Direktlänk till inlägg 4 augusti 2019
En känsla som återkommer..
Den brittiska luftvapenindustrin kan producera emotionella mervärden som få andra aktörer kan matcha.
Idag är den "vintage" läste jag på ett forum för ett tag sedan, en BSA Ultra Mk I från 2005, snart 15 år gammal. Det känns lite konstigt för det var ju inte så jättelänge sedan jag köpte den, trots allt. Nu var det länge sedan jag sköt med den, tror senaste gången blev när jag monterade in en ny fyllventil från XTX Air förra våren. I början när jag hade köpt den så sköt jag hejdlöst mycket varje dag, jag var ju föräldraledig och ensam hemma hela tiden med min då nyfödde son.
Idag kör nyss nämnda kille moppe men hänger gärna med till skjutbanan även om favoriten snarare är min Ruger 1022 före en "gammal Engelsk bössa", som han kallar den. I hans ålder så är ju ofta krutvapen roligare än luftvapen och i synnerhet om de ser lite militära ut, eller i alla fall som med mitt gamla automatgevär - med en svart gummistock från Houge.
Luftgevär - kanske, men salongsgevär - JA, TACK!
På banan så får man ju passa på honom hela tiden, både av praktiska och juridiska skäl så då blir det inte så mycket skjutet innan han ledsnar och börjar flippra med mobilen så att jag kan ställa undan krutbrännaren och börja avnjuta mitt gamla BSA.
Egentligen så är det ett omodernt och udda vapen med sin självregulerande ventilmekanism. Men på något sätt så har den ändå alltid varit rolig att skjuta med tack vare en distinkt brittisk känsla som är svår att beskriva. Det är den där udda mixen av kvalité och märkligheter som attraherar. Fortfarande träffar den där den ska, även om den med dagens mått mätt är topprank och en smula svårskjuten på grund av detta och sin korta längd.
Då som nu är kikarsiktet fortfarande ett Tasco Varmint 2.5-10/42 Ao, som snart även det är något som man hittar i kategorin veterantillbehör antar jag. Jag har haft det på bössan i åratal och jag tycker det passar helt utmärkt, trots att jag aldrig fick fatt i den där sunshaden som jag letade så intensivt efter för något tiotal år sedan när den redan hade blivit utgången.
Det är något konstigt med vapen som man har ägt länge, de blir på något sätt en del av ens historia vartefter åren rullar iväg, år efter år...