Ett rent nöje? 

  Om man äger många pipor så kan det bli en massa rengöring (foto: H Fuller)

En fråga som jag ibland får är om huruvida man ska göra rent sin pipa eller inte. Just runt detta ämne så finns det mängder med olika teorier, mer eller mindre väl underbyggda. Min egen generella åsikt i frågan är helt enkelt – ibland så är det bra.

Hur menar jag då?

Jo, precis som med det mesta andra i tillvaron så måste man väga fördelar mot nackdelar. En piprengöring kostar tid och pengar, även om det inte handlar om några större insatser på endera fronten. Vinsten är sannolikt en bättre eller i alla fall likvärdigt god teknisk egenprecision hos pipan. Med detta bakom sig så är insatsen rimlig att betala för vissa, men kanske inte för alla.

När ett vapen tillverkas så brukar pipan innehålla spår från tillverkningen och vilka dessa är liksom hur omfattande de är beror på piptillverkaren och pipans förväntade kvalitetsnivå. Inte sällan så innehåller pipan rester av konserverande fetter, skärolja och andra kemiska föroreningar liksom även rent mekaniska inperfektioner som små grader, någon enstaka flagna av metallspån och liknande.

Att göra rent pipan i början av dess användning kan därför vara motiverat – insatsens kostnad understiger den förväntade vinsten av rengöringen.

Visserligen så kan man ”skjuta bort” dessa smärre olägenheter också, men det tar tid och under den perioden så kanske inte pipan levererar optimal teknisk egenprecision av just den här anledningen. Vill man speeda upp processen så kan alltså en manuell rengöring vara en praktisk quickfix.

När den rena pipan sedan börjar användas så blyar den sakta till sig och allting brukar i allmänhet fungera utmärkt.

Ska man då rengöra någon mera gång?

Här beror det lite på hur pipan används. Behovet av rengöring styrs i första hand av två faktorer – projektilens hastighet och beskaffenhet liksom vapnets användningsområde.

  Air Arms S510 Xtra FAC med kaliber 177 kan lätt skjuta av sina diaboler med över 1000 verkliga fps..

Hastigheten

Desto fortare som en projektil passerar banan desto mera blyar den av sig och detta gäller i synnerhet om projektilen accelereras hårt, då kan den till och med defragmenteras i extrema fall. Blyet som fastnar i pipan skapar då en beläggning som jämnar ut profilen mellan bommar och räfflor mer än vad som är lämpligt varpå rotationshastigheten hos projektilen kan påverkas negativt och därmed även dess precision på (främst) längre avstånd.

En del menar på att projektilen (lätt överdrivet) ”kanar” över räfflingen istället för att ”kugga i” densamma och få en mer kontrollerad färd. Likaså kan en projektil som form förändras eftersom den ”kläds på” bly helt enkelt bli obalanserad och släppa fel ifrån kröningen när den lämnar mynningen.

Detsamma sker naturligtvis också - än mera drastiskt - om den defragmenterar i pipan så att delar av den (vanligtvis kanten på kjolen) fransas. Jag har hört uppgifter om att diaboler som färdas under 6-700 fps i betydligt mindre utsträckning påverka och skapar blyavlagringar än vad som är fallet för snabbare skjutna diaboler men om detta är sant eller inte har jag inga vederhäftiga källor att hänvisa till. Rimligtvis borde emellertid en så pass måttlig utgånghastighet under alla förhållanden minska risken för defragmentering.

  Hunter Field Target ställer höga krav på vapnets tekniska egenprecision.

Användningsområdet

Den som skjuter mot tomburkar på sin radhustäppa behöver av naturliga skäl inte fundera så mycket på piprengöringen. Den precision som man når med en smutsig pipa räcker ändå under alla omständigheter för ändamålet. Generellt sett så förefaller vapen som används till skytte på längre distanser vara mera känsliga för besmutsningen än vad som som är fallet på kortare avstånd.

Om man sådeles huvudsakligen skjuter på korta avstånd så är alltså rengöringen mindre viktig än om man skjuter på längre avstånd. I detta resonemang ligger även frågan om vad man begär av sitt vapen? Den som skjuter Int 10M och tävlar på hög nivå vill självklart att vapnet ska prestera så optimalt som det bara är möjligt och då kan rengöringen vara en viktig del. Den som å andra sidan mest skjuter lite rekreativt har möjligtvis lite lägre krav och då blir vikten av rengöring mindre betydelsefull.

  Till vissa kalibrar så kan man nästan använda toaborsten för att skrubba rent..

Avslutningsvis så kan jag sällan ge ett rakt och konkret svar på om det är "bra" att göra rent pipa och i så fall hur ofta. Ur min synvinkel så är behovet av rengöring högst individuellt men den vägledande principen bör vara att om något fungerar till behåtenhet så finns det aldrig något skäl att mixtra med det.

Vänder man på saken så har man däremot väldigt lite att förlora på en rengörning om man INTE är nöjd med sitt vapens prestationer - att göra rent är varken överdrivet arbetsamt eller dyrt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En ammunitionstest!   Klassiska Baracuda med tre olika vikter och betydligt bättre burk.     När jag köpte min gamla BSA Ultra på sommaren 2006 så betalade jag £249 vilket kompletterades med £89 för kikarsiktet och ytterligare 2 x £4...

  Brno nummer 5 Ett vackert vapen, bara stål och trä dessutom.   Även denna gång så kommer temat att vara rimfire/”salongsgevär”/småviltstudsare/kantantänt/22LR eller vad man nu egentligen vill kalla den här vapengruppen. Jag har...

  På dryga distanser...   Att skjuta över 40 meter med 177/8J är en utmaning utomhus. Idag blev det en sväng till huset och eftersom det var någorlunda vindstilla så tog jag min lilla Crosman 1701 Bullpup - i allt väsentligt drivlinan av e...

Skön söndag!   Idag blev det en sväng runt de nya domänerna. Även den här helgen så kunde jag inte motstå frestelsen att åter igen ta med min gamla BSA ut till huset för lite skytte över 40 meter. Man kan alltså säga att förra helgen g...

    Plastic fantastic!     Syntetstockar har blivit allt mer populära! Syntetstockar är numera nästan mer talrika än stockar av trä eller laminat och i takt med behoven av bättre lönsamhet, liksom rådande designtrender för skjutvapen, ...