Direktlänk till inlägg 24 juni 2015
Vid en skillnad av tio meter..
Nej, det är inte 20 meter utan 30 meter..
Tänk att en skillnad på bara 10 meter kan göra så stor skillnad, jämfört med föregående inlägg. Nu tänker man naturligtvis att skillnaden på dessa 10 meter är avståndet till målet - men så är det inte - målet är fortfarande 30 meter bort. Skillnaden ligger i de 10 meter som den dagen skilde mellan inomhus- och utomhusskytte.
Gårdagens skytte var utomhus, i förhållandevis stilla väder, dagens skytte var inomhus - under perfekta förhållanden.
Att kolla ut igenom fönstret och konstatera, "Det ser bra ut, läge att skjuta" och sedan skjuta inomhus där det verkligen är lugnt i ordets grundläggande betydelse kan medföra enorma skillnader och ingenstans är dessa större än just hos licensfria vapen under 10 joule. Vapen med låg effekt ÄR som regel betydligt känsligare för yttre påverkan än vapen med högre effekt (eg diaboler som skjuts snabbare och som bär bättre BC).
Skott nummer 11-20 på fyllningen, fortfarande 30 meter och bra samling
Vill man se sin riggs ultimata prestationsnivå, exempelvis för att rättvist pröva ut olika diaboler eller för att centrera/ställa in kikarsiktet etc så är helt enkelt inomhusskytte en absolut nödvändighet. Allt annat blir bara "ungefär" och ju lägre effekt hos vapnet, desto mera "ungefär" blir det...
En del entusiaster tävlar ju med sina vapen, populärast ibland bloggens besökare torde vara Field Target men principen är ju densamma för såväl BR som Silhuette eller till och med vanlig Int 10M - man måste helt enkelt skjuta in under perfekta förhållanden och dessa hittar man ytterst sällan utomhus.
Skott 21-30 på fyllningen (2 x 5 skott), notera sista serien som börjar sprida
Även inomhus så kan man dock se nyanser och tendenser i grupperna, något som är än tydligare utomhus men som ofta är svårare att härleda. Under dagens inomhusskytte så kan man tydligt se detta på de tre olika tavlorna här ovan. På tavla 1 så går träffarna centralt och välsamlat, jag startade skjuta precis i början av effektkurvans sweetspot och resultatet blir därefter, vapnet går jämnt i hastighet och levererar som det ska.
På tavla 2 så peakar vapnet effektmässigt och träffbilden blir marginellt högre överlag, den öppnar upp lite i vertikalt led eftersom effekten stiger lite hos vissa skott, som då höjer träffbilden. Fortfarande centrerat och väl samlat.
På tavla 3 så börjar utförskanan. Den första gruppen går lägre när effekten succesivt minskar och träffbilden vrider sakta åt vänster. Ännu så länge samlar den bra, men det är för åskådlighetens skull bara 5-skottsgrupper. Intressantast är de 5 sista skotten. Vissa skott går snabbare och träffar då mer centrerat, vissa går långsammare och faller då nedåt vänster.
Många tänker kanske inte på det men när utgångshastigheten minskar så reduceras även gyrostabiliteten (vi talar marginellt) hos diabolen och träffbilden förändras därefter. Det är då inte ovanligt att träffbilden drar snett samtidigt som den (kanske mer naturligt) tar längre ner. Variationen i hastighet ifrån skott-till-skott innebär även att träffbilderna blir större - vilket också kan vara enklare att förstå.
Skalar vi upp det hela till kanske 16J och 50 meter så kommer också tendenserna/skillnaderna att vara ännu tydligare men de kan vara nästan omöjliga att utkristallisera om man inte har tillgång till att skjuta inomhus eller (sällsynta) perfekta förhållanden utomhus.