt rör med en lite rå inre finish. Till fördelarna hör dock att det är lätt, absolut rostfritt och naturligtvis otroligt vridstyvt. På köpet så får man det karaktäristiska kolfibermönstret, till för eller nackdel beroende på betraktarens smak. Om inte så kan man ju måla om det eller dippa det till önskad kulör. Personligen så är jag nog tveksam till värdet av just kolfiber här, ett vanligt enkelt plast eller aluminium rör hade förmodligen fungerat precis lika bra, rent praktiskt sett.
Efter den här genomgången så återstår den kanske absolut intressantaste och mest väsentliga frågan - hur tyst är den?
Tillverkaren hävdade vid lanseringen (2004) att den skulle vara tystare än 99 % av alla då existerande dämpare på marknanden och om detta verkligen är fallet återstår att bevisa. Jag tänker iaf matcha den mot en HW-dämpare på både min BSA Ultra och den lilla CZ200T på bara 10 joule för att se vad detta kan ge...