Direktlänk till inlägg 27 april 2014
"-There can be only one.."
En populär frågeställning som då o då pluppar upp på diverse forum eller andra platser där entusiaster samlas är vilket vapen man skulle behållit/anskaffat om man bara hade möjlighet att äga och använda ett enda vapen. Den här typen av diskussion dök åter igen upp på ett forum och min personliga åsikt i frågan vore ett vapen på 10 joule och med kaliber 177.
Att välja 10 joule kan ibland vara kontroversiellt men faktum kvarstår, det är ytterst få saker inom vår hobby som man inte kan göra med ett sådant. Dessutom har ju ett vapen på den här effektnivån den obestridliga och förkrossande fördelen av att vara licensfritt - alltså frihet från vapenskåp, jägarexamen, skyttekort, klubbmedlemskap och olika avgifter.
På en såpass måttlig effekt så hade jag valt kaliber 177 eftersom den kalibern har flest goda egenskaper och minst dåliga. Till dess tillkortakommande finns i princip bara en sämre målmarkering vid plinking, en sämre skotteffekt i levande mål och en hantering som kräver lite bättre fingermotorik hos skytten på grund av diabolernas mindre fysiska format. I övrigt så finns det bara fördelar, allt från lägre pris till större utbud och flackare projektilbana mfl.
Det vapen jag hade valt skulle få uppfylla tre primära krav; 1. En riktigt bra pipa, 2. En drivkälla som kan ge åtminstonde 50 skott inom 10 fps spridning och 3. Ett riktigt bra avtryckarsystem. Klarar vapnet dessa tre huvudkriterier så fungerar det utmärkt som "endavapen" för mitt vidkommande.
För fjädervapen så är saken förmodligen lätt att avgöra, Feinwerkbau 300. Så enkelt är det. Det vapnet uppfyller de tre huvudkraven och har dessutom ytterligare mervärden igenom att ha utsökt kvalité, fantastisk finish och ett tilltalade utförande. Viktigast av allt är dock att den är semirekyfri, en fördel som är otroligt värdefull vid praktiskt skytte. Till nackdelarna hör egentligen bara hög vikt och högt pris, även om modellen idag bara går att påträffa som begagnad.
För PCP är utbudet större. Här behöver vi inte tänka på rekylfrihet eftersom detta är ett signum för själva konceptet av PCP. Vidare så har de flesta PCP också bra pipor, de flesta har jämna drivkällor medan riktigt bra avtryckarsystem är lite mera sällsynt. En av mina tidigare favoriter har alltid varit CZ/AA 200-serien, ett mycket bra allroundgevär vars främsta nackdel egentligen är ett lite väl enkelt avtryckarsystem. Nu kostar en 200 visserligen bara 5000 kr och ligger då tusenlappen under närmaste konkurrenten, Challengern som jag själv har ersatt mina 200 med. I skenet av detta så tycker jag att den tusenlappen är väl investerade pengar, trots att jag är av en snål natur. Nu är ju Challengern en skäligen simpel konstruktion som ju faktiskt bara erbjuder just pipa, drivkälla och avtryckarsystem på hög nivå, resten är ju....väldigt amerikanskt...
Ett alternativ där kan vara Air Arms 400 MPR, kanske inte lika vasst avtryck som Challengern men i gengäld bättre finish, passning och övergripande kvalité - samt inte minst, ett bättre varumärke. I övrigt så är det lite tunnt med klockrena modeller runt den här prisnivån, en joker kan dock vara Baikal 532 Target men den har jag (ännu) inte testat, liksom Hammerli CR20. Lyfter man däremot en tung plånbok så finns det utan tvekan gott om modeller från Feinwerkbau, Anschutz och inte minst Steyr, i princip samtliga modeller där uppfyller våra tre grundkriterier och mera därtill, dock med svettiga prislappar över 15K.
Fast, ska det vara en enda bössa om ersätter alla andra så kanske 15-20K inte är så farligt ändå..?